Visst var det att hon försökte väl se vad hon hade att göra med. Att det plötsligt blev något hon blev varse om. Det verkade inte som om att lusten eller det lekfullt försvann ur hennes anlete trots att han nog skulle göra illa en klenare varelse än henne. Nej, hon verkade som inte ens bli missnöjd över det mer omilda taget om henne. Hon ger if…[Read more]

Hans fingrar och läppar fortsatte sin lek med hennes ben innan hennes ord gör att han kvickt vrider huvudet mot henne. Nog kände han dragningen från lusten, en nästan oemotståndliga magin den innehöll. Så många män och kvinnor som fallit offer för den. Men han, han var inte som dem och inte var han ett halvblod som hon. Nej han var fullblod,…[Read more]

Hon tillåter sig att sitta kvar där, lät honom röra vid henne och visst var det att hon inte gjorde mer än så där. Hon tippade huvudet och studerade honom på det korta avståndet som skiljer dem åt. Hon tippade huvudet, om än bara lätt åt sidan för att se frågande på honom. Lusten väller ju ännu över henne och doften som omger henne skulle nog d…[Read more]

Han märker hur hon närmare sig kanten men långsammare än lite väntat, något han på sitt sätt uppskattade och visade med hur tungan tillsammans med läpparna behandlade och dyrkade hennes sköte. När hon vrider sig i hans grepp så kan han inte låta bli att le, hålla lite hårdare under långa sekunder innan greppat lossas och hennes fot för honom bort…[Read more]

Hon verkade nog inte riktigt förstå om hon hade kontroll eller ej, men det är inte som om att hon kunde hjälpa sig att känna att kontrollen fanns där. Att han så duktigt placerade hennes lår över axlarna hans var något som inte kunde låta bli att säkert le åt inombords, men utåt var det inte mer än att man kunde se det där ansiktet som vred sig av…[Read more]

Hennes ord och morrande får honom nästan att stanna av helt, men hans rörelser och hängivning åt hennes njutning blir om något långsammare, mer retsamma och utdragna. Han försökte visa att även om han inte tänkte sluta så var hon inte helt i kontroll. Hennes omilda behandling av hans hår drog skarpa inandningar från honom mot hennes sköte. Men de…[Read more]

Isla, undangömd och demonen började som få ta plats mer och mer. Den som varit begravd där i hennes inre så länge. Den som inte fått visa sig alls sedan hon kommit till templet. Hon håller ännu om hans hår, omilt för att hon inte kunde kontrollera sin styrka.
Det dröjde inte länge innan hon kände hur det kröp i den närmast vita huden och hon g…[Read more]

Han andas in djupt av hennes doft, en doft som av någon anledning lugnade hans nerver som hade varit något för uppspelta. Det är en fundersam rynkar som sprider sig mellan Yazfeins ögon. Vad menade hon med att han glömt allt på grund av det som varit? Hur skulle han kunna vara något annat om han inte visste vad han en gång varit eller vem han vari…[Read more]

Han stannar upp väldigt nära hennes sköte, låter de nu snabba andetagen blåsa varm luft mot hennes blottade hud. Han sneglar upp mot henne medan retsamt slickar sig om läpparn. Tar ett djupt andetag innan händerna smeker upp längs hennes ben innan de mjukt greppar om henne lår vid strax ovan knäna. Bestämt försöker han sära på hennes ben lit…[Read more]

Arand i sitt slitna tillstånd kände en rysning gå genom kroppen  trots att han inte var så lättpåverkad. Hornen som ljöd, som om ödets klockor slagit och kommit med ett löfte om mer våld. Paniken och kaosen runt dem, man kunde nästan ta tag i den tjocka känslan av tveksamhet, sorg, förlust och ilska som rörde sig genom folksamlingen.…[Read more]

“Kanske det är därför du glömt bort allt?” föreslog Tova neutralt med blicken ut i mörkret, och vände sedan huvudet mot honom. Då hon stod så nära honom som hon gjorde nu skulle han känna doften av diverse örter som verkade ligga om henne som en parfym – fast mer naturligare en del av henne än något damerna i Hannadon sprutade på sig för att gö…[Read more]

Hon kunde inte hjälpa sig i att njuta av stunden, Isla hade tystats där i huvudet för att ge plats till den som nu satt dår.

En som utan hämningar, då det inte fanns utrymme åt sådana dår de nog tryckts ner och låsts in i det dår fängelse som templet nog så hade skapat åt den varelse som började leta sig fram.

Hon lät handen vila kvar där i hans…[Read more]

Det är inte behövligt med ord i detta tillfälle. Istället så vänder han blicken upp mot henne. Han följde hennes rörelser lika mycket av egen vilja som av hennes påverkan, den demoniska påverkan som lockade män, normala män till fördärvet. Han var redan där, han var en del av fördärvet redan. Ett skratt sprider sig i hans bröstkorg medan…[Read more]

Isla försökte kämpa emot, men ändå verkade det som hennes sinne blev alldeles dimmigt. Det var som något lägger sig över det och hon så där stilla hamnade som i någon sorts sömn, eller dvala. Vad är det som händer?

-“Båda ska vinna? Vem har sagt.. det. Det är mer för min skull.” Viskar hon fram så där retsamt då hon kunde se och känna av hans u…[Read more]

“Härliga kämpe där… En kamp är alltid belönande i sig… Men låt oss båda vinna lite här och nu.” Hans röst är retsam och mjuk, inte hånfull, lockande och öm. Den försöker dra i trådar och känslor bortom den tro på boken hon har. Tungan röra sig långsamt över hans underläpp.
“Du vet inte ens om han sagt orden som står i boken. Du litar blint…[Read more]

Isla försökte göra motstånd, det var något som kändes omöjligt som kroppen rörde sig som den själv önskar. Och när hon lyckats locka honom att ge ifrån sig ett lustfyllt läte fick det henne att nästan skälva av situationen. Hon fnyser däremot, verkade som om att hon inte alls var beredd på det här.
-“Orden.. där.. är vad han sagt.” Det är vad h…[Read more]

“Det finns många böcker som säger mycket Isla. Varför, varför är det bara dessa ord man ska lyssna på? Och varför skulle det vara bäst för mig? Ni sitter här och försöker förneka att er kropp vill ha mig…” Han blundar till och andas ut i ett dovt stön när hennes fot rör sig upp längs hans ben för att oblygt rör vid honom. Han lutar sig mer över…[Read more]

Hon försökte hålla ordning på tankarna, och speciellt som hennes kropp gjorde saker som hon inte var beredd på. Nej, hon försökte hålla sina händer åt sig och hon drog då upp händerna så att hon placerade dem i sitt knä, fingrarna på ena handen alldeles fuktiga.
Hon fångade upp flaskan med vatten igen, försökte då fukta sin strupe. Inte lyssn…[Read more]

“Avtal är bindande när de yttras rätt och i samförstånd…jag behöver inte lura någon till det.” Innehållet i flaskan var klart och kallt vatten även om det kanske inte svalkade så mycket nu. Han är stilla så där nära henne, försöker se hennes ögon genom tyget. Men än rör han inte vid henne utan håller de där för centimetrarna mellan…[Read more]

-“Vad som gömmer sig hos er, nej. Jag klarar mig utan att veta.” Hon skakade på huvudet, för visst

fanns det en tanke om att vilja få veta. Däremot så verkade det som om det där nyfikna, som en gång funnits hos henne hade gömts undan för mycket länge sedan så att man kunde nog inte annat än hoppas att det fanns kvar.
Så de där med att binda med…[Read more]