För ett kort ögonblick hade han varit på väg att säga åt henne att stanna om hon ville ha honom. Men hennes läppar mot hans gjorde att de orden snabbt drunknade i andra tankar. Som hur underbart mjuka och härliga hennes läppar var eller hur hans fingrar långsamt började utforska hennes hud igen. Långsamt vandrade hans händer över hennes mage i mjuka långsamma rörelser, allt för att han än ville ge sig tiden att få njuta av hennes läppar och hur lidelsefulla hennes ord varit. Långsamt avbryter han kyssen medan hans ena hand varmt vandrat ner mellan hennes ben. Men han hade inte gjort mer än att bara lyfta läpparna någon millimeter från hennes. Så när han viskade rörde hans läppar vid henne för varje ord hans sa.

“Säg det igen älskade Maeve.” Men han kysste henne inte, höll läpparna de där retsamma millimetrarna från hennes medan hans hand vandrade ner mot hennes känsligaste medan den andra höll sig på hennes mage, fingertoppar som mjukt gled över hennes hud blandat med hur han lät naglarna rispa lätt över hennes mjuka hud.

Hans händer fortsatte att mjukt utforska varje liten bit av hennes hud eller de känsligare delarna av henne sekunderna efter att hon uttalat orden igen. “Jag är din… Bara din…” Han viskar på nytt mot hennes läppar innan ha kysser henne med all värme och hunger hon hade väckt igen. Hon var den ljuvaste av drog och begär som fyllde honom så med bara några ord eller en blick. Han flyttade sig närmare henne så han var tätt tryckt mot hennes kropp. Lät henne känna hur hon bara med de orden och kyssen påverkat honom samt fått hans kropp att reagera. Han hade kunnat lägga sig ner och dra henne med sig ner på sängen och fällarna igen.

Men han satt kvar med händerna och armarna som smekte över hennes hud när de rörde sig. Han försöker att med handen längs hennes lår smeka lite långsammare, mer retsamt men ändå få om den handen kunde få henne dra efter andan igen. Hans andning hade blivit snabbare igen och hjärtat ökade stadigt sin rytm ju mer han smekte henne. Naglarna smekte mjukt över hennes mage i långa mjuka rörelser och hans läppar lämnade inte hennes, han ville inte avbryta den långa underbar kyssen.

För den korta stund som hon gled ur hans omfamning kändes det kallt och tomt, men han gjorde inga försök att hålla henne kvar. Värmen återvände direkt när hennes händer lade sig mot hans bröstkorg och föste honom bakåt ner på sängen. När hon gränslade honom så smekte hans händer över hennes rygg och sidor mjukt medan han besvarade kyssen med samma hunger och värme.  Sen lindar han armarna runt henne mjukt, håller henne kvar lite mot sig.

“Det finns ingen konkurrens…” Viskar han som svar mot hennes läppar, händerna vandrar nu upp drar med naglarna över hennes axlar och nacke. Mjukt letar sig hans fingrar in i hennes hår, flätar sig in i håret och tar ett litet grepp. Ett mjukt grepp om hennes hår och håller henne kvar i kyssen mjukt. Hon hade lätta kunnat bryta det greppet om hon ville dra sig undan men för en stund ville han inte hon skulle göra det. Att känna henne över sig, mot hans hud fick honom att glömma för stunden vad de just pratat om. Istället började njutningens varma vågor skölja över honom igen.

Hans händer stannar kvar mjukt i hennes her så länge han når, men när hon drar sig undan lite för att förflytta de mjuka läpparna till hans hals vrider han huvudet lite åt sidan. Blottar halsen för att lättare låta henne komma åt, allt medan han blundar och försöker trycka sig lite längtande mot henne. Men ändå inte för mycket då han nu njöt av hur hon retsamt rörde sig över honom. Den lockande värmen från hennes hud så nära hans, hennes läppar som tog sig tiden att vandra över hans hals.

Vid hennes viskning så kunde han inte annat än att le, trycka hennes huvud och läppar lite mer mot sin hals för ett ögonblick. Som om han var för den stunden rädd att hon skulle försvinna och visa sig vara en dröm. Det var inte logiskt att tänka så men den tanken smög sig in ändå för det korta ögonblick där. Det var för mycket som hänt här och för många som befann sig i Sätet som kunde ha fått en dröm att kännas så verkligen. Men det här var ingen dröm, rysningarna som fick håret i hans nacke och på hans armar att resa sig var enbart av det hon gjorde med honom. Inte på grund av något annat eller att han misstänkte något.

