Aenyas vrede var så stor att hennes händer skakade, och allt hon såg framför sina ögon var sin tid i Iserions fångenskap. Männen utsedda att skydda delegationen, som knappast hade haft något med henne att göra, bar samma uniformer som de män som torterat och utnyttjat henne under månaderna som känts som en evighet i mörkret. Utnyttjat henne, torte…[Read more]
Arand hade minen av en man som inte alls var road, men han kunde inte heller hålla den allvarsamma uppsynen utan skrattade med henne. De gula ögonen betraktade pigan och hennes leverans flyktigt och han satte sig upp till rätta. Han gjorde en ironisk tacksamhetsgest som kunde vara till gudarna eller Sandor.
‘Så ja…! Eftersom jag vann vårt hede…[Read more]
Ayper0s drog ett djupt andetag som för att samla sig själv, och rätt snabbt hade han återfått sitt lugna själv. Kanske var det Isras röst som verkade lova att hon inte såg honom som svag för hans nederlag. Kanske var det den där armen som hon krokade samman med hans.
‘Mmh?’ hummade han lite nöjt över hennes ord, lite finurligt.
‘Jag ser framemo…[Read more]
“I forna tider var landet täckt av de skogar,
som var gudarnas hemvist sedan urminnes tider.”
Haru Noboru rörde sig långsamt neråt längst med den knappt synliga stigen, men den fanns där vagt upptrampad av skogens fyrbenta invånare. Ett vant öga som kände till hur skogsdjuren rörde sig och trampade upp små stigar som de ofta följde för att komma…[Read more]
Trots de vänliga orden, leenden och det fina talet så kunde Selyana känna av att Faen inte var helt bekväm med situationen hon befann sig i. Hon må spela bekväm riktigt skickligt men det hade med energier att göra, likt naturens energier vilket fick Selyana att snappa upp att hon kände sig lite obekväm. Varför visste hon självfallet inte och h…[Read more]
Leendet över hennes läppar blev kanske lite mjukare när Sera helt uppenbart kände igen henne. Hon hade trots allt inte väntat sig det, de hade bara träffats ett fåtal gånger, och i det stora hela så såg mycket av prästerskapet ned på sådana som henne och hade antagligen helst av allt hållit sin prinsessa och utvalda på behörigt avstånd.
 …[Read more]
Hans historia fick henne att skratta, mest för att tanken på hur han skulle se ut dränk i regnvatten från topp till tå med en drös bönder efter sig.
”Man skulle tro att de borde varit tacksamma, men du är ju lätt att missta för en demon, så jag kan förstå missförståndet”, retades hon innan de avbröts av en knackning på dörren.
Då…[Read more]
Ah, där var det äntligen! Känslorna under den annars så sammanhållna helheten. Hon visste att hon inte borde känna sig nöjd över det, men det gjorde hon, även om hon just för tillfället var den bättre av de två på att dölja det.
”Nå, ni kom ju precis från ett krig. Jag betvivlar inte att ni kommer ta upp min general på hans erbjudande om en an…[Read more]
Saskia Belsante
Hon hade svept luckan åt sidan för att betrakta de svarta ruinerna efter Mednas Hallar. Den ödelagda staden låg som som en förkolad hög vid horisonten. Mellan följet och den forna huvudstaden, på de rundade kullarna betade en flock hästar. Solen hade passerat zenit och de hade fortfarande en god bit av dagsljus kvar. Saskia r…[Read more]
Sera. Hennes namn kändes nästan som ett glåpord och hon hade ingen tanke att svara Dastan. Hellre låta tystnaden omsluta dem. För vad fanns det mer att säga? Att de var här var hennes fel och det skulle säkert leda till deras död – om inte ännu fler personers smärta och becksvarta mörker. Hon slöt ögonen och hoppades på att kunna få bort de dys…[Read more]
Camthalion nickade över Neaduins ord, lite disträ när hans öga sökte efter korpen som annars ständigt var på hans sida. Han kunde höra hennes kraxande en bit bort. Han var tyst ett tag, som om han inte hade hört Aeriels ord. För att sedan rätta till sin hållning så att den blev lite rakare och nickade bestämt till hennes ord.
“Du har rätt” påp…[Read more]
“Det är väl.” Bekräftade Faen, denna gång en lögn. Hon tyckte inte om att vara här, det fick henne att tänka för mycket över vem hon var. Allting var så… komplicerat och högtravande bland andra alver. Millennium av traditioner som lade sig på varandra, som alla följde eftersom de alltid hade följts, för att de äldsta bland dem alltid hade gjort…[Read more]
Selyana hade försökt anpassa sitt sätt att hälsa för den mörkklädda alvens bekvämlighet men det verkade som om hennes försök hade misslyckats en aning då hon svarade henne på det propra sättet som alverna hade inbyggt. Men det gjorde henne ingenting då det var bekvämare för henne att prata på sitt vanliga sätt. Då hon bugade för Selyana så nic…[Read more]
Faenrìonae såg uppgivet på medan anfallet utfördes, dold i en dunge där hon satt med den trupp alver som stod henne närmast. De var där som en sista åtgärd, reserver som kunde lägga sig i bakhåll om dessa ‘människor’ visade sig vara starkare än vad Aenya hade förväntat sig. De som omgav Faen här var inte många, men hon hade sedan länge lärt sig…[Read more]
Kathryn himlade med ögonen åt det trötta skämtet. Skönt att Finn inte verkade förstå det. Hon tänkte inte ge Faegrim tillfredställelsen med en reaktion. Bara för att hon plötsligt var kvinna betyder ju inte att hon genast skulle rulla runt i halmen med Finn! Det här var en TILLFÄLLIG form, ett kortvarigt missöde. Hon skulle snart vara man igen…[Read more]
Smaken av tobak var en del av vardagen som kunde vara hennes varthän hon befann sig, något som var Faen, även på en plats som inte var hennes längre. Det fick den obehagliga spänningen mellan hennes skulderblad att släppa en aning, släppte ut lite av det där andetag som alltid hölls inne. En liten stund lugn.
Dessvärre blev den kortvarig.…[Read more]
‘Avfyra pilarna, framåt!’ ropade Aenya med auktoriteten hon alltid haft som befälhavare över gränsvakterna i Nela’thaënas. Men de orden hade aldrig yttrats med så mycket ilska och aggressivitet innan. Hon hade alltid varit en uppskattad och eftertänksam ledare, men sedan hennes tid i Iserion hade hon förändrats. Luften fylldes av susandet från pil…[Read more]
Luka funderade över ordvalet hon använt sig av ‘busar och djur’, ja det lät väll som hemma nere i det blå det verkade finnas oavsett vart man befann sig. Så med det log han bara glatt och gjorde en liten bakåtvolt i vattnet innan han simmade uppåt igen. “Så länge som du förvarnar mig vad som är farligt eller inte” Kvittrade han glatt medan han n…[Read more]