Post has published by Hanlinn
Viewing 7 posts - 21 through 27 (of 27 total)
  • Grundare
    Member since: 31/07/2018

    Ett litet skratt lämnade hennes läppar och hon såg nästan förvånad ut och blinkade till några gånger.

    “Är det vett jag hör falla ifrån dina läppar? Det glädjer mig att höra att allt inte var för jävels trots allt.” sa Nenya med en road glimt i ögonen för att sedan svepa vinglaset för att granska honom lite kritiskt nästan. Hon rörde sig långsamt mot en större balja vatten som hon nästan oförskämt lätt lyfte med sin ena hand och utan att tveka kastade hon den på honom för att sedan röra sig mot en väska där hon tog fram några torra kläder och en flaska parfym.

    “För att få dig lite mer klartänkt och inte skrämma bort vår andra dam. Du stinker som en get.” påpekade hon med ett litet skratt för att sedan vända blicken mot dörren. Förmodligen hörde hon stegen av kvinnan före Althar ens skulle höra dem, eller knackningarna för den delen.

    “Så, har vi ett avtal?”

  • Rollspelare
    Member since: 26/12/2021

    Stämningen verkade ha lättat lite när han kunde höra hennes skratt. Han lyssnade till hennes ord och följde henne med blicken men hann tyvärr inte akta sig förrän vatten åter dränkte hans kropp. ” Åter igen. Sök inte upp en man efter att han varit i ett värdshus om ni vill ha honom presentabel. Så klart jag luktar när jag druckit, svettats och haft andra roliga aktiviteter.” Han skämdes verkligen inte över sina ord och det kaxiga leendet på hans läppar avslöjade honom där. Inte ens försökte han kyla sin kropp när han tog av sig sina kläder för att börja klä på sig dem torra och rena. Han var stolt över den kropp han ägde, den var muskulös och välformad med breda axlar och en smalare midja medan armarna utlovade många damer att han skulle hålla dem i ett stadigt grepp om de väl hamnade i hans famn. Han sprejade på sig parfymen som kanske inte riktigt hade varit hans val men den var bättre än inget. Dock så hade han inte på för mycket då han heller inte ville få damen att backa på grund av en annan stank. ” Vi har absolut ett avtal. Jag vet inte exakt alla detaljer kring denna dam men kan försöka hålla mig i skinnet i början så hon inte skräms iväg.” Flinade han lite retsamt och drog sitt hår tillrätta medan han sakta började känna hur alkoholen drog sig tillbaka i kroppen, lämnade ett bultande i både huvudet och kroppen. Han bad till gudarna att damen skulle se åtminstone acceptabel ut men han hade till och med gift sig med henne även om hon såg hemsk ut. Han kunde hitta roligt utanför detta äktenskap när allt väl lugnat sig.

     

  • Rollspelare
    Member since: 06/01/2018

    Det var en märklig känsla att  bli ledd av en person som hon bara antog var en vampyr – trots allt hade hennes sällskap knappt varit mycket annat sedan hon hamnat i Nenya Saelorians händer. Men det var inte bara det, trots allt var det inte länge sedan hennes hem totalförstörts, och här var hon i sällskap – eller snarare gisslan – av en som hade orkestrerat det hela… Nenya Saelorian. Så klart hade de tagit henne ut ur staden innan Karms armé dykt upp i Loradon och låtit henne återvända till sin mor i Siverklint. Men nu var det dags att betala priset för att de låtit henne och hennes mor leva. Ännu kändes allt som en dröm för den unga damen, men det fanns en beslutsamhet där med. Kiora Dendar var inte så vackert utstrålande som hennes syster Aurene varit. Vackra storasyster Aurene, Karms drottning, som dött några år innan i barnsäng.

    Hon hade själv varit för liten för att minnas mycket av konung Sandor, då hon inte spenderat tid i palatset efter att hennes syster dött, men hon hade alltid lagt en del av sin sorg och skuld på konungen för hennes systers död. Trots allt hade hennes far, Jasmund Dendar, tagit hand om Sandor som barn, och då hennes far överlämnat Aurene i hans händer hade han låtit henne dö. På samma vis hade konungen svikit hus Dendar än en gång då han inte hade beskyddat hennes far från demonen Ayperos, eller hennes hem i Loradon. I dessa mörka banor vandrade hennes tankar då hon gick längs med gatan, och ställde sig framför dörren. Vad som väntade bakom den visste hon inte helt, men Nenya hade lovat henne hämnd, och i centrum av all sorg var det allt hon kunde fästa sig vid. Hämnd mot konungen och konungahuset, som svikit hennes familj som de gjort.