Varje kyss och mjuk beröring mot hans hals fick honom att hastigt dra efter andan. Hans andra hande började mjukt att utforska hennes hud på axlar och rygg så långt ner hans armar kunde nå. Men den andra handen höll kvar sitt mjukt grepp om hennes hår. Just för att han inte ville hon skulle försvinna. Den varma andedräkten som spelade över hans hud när hon talade fick honom att dra djupt efter andan. Läpparna kändes så torra att han fick slicka sig om dem för att vara säker på att de inte var det. Men han hade känt hur magen knöt sig vid hennes ord, skulle hon verkligen gå nu eller var det bara något hon sade? Han var verkligen inte alls säker på det.

“Är det vad….” Han avbröts av hennes tänder som skrapade över hans hud följt av det hårdare bettet. I det ögonblicket glömmer han av vad han skulle viska fram och bara låter sina armar krama hårdare om henne medan ett utdraget stön ersätter vad han skulle säga. Långsamt öppnar han ögonen, ser upp mot taket under ett par sekunder innan han tar ett andetag och försöker samla tankarna.

“Är det vad du vill?” Viskar han fram med längtan och värme i rösten, han ville inte hon skulle göra det utan hoppades få ha henne kvar hos sig så länge det gick. Han visste mycket väl att det bästa vore att hon smög iväg nu men han var nästan beredd att hålla henne kvar med magi nu efter att hon hade retats så med honom. Hans hjärta och hela hans väsen ville få ha den här natten med henne. Han brydde sig inte om hur riskabelt det var egentligen just nu ville han bara ha henne.

Mjukt flyttar han sina händer så de vilar på hennes lår, möter hennes blick med en något dimmig och upphetsad blick. Hans andning var ytlig och han kunde inte låta bli att le nöjt ändå. Men den där tunga känslan av att hon kanske tänkte gå försvann inte även om han hade svårt att tro att hon skulle gå. Långsamt börjar han låta fingrarna mjukt röra sig över hennes lår i långsamma rörelser innan han drar med naglarna över hennes hud. Försöker hålla hennes blick innan han väldigt långsamt och medvetet låter blicken vandra från hennes ögon, ner över hennes hals, vidare ner över hennes kropp innan han ser upp mot hennes ansikte igen. Hans ögon glöder lätt av begäret efter henne.

“Jag skulle göra mitt bästa för att hindra dig… Kanske till och med fuska lite… Jag vill ha dig och bara dig Maeve.” Hans röst är en viskning men i tystnaden i rummet och natten är det nästan som om att den ekar lika mycket som han tycker att hans egna hjärtslag gör. Hur mycket han än vill trycka sig upp mot henne så ligger han stilla på sängen, väntar och ser vad hon tänker göra nu.

När hennes höfter så retfullt rör siv mot honom biter han sig i läppen för att inte låta henne höra det stön som han annars så lidelsefullt gett ifrån sig. Men det var nu en nästan brinnande åtrå i hans blick när hon som färdades genom hela hans kropp som en löpeld. Fingrarna rör sig i invecklade mönster över hennes lår, allt medan det bara är naglarna som rör vid hennes hud. Med en lång utdragen suck placerar han så händerna på hennes höfter, ett väldigt mjukt grepp som höll henne kvar mot honom. “Jag är din och du är min…” Vid de orden släpper han loss en lilla samlade magi han just förberett med de mönster hans fingrar ritat på hennes lår. Det första som skulle ske var att allt skulle bli helt mörkt för henne men alla ljud och känslor skulle förhöjas inte enbart tack vare att hennes syn var borta för ett tag.

Hade hon kunnat se hade hon sett hur silkeslena rep av magi lindade sig mjukt kring hennes anklar och en bit upp längs hennes ben. De spändes mjukt åt men fortfarande en väldigt lätt beröring medan de drog henne neråt mot honom och sängen. Hans händer tog mjukt tag i hennes handleder nu och höll dem i ett bestämt grepp. Hon var starkare än honom men magin och dess bojor skulle hon ha svårare med än honom. Om hon nu skulle försöka ta sig loss och lämna rummet. Han vred på huvudet för att mjukt nafsa i hennes örsnibb innan han kysste hennes hals, tryckte bestämt sina höfter upp mot henne, härmade hennes rörelser men han gjorde det också i ett försök att tränga in i henne där hon låg böjd över honom. Hon hade retat honom på ett så underbart elakt och upphetsande sätt, nu var han verkligen på gränsen för vad han kunde ta i form av att bli retad.

