Han andas in djupt av hennes doft, en doft som av någon anledning lugnade hans nerver som hade varit något för uppspelta. Det är en fundersam rynkar som sprider sig mellan Yazfeins ögon. Vad menade hon med att han glömt allt på grund av det som varit? Hur skulle han kunna vara något annat om han inte visste vad han en gång varit eller vem han vari…[Read more]

Han stannar upp väldigt nära hennes sköte, låter de nu snabba andetagen blåsa varm luft mot hennes blottade hud. Han sneglar upp mot henne medan retsamt slickar sig om läpparn. Tar ett djupt andetag innan händerna smeker upp längs hennes ben innan de mjukt greppar om henne lår vid strax ovan knäna. Bestämt försöker han sära på hennes ben lit…[Read more]

Arand i sitt slitna tillstånd kände en rysning gå genom kroppen  trots att han inte var så lättpåverkad. Hornen som ljöd, som om ödets klockor slagit och kommit med ett löfte om mer våld. Paniken och kaosen runt dem, man kunde nästan ta tag i den tjocka känslan av tveksamhet, sorg, förlust och ilska som rörde sig genom folksamlingen.…[Read more]

“Kanske det är därför du glömt bort allt?” föreslog Tova neutralt med blicken ut i mörkret, och vände sedan huvudet mot honom. Då hon stod så nära honom som hon gjorde nu skulle han känna doften av diverse örter som verkade ligga om henne som en parfym – fast mer naturligare en del av henne än något damerna i Hannadon sprutade på sig för att gö…[Read more]

Hon kunde inte hjälpa sig i att njuta av stunden, Isla hade tystats där i huvudet för att ge plats till den som nu satt dår.

En som utan hämningar, då det inte fanns utrymme åt sådana dår de nog tryckts ner och låsts in i det dår fängelse som templet nog så hade skapat åt den varelse som började leta sig fram.

Hon lät handen vila kvar där i hans…[Read more]

Det är inte behövligt med ord i detta tillfälle. Istället så vänder han blicken upp mot henne. Han följde hennes rörelser lika mycket av egen vilja som av hennes påverkan, den demoniska påverkan som lockade män, normala män till fördärvet. Han var redan där, han var en del av fördärvet redan. Ett skratt sprider sig i hans bröstkorg medan…[Read more]

Isla försökte kämpa emot, men ändå verkade det som hennes sinne blev alldeles dimmigt. Det var som något lägger sig över det och hon så där stilla hamnade som i någon sorts sömn, eller dvala. Vad är det som händer?

-“Båda ska vinna? Vem har sagt.. det. Det är mer för min skull.” Viskar hon fram så där retsamt då hon kunde se och känna av hans u…[Read more]

“Härliga kämpe där… En kamp är alltid belönande i sig… Men låt oss båda vinna lite här och nu.” Hans röst är retsam och mjuk, inte hånfull, lockande och öm. Den försöker dra i trådar och känslor bortom den tro på boken hon har. Tungan röra sig långsamt över hans underläpp.
“Du vet inte ens om han sagt orden som står i boken. Du litar blint…[Read more]

Isla försökte göra motstånd, det var något som kändes omöjligt som kroppen rörde sig som den själv önskar. Och när hon lyckats locka honom att ge ifrån sig ett lustfyllt läte fick det henne att nästan skälva av situationen. Hon fnyser däremot, verkade som om att hon inte alls var beredd på det här.
-“Orden.. där.. är vad han sagt.” Det är vad h…[Read more]

“Det finns många böcker som säger mycket Isla. Varför, varför är det bara dessa ord man ska lyssna på? Och varför skulle det vara bäst för mig? Ni sitter här och försöker förneka att er kropp vill ha mig…” Han blundar till och andas ut i ett dovt stön när hennes fot rör sig upp längs hans ben för att oblygt rör vid honom. Han lutar sig mer över…[Read more]