    Vampyren som gick framför henne knackade på dörren innan han öppnade den, och steg in i rummet där Althar och Nenya befann sig.
    ‘Ursäkta mig, min dam och min herre… Men jag har äran att presentera Visroy Kiora Dendar.’ sa han, och bugade sig igen innan han backade ur rummet och lämnade henne där. Trots allt var det hennes titel nu, även om det inte fanns mycket kvar att styra över.

    Kiora var klädd i en mörkblå klänning med gyllene detaljer i samma färg som hennes hus bar på sin sköld. Hennes rödbruna hår hängde långt ned över ryggen och ramade in hennes ovala ansikte med de mer skarpa kindbenen som hennes far hade haft. Hon var stolt, men väldigt ung, men det fanns en beslutsamhet i hennes blå blick, och vad hon än tänkte då hon såg mannen och vampyren där så visade hon det inte. Snarare verkade hon mer beslutsam än innan, i kontrast till hennes ålder. För hon kunde knappast vara mer än lite över tjugo. Och vid en snabb blick på henne kunde man lätt avfärda henne som en ung och simpel adelsflicka, men det fanns något där i blicken som sade att det fanns mer intelligens där som man inte skulle underskatta. Och hon hade trots allt studerat i Caras Idhrenin. Inte den klassiska skönheten enligt karmansk standard, men samtidigt inte direkt hemsk att se på heller.

    ‘Lady Saelorian.’ hälsade hon formellt, och såg lite frågande från henne till mannen, och böjde huvudet lätt för dem i tur och ordning, hennes röst kanske lite mörkare tonläge än man hade förväntat sig då man bara såg på henne. Men då man hörde den såg man att den passade henne, en mer eftertänksam flicka snarare än den oskydliga och fnittrande sorten. Hon hade sett allt för mycket för att vara oskyldig längre. Frågan var, vad skulle hända näst?

     

  • Grundare
    Member since: 31/07/2018

    De kaxiga orden som lämnade Althars mun, kunde inte Nenya låta bli finna roande.  Inte direkt så brydd eller ens häpen av dem som många andra adelsdamer skulle varit. Istället fanns ett snett flin i hennes ansikte, ett som visade hennes ena hörntand och hon mötte hans blick.

    “Så du menar att du har erfarenhet av sex? Och kanske kan tillfredsställa visroy Dendar?” sa hon och kastade en blick bakåt mot kvinnan som precis stigit in i rummet. Ett skratt lämnade hennes läppar och hon skakade på huvudet för att ställa sig så att hon kunde ha båda i sitt synfält.

    “Hör du det, visroy Dendar? Furste Athal tror att han kan få dig att skrika i sängen. Men, det tvivlar jag själv på. Säkert ingen uthållighet.” sa hon för att sedan göra en gest framför sig, som hon försökte att återgå lite mer åt varför de var där. Det var inte direkt som om deras sexliv intresserade henne. Nå om de inte hjälpte till att få en arvinge som var ännu mer formbar förstås. 

    “Koira, detta är Athal. Har ni mötts innan?” frågade hon, inte brydd om några etikettregler.

  • Rollspelare
    Member since: 26/12/2021

    Planen att sköta sig och inte skrämma iväg henne verkade krasa samman innan de ens hunnit utbyta några ord. Hon kom in och Nenya verkade redan ha öppnat sin mun för att ge en hint om hans lite mer oroväckande bakgrund. Som tur verkade hon road över det hela och även om han gärna ville rätta henne stod han tyst med ett flin på sina läppar. Fanns ingen anledning att dölja så mycket då orden redan nått kvinnans öron men han tänkte åtminstone inte spä på elden mer än vad som behövdes. ” Jag har tyvärr aldrig haft den turen att träffa Lady Dendar. ” Hans ord var mjuka och han bugade sig ändå vördnadsfullt mot henne för även om mycket inte fanns till hennes hus längre var hon en högt uppsatt adelsdam som förtjänade respekt, hennes entré antydde heller inget annat. Självklart skulle han inte lägga sig platt mot henne men han hade väldigt länge spelat spelet kring adelshusen och visste att respektlöshet inte tog en långt i början. Hon verkade inte heller vara en kvinna som föll för vackra ord och därför tänkte han inte överösa henne med men en komplimang stod ändå till sin rätta i detta sammanhang. ”Hennes skönhet hade jag då kommit ihåg.” Tillade han snabbt och rätade på sig men lät inte sina ögon ligga kvar speciellt länge. Många föredrog långa blickar men något sade honom att han behövde spela ett annat spel här. Nenya verkade inte vara formell men han hade inte riktigt tagit sig dit än för att kunna prata helt fritt. Kanske kunde komma senare men nu var inte rätt tidpunkt.

