• “Ah, nu börjar vi oss närma oss något!” Utbrast Aearaeani glatt då Eiirë lade sig in i diskussionen. “Jag har ingen aning om varifrån de fick just detta bränse, för specifikt Järnporten. Vet ni? Var ni där? Hur vet ni om ni inte var det?” Frågade han i följd, ty han hade i all sanning inte någon aning. Visst så var han medveten om att många alv…[Read more]

  • Corrin? Hade hon hört fel? Evina höjde en hand till sina glasögon och tog av dem för att dölja att hennes blick smalnat av på grund av misstänksamhet, tog upp en trasa ur sitt förkläde för att torka av dem. Det kunde inte stämma… visst för att flickan hade några likheter med spolingen, men nej, kanske var det en släkting med liknande namn…[Read more]

  • Allt som allt så tycktes det hela ha gott väl. Även om Aife fick uppfattningen om att kvinnan framför sig var en tyrann, så var inte det i sak något förhinder för att hon inte också skulle vara en intressant och givande figur att arbeta för – kanske till och med tvärtom! Hon tycktes hur som villig att ge av sin respekt, och så länge som det fort…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 6 years, 3 months ago

    För en kort sekund mötte hon Nenyas blick med sin egen grå, och kanske fanns det något illvilligt däri, som om hon kände till något som Nenya inte gjorde och fann det hela tämligen roande. Men när den andra kvinnan böjde på huvudet för henne så såg hon tillbaka på Ayperos och hennes tidigare vassa leende mjuknade och blev åter lika behagligt som i…[Read more]

  • Kapa vägarna väster ut. Hennes pekfinger drog hon längst kartan och hennes nagel rispade i målarfärgen. Ett litet kryss syntes vid den västra landsvägen precis vid Loradon, där var de som svagast nu. När handelsvägen skulle spärras från dem skulle det vara svårare för dem att få proviant, förflytta… Det var ett bra val. Nej fel. En bra början.[Read more]

  • Stolt var kvinnan som landade vid Ayperos sida. De röda lädervingarna var skyddande kring Ayperos ett tag, tills hennes blick uppfattade att vakterna inte var ett hot. Hon skapade en liten vind när hon fällde ihop sina vingar. Vad gjorde de här? Tanken hade vandrat genom hennes huvud ett flertals gånger. Fastän hur många gånger hon frågat s…[Read more]

  • “Men, Corrin, så är det inte alls!” utbrast Finn, att ljuga var inte en av hans främsta egenskaper. Det var alltid som en orolig känsla i magen och dessutom var det svårt att hålla minen. Dessutom gjorde inte det där fåniga flinet eller leendet bättre. Fast Corrin fortsatte att prata och det var en lång historia. Han hade inte ens lyssnat t…[Read more]

  • Klart det inte enbart skulle vara den obekväma tystnaden. Nej. Vad skulle en resa till en skog som detta vara utan att något sådant hemskt skulle ske. Vad om dimman var giftig? Bara tanken fick henne att stänga sin mun och försöka hålla andan. Inte för att det tog lång tid innan hon andades ut och in djupt för att få luft igen.

    “Beror ju lite på…[Read more]

  • Uppriktigheten och sakligheten var en frisk fläkt i hennes hov och hon nickade nöjt som svar på den andra kvinnans ord. Hon verkade inte ha något att säga om hennes metoder, eller hennes inte så diskreta hot om död heller. Det var allt goda egenskaper som hon kunde uppskatta hos en livvakt.