Hon försökte hålla ordning på tankarna, och speciellt som hennes kropp gjorde saker som hon inte var beredd på. Nej, hon försökte hålla sina händer åt sig och hon drog då upp händerna så att hon placerade dem i sitt knä, fingrarna på ena handen alldeles fuktiga.
Hon fångade upp flaskan med vatten igen, försökte då fukta sin strupe. Inte lyssn…[Read more]

“Avtal är bindande när de yttras rätt och i samförstånd…jag behöver inte lura någon till det.” Innehållet i flaskan var klart och kallt vatten även om det kanske inte svalkade så mycket nu. Han är stilla så där nära henne, försöker se hennes ögon genom tyget. Men än rör han inte vid henne utan håller de där för centimetrarna mellan…[Read more]

-“Vad som gömmer sig hos er, nej. Jag klarar mig utan att veta.” Hon skakade på huvudet, för visst

fanns det en tanke om att vilja få veta. Däremot så verkade det som om det där nyfikna, som en gång funnits hos henne hade gömts undan för mycket länge sedan så att man kunde nog inte annat än hoppas att det fanns kvar.
Så de där med att binda med…[Read more]

“Men om jag visar vad jag gömmer eller del av det? Vore synd på droskan om jag skulle visa allt. Och ni kan fritt dricka och äta av detta. Jag är inte så…patetisk jag sjunker så lågt att binda till mig för att erbjuda dryck eller mat. Sådant sker bara från svagare varelser. Jag? Jag erbjuder långt större saker än så, kraft och styrkan för a…[Read more]

Isla hade väl ännu inte funnit någon användning av hans ord, nej de verkade som mer förvirra henne och visst var hon förståndig nog att inte ge sig in i att tro på vad han kan tänkas säga.
Känslan som spred sig över henne var en som lockade, hennes mänskliga jag försökte stänga den ute men det var inte helt lätt att göra det. Den där närvaron som…[Read more]

Han skrattar till igen och lutar sig mot ett fönster medan han verkar fundera lite. Kort där efter knackar det på dörren, han öppnar och färsk frukt av olika slag, en flaska med vin och en flaska med vatten hålls in stående på en bricka. Utan ett tar han emot den. Ställer den bredvid sig och stänger dörren igen. “Så kan man se det. Men vi bara…[Read more]

Isla satt där, men man kan nog känna av irritationen som växer hos henne. Visst väckte hans ord fler frågor än faktiska svar. Ordet halvblod var nog något som retat henne i hennes ungdom, för att visst fanns det de som kallat henne liknande. Hon valde att dölja mycket av sina drag av mer än en anledning.
-“Så.. generöst..” fnyser hon till där ho…[Read more]

“Åhh du kan döda det jag innehar…men mig? Nej min sköna lilla halvblod, mig kan du inte döda så lätt. Inte ens ditt svärd eller korset kan döda mig…” Han slickar sig om läpparna innan han lutar sig tillbaka igen. Njuter av hur obekväm och förvirrad hon verkar. Han studerar hennes form, kroppen, den vita hyn och lägger huvudet lite på sne meda…[Read more]

Hon retade sig på den som satt där framför henne. Hon hade då så snart korsat armarna under bysten igen, hon satt där med minen hård av det som gick att se. Lutade sig mer tillbaka i droskan för att komma en bit ifrån honom som för att hon ärligt visste att hon skulle ge sig på honom igen om hon inte gjorde det. Han retade henne på ett nytt pla…[Read more]

“Ohh nog gjorde det skada allt. Hade det inte varit jag hade ni brutit nacken på den nu slagit. Så delikat sköra de är ändå…” Han viskar nästan fram orden medan han lutar sig lite framåt, kryper avståndet mellan dem men utan att röra vid henne. Sen skrattar han ett roat men också något hånfullt skratt åt henne. “Tempel eller kyrka, inte nått jag…[Read more]