    ”Althar Fernfire till er tjänst. Det som Lady Saelorian nämnde precis behöver du inte lägga någon tanke på för stunden. Trots allt nämnde jag inget om er utan jag nämnde bara vilken dålig tid som bestämdes för att ha ett möte.” Han sneglade lite snabbt mot Nenya med en glimt i sin blick men drog sedan bort blicken för att inte göra henne upprörd. Det var inte rent av en förolämpning men han ville gärna sopa under mattan fort det Koira hört så de kunde snabbt komma till det som faktiskt var viktigt för stunden.

  • Rollspelare
    Member since: 06/01/2018

    En liten röd ton la sig på den unga damens kinder, men mer än så visade hon inga tecken på att ha blivit påverkad av Nenyas försök att vara vulgär eller provocerande. Trots allt var hon bättre skolad än så, och hade sett för mycket elände för att bli upprörd eller generad av tal om sex. Om något höjde hon hakan lite mer, kanske lite stoltare, som för att visa att Nenya inte hade makt över henne. Vilket så klart inte var korrekt, men hon skulle inte ge kvinnan – nej vampyren – nöjet att gotta sig i hennes situation. Istället ignorerade hon Nenya med sin blick, och såg rakt på mannen och tog in hans åsyn. Inte direkt den mest inspirerade åsynen, eller lukten för den delen. Kanske kunde han vara stilig i rätt ljus, och i rätt nivå av nykterhet, men dagen hon träffade sin trolovade skulle nog inte bli den vackra dag som hon hoppats i sin barndom.

    En liten fnysning lämnade henne då han försökte ge henne en komplimang, tom artighet, trots allt – hon själv visste att hon inte kunde mäta sig med sin döda systers glans. Då hon såg sig i spegeln såg hon alltid bara en skugga av vad hennes syster varit, och således kunde hon heller inte ta in sådana kommentarer då hon absolut inte trodde på dem själv. Hon fick nöja sig med att ha ett skarpt sinne istället.
    ‘Herr Fernfire.’ hälsade hon simpelt, han var ju trots allt inte ens en furste utan tredje sonen, och kunde direkt i sitt sinne plocka ut hans status i Karms samhälle – något som präntats in i hennes huvud om och om igen. En liten rynka fanns där på hennes ögonbryn, över förödmjukandet av att hon, en Dendar, skulle behöva paras ihop med en man av så låg rang och klass. Men återigen, vad val hade hon. Kiora vände blicken från sin blivande make, trots allt hade hon listat ut vart det hela var på väg.
    ‘Och vad nu, Lady Saelorian?’ frågade hon, neutralt men med en viss giftighet i tonen.
    ‘Ska vi gifta oss här med råttorna som vittnen, eller har ni en annan plan?’ frågade hon.
    ‘Nyfikenheten dödar mig, min dam.’ kanske hon skulle behöva vara lika full som Fernfire verkade vara för att genomlida detta.

  • Grundare
    Member since: 31/07/2018

    Giftigheten som fanns där i Koiras ord fick henne att skratta till roat, i form av en fnysning. Det kändes uppfriskande att inte ha något fnittrande fån. Trots allt var det så de flesta damerna inom adeln var. Flickorna fnittrande och kacklande hönor och pojkarna risktagande och ville spilla sin säd i allt som rörde sig, även om de förstås enbart skröt om sina övervinnande av flickor.  Sättet som Athal försökte att släta över allt som hade sagts innan, var lite roande med och inte minst förvånande. Men vad gjorde man inte för att få en högre status, eller pengar för den delen? 

    “Gifta er framför råttorna?” frågade Nenya med ett roat skratt, lite för klingande och skakade på huvudet åt det hela, som om det var bland det löjligaste hon hört. Hon rörde sig lite fram och tillbaka där hon stod, kanske lite rastlöst för att sedan ställa sig vid ett av fönsterna och se ut.

    “Självklart inte, ett storslaget giftermål. För alla att se. Trots allt var det väl en oförväntad kärlek mellan er? Som sopade bort all etikett och vett, var det inte så?” frågade hon med ett höjt ögonbryn.

Viewing 7 posts - 21 through 27 (of 27 total)

You must be logged in to reply to this topic.

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.