Mjukt smekte hans händer upp längs hennes armar och över hennes axlar innan han lade armarna mjukt, ömt om henne. Tryckte sig själv mot henne, försökte se till att så mycket av deras kroppar rörde vid varandra. Han kysste längs hennes hals upp till hennes läppar, kysste henne i en lång öm kyss medan hans händer håller om henne hårt. Under flera långa sekunder är han stilla där under henne, innan hans läppar mjukt lämnar hennes. Hans ena hande smeker hennes kind ömt och långsamt. “Jag… fuskar bara lite…” Viskade han mot hennes läppar innan han kysset henne igen, låter alla känslor av åtrå och kärlek flöda genom kyssen så gott han kan.

Hade hon velat hade hon kunnat dra loss benen från de magiska fjättror som lindat sig runt dem, svårare var det med det mörker som lagt sig över hennes ögon. Långsamt och mjukt började han röra sina höfter mot hennes, det var nästan retsamma rörelser medan han väntade för att se om hon skulle möta hans rörelser eller förbli stilla över honom. Hennes stön när han hade trängt in djupt i henne hade nästan fått honom att släppa all kontroll över det han gjorde. Skulle hon börja kämpa emot var han beredd att lyfta all magi direkt från henne.

Hans egen andning blev allt snabbare och ytligare när hon började möta hans höfter med sina. Han lyfte en hand från hennes hud för att i luften rita några mönster, denna gång skapade magin ett litet klot av lila ljus som hängde över dem medan det enda andra ljust som funnits där inne slocknade. Med ett långt stön satte han sig upp och försökte få henne att sätta sig ner över honom istället för att vara böjd framåt. Under några sekunder sitter han stilla så, bara håller henne tät mot sig, njöt av att känna henne runt sig och mot sig.  Hans händer smekte över hennes nacke igen och ena handen drog mjukt över hennes ögon i samma ögonblick som han släpper henne för att lägga sig ner igen.

I samband med att hans fingrar vidrör hennes ögonlock börjar mörkret att lätta för henne och hon skulle börja se det lila ljuset som täckte dem båda nu. Hans blick skulle möta hennes där hon satt på honom, åtrå och längtan så tydlig i hans ögon men också i hur hans händer nu lagt sig på hennes höfter mjukt. “Släpp allt och njuta Maeve…” Hans uppmaning var lika mycket för att visa hur han själv njöt och ville se henne njuta mer tillsamman med honom.

Hans händer vilar på hennes höfter, erbjuder lite extra stöd i hennes rörelser medan han försöker låta fingrarna dra över hennes hud så gott de kan. Mjukt möter hans höfter hennes rörelser och trycker sig så djupt in i henne varje gång hon sänker sig ner över honom igen. Hennes blick håller honom låst mot sängen och han hade inte kunnat om han ens velat, vika med blicken från hennes. För honom fick det onaturliga ljuset henne att glöda nästan. Varje rörelse av muskler under hennes hud så tydlig av de skuggor som kastades av hans magiska ljus. När hon säger till honom mer än ber honom att aldrig lämna henne igen så går det som en stöt genom hela hans kropp. Händerna greppar lite hårdare om hennes höfter för att försäkra henne om att han inte tänker göra det. Men samtidigt är det så tidigt att säga de orden, att lova att aldrig lämna henne igen. Dock finns det ingen tvekan i hans ögon om att han inte vill det eller att han tänker göra allt han kan för att det inte ska ske igen.

“Jag kommer följa dig vart vår väg än för oss Maeve…” Han både såg och kände hur hennes kropp spände sig, krama lite hårdare om honom vilket överraskade honom lätt. Han slöt ögonen och tryckte huvudet ner i sängen med ett långt stön, han hade helt slutat försöka vara så tyst det gick. Hennes rörelser och kropp förde honom allt närmare den underbara gränsen.