    ”Nå, dåså. Då har vi en överenskommelse. Jag skall tal…[Read more]

  • Maeve replied to the topic Skuggorna i Antrophelia in the forum Me'erisia 6 years, 3 months ago

    Hon visste att han var på väg, hade hört det via rykten och viskningar först innan slutligen meddelandet officiellt nått henne. Loradon hade fallit, demonen Ayperos hade flytt, skadad men vid liv, och sedan dess hade hon väntat på att få höra något mer, ett meddelande, vad som helst, om att hans ankomst närmade sig. Men det var alltså inte förens…[Read more]

  • Evina höjde först ett ögonbryn när Finn började pladdra, även om det följdes av ett litet leende, för hon var van att han gjorde det, men sedan höjdes ett till ögonbryn då flickan hakade på. Nej, hon såg inte direkt det lustiga i situationen som hon förklarade, men sen hade väl Finn aldrig varit den bästa på att uttrycka sig heller. Men den…[Read more]

  • “Ah, men om det är en port i Järn, så är det nog inte främst av oss de har stulit från, inte sant? Och är dessa portar inte långt äldre än vår nuvarande konflikt med dem? Och om det är så att ni har fel om det första, måste ni inte måhända tänka genom även det andra som ni sagt, angående dess konstruktion, unga Sinya?” Som var sig brukligt för Ae…[Read more]

  • Kommer! Rösten fick det ett lugn att spridas inom Finn. För även om det fanns en väg in, var det betydligt enklare med en öppen dörr och ett trevligt välkomnande. Han stannade sin knyta näve i luften och istället vinkade han glatt mot den välkända kvinnan som stod i dörrkarmen.

    Innan Evina skulle hinna drämma igen dörren stack han foten innanfö…[Read more]

  • Det var en frän doft i gränden där verkstaden låg – som för den delen låg en aning avsides, utan någon anknyta till huvudgatan. Då ‘pojkarna’ knackade så hördes en kvinnlig röst inifrån:

    “Kommer!” Ljöd den, följt av några högljudda klickande och väsande, omistageligt av metalliskt slag. Sedan hördes tillslut några steg, och dörren öppnades.…[Read more]

  • Finn behövde inte se på Corrin. Vad det än var, så var det hela temporärt, även vad den där trollkarlen sa. En sjukdom. För om Corrin var kvinna… hur skulle han då samtala med honom?

    Han ville inte ens tänka tanken. Fast vad var det han gjorde nu? Han skakade på huvudet åt det hela och fortsatte att röra sig framåt. Hade helt glömt av att…[Read more]

  • Vinglaset fylldes på nytt, men det var som om Akila inte ens lade märke till det. Det tycktes alltid vara påfyllt, beredd på att dränka hennes bekymmer och oro. Hennes bärnstensfärgade ögon gnistrade som en liten flicka som nyss hört en spännande berättelse och hon höll nästan andan medan hon följde den vackra ormen som slingrade sig över öknen. H…[Read more]

  • Järnporten tornade upp framför dem, enorm, ogenomtränglig, ett av världens arkitekterna underverk – men för folkmassorna hade den lika gärna kunnat vara en bräcklig liten träport för all uppmärksamhet som de gav dem. Nej, för de som strömmade in och ut ur Iserion var snarare upptagna med att storögt, och kanske med viss aggressivitet, se över den…[Read more]

  • Det måste vara en dröm detta. Tanken slog honom. Klart det var. De skulle lägga sig och sova, i samma stund skulle han vakna och de skulle prata om det hela. Vilken sjuk dröm det hade varit. Han nickade lite disträ av tanken och verkade inte alls ha lyssnat på vad Corrin sagt.

    “Sömn. Om vi sover, kommer vi vakna upp som om inget har hänt.”…[Read more]

  • Kladrländaren lät sin intensiva klarblåa blick vandra mellan personerna när de talade om sig själva, instämde med ett litet hummandes och några få “ja” här och där. Hon tog en klunk ifrån ölen innan hon satt ner den igen för att sedan flina lite åt Kvithera.

    “Jag antar att det är bäst att jag håller ett hårdare tag om min öl, eller vad säger ni…[Read more]

  • Allt som allt lät det hela väl, i Aifes öron. Att det här var en kvinna som var villig att döda även de som inte var ett hot kom att förvåna henne något – det var klart att hon var någon som använde de medlem som låg framför henne. Men det var heller inte första gången som Aife arbetade för någon med skev moralkompass, och enligt henne gjorde det…[Read more]

  • Load More

© Talanrien

A password will be emailed to you.