Post has published by Beckan92
Viewing 4 posts - 21 through 24 (of 24 total)
  • Rollspelare
    Member since: 26/12/2021

    “Måste vara riktigt snygga mantlar ni har i så fall om mina vingar kan efterlikna en sådan.” Flinade hon till svar men höll ett hårt tag om mörkeralven och följde med i hästens rörelser. Det tog inte läng tid förrän jord ersattes av sten och hovarna ändrade även ljud med dess underlag. Det skulle självklart vara obehagligt att rida in i en by men vad för andra alternativ fanns det? Hon hade lämnat allt bakom sig för att gå på äventyr och undvika människor hela resan skulle ju vara lite motsägande i sig. Blickar syntes genom fönstren på husen, nyfikna men med en viss rädsla när de såg detta omaka par rida förbi. En sken nästan som solen själv och en såg ut att ha badat i månljuset. Vissa kunde säkert se detta som ett ont omen men de kunde allt få glo så länge ingen agerade på sin oro. De kunde alltid flyga iväg om något skulle hända, vingarna var verkligen en gåva som få fick besitta.

    ” Vet tyvärr inte om dem är vänliga eller inte men ler du lite kanske de inte blir så rädda av ditt ansikte.” Retades hon tillbaka men var faktiskt lite fundersam hur de skulle reagera.

  • Grundare
    Member since: 31/07/2018

    Åt hennes rappa tunga fnös mörkeralven något, det var svårt att säga om det var på grund av att han fann henne roande eller irriterande dock. Eller kanske en blandning? Hårt höll han i tyglarna. Egentligen önskade han inte mycket mer än att komma av denna best.

    “Så här menar du?” frågade mörkeralven och försökte sig på ett leende när han vände på huvudet bakåt till eshimen. Det var ett stelt leende, även om tänderna och ansiktet var rätt perfekt och vacker. Var det som om leendet inte riktigt passade där. Det såg nästan obekvämt och ovant ut. Som om han inte någonsin hade lett av sin fria vilja förr.

     

  • Rollspelare
    Member since: 26/12/2021

    När han vände sig bak och försökte le blev hon tyst och fick bita sig i kinden för att inte göra några miner. I hennes värld hade det sätt rätt roligt ut men på ett litet läskigare sätt men hon ville verkligen inte göra något dumt nu när han försökt. Det krävdes dock mycket vilja för att hålla sina muskler i schack i ansiktet innan ett litet leende trängde sig fram på läpparna. ” Nästan. Vi får öva lite mer så kommer du vara bland dem stiligaste och charmigaste i detta land!” Ja han hade ju utseendet även om mörkeralver hade en lite läskigare aura kring sig. De hade en mystisk charm men det krävdes oftast ett varmare leende för att riva ned muren som de ofta fick emot sig.

    Det fanns människor som rörde sig ute på gatan, självklart stannade de upp med en flämtning när de kunde beskåda dessa två, som natt och dag verkligen med hennes ljusa vingar och strålande leende i kontrast med mörkeralven som inte såg elak ut men i jämförelse med henne såg han inte överdrivet glad ut. De alla reagerade olika som fick akta sig för hästen, vissa blev rädda och försökte gömma sig i sitt hus igen, andra lite mer arga och den sista parten blev mer nyfiken över vad dessa två kunde göra i denna by.

  • Grundare
    Member since: 31/07/2018

    “Öva? Som om jag skulle behöva öva!” fnös han, för att sudda bort sitt leende som inte verkade göra någon nöjd. Alla viskningar, flämtningar och svordomar som de verkade mötas av gjorde mörkeralven inte riktigt på bättre humör. Men de var enbart ute efter ett rum för natten. Pengar brukade sällan någon säga nej till.

    “Om du beställer ett rum till oss på värdshuset, kanske du skulle kunna komma billigare undan. Jag har några bronsmynt i väskan.” sa han och klappade säcken som hängde på sidan av hans höft.

    “Eller är du för pryd för sånt kanske?”

Viewing 4 posts - 21 through 24 (of 24 total)

You must be logged in to reply to this topic.

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.