“I sådana fall vill jag se min make först innan vi talar vidare om detta.” sa Vésiva enkelt och mötte hans blick med ett sammanbitet leende. Hon nickade åt uret på väggen med en smalare blick. Dessutom hade hon ingen lust att tala om det här. Alldelles för många öron för hennes smak.

Hon lade ner ett kort med tio framför sig och sedan plocka…[Read more]

Hennes ögon smalnade när hon såg på smycket som han höll i sin hand. Det breda leendet smalnade av, även om det fortfarande fanns en del där. Om det var något ingen fick röra, var det hennes familj. Hon höjde ett ögonbryn åt hans fråga.

“Åh, det finns flera sätt att ta hand om sin make. Och tro mig, jag har flera än ett sätt.” sa hon med ett lite…[Read more]

Precis när hon hörde sin drottning röra sig mot henne reste hon sig upp och böjde på huvudet vördnadsfullt med ett svagt leende för att hålla sin blick nere en stund för att visa sin respekt innan hon lät blicken vandra in i hennes med ett mjukt, nästan varmt leende.

“Min drottning, ditt välkomnande värmer” sa hon och det verkade finnas något…[Read more]

Ett litet leende fick henne att höja på ögonbrynet och hon slog ut sina armar med ett stort leende.

“Du har rätt Wreax, jag visste att det var tolv och försökte lura dig.” sa hon med ett litet knackande på bordet. Uppenbarligen road över situationen och hon såg ner på sina kort för att sedan göra en gest mot honom.

“Se så, börja rundan då!” u…[Read more]

“Man ska ta hand om sina äldre, på sättet de tog hand om dig som liten.” sa hon med ett svagt leende, det fanns något ärligt där och trots allt saknade hon sin gamle far som inte längre var vid liv. Hon suckade och fiskade upp fjäderpennan som en gång varit hennes fars. Lite nostalgiskt drog hon den under sin nästipp och det kittlade skönt.

H…[Read more]

Som om de talade om ingenting såg hon ner på korten och räknade snabbt ihop till fem. Hon sneglade på tvåan som på någotvis hade tagit sig upp i hennes hand igen. Hon kunde inte rå för att le lite över det hela. Men hon kunde inte vinna på samma sätt det skulle vara… lite för lägligt och avslöja att hon fuskade. Hon log bara lite lätt och så…[Read more]

Vésiva skrattade åt hans fråga, som om det var ett skämt dem emellan och hon tog ännu en klunk av ölen för att hastigt räkna ihop korten som var på bordet. Sex. Hon spanade ner på sina kort som verkade vara tre igen även om hon egentligen inte plockat upp ett kort. Skickligt fuskat var det, för trots allt hade hon inte långa ärmar utan de var up…[Read more]

Hon hade hört att Vesvía var tillbaka i Antrophelia, och kanske på ren impuls så hade hon valt att kalla henne till sig. Det var trots allt tack vare Vesvía som hennes inbjudan till Ayperos hade nått fram och även om Vesvía inte hade influerat Ayperos beslut att acceptera inbjudan så kände hon trots det tacksamhet för den lojalitet som handelskvi…[Read more]

Också Isra tycktes lysa upp då de nådde ytan. Den friska fläkten svepte genom hennes hår och över hennes hud och fick den att knottra sig. Nere i Antrophelia fläktade inga vindar och temperaturen var alltid behaglig och stabil, inte alls som ovanför ytan där de nu befann sig. Det var uppfriskande, och hon kunde inte låta bli att sluta ögonen fö…[Read more]

Förvåningen i hans ögon skulle ha varit nog för att få henne att skratta om det nu inte var för att där inte bara fanns förvåning i dem, utan också något annat. Det gjorde henne lite paff, och än mer så när han lutade sig in för att kyssa henne igen. Det var nog för att göra också henne förvånad, men hon var inte den som klagade. Istället b…[Read more]

Hon betraktade dem medan Dastan hjälpte Sera på fötter, glad över vetskapen att prinsessan ännu hade kompetenta och lojala män vid sin sida. När hon först fått nyheterna om läget i Iselem så hade hon fruktat att Sera skulle vara helt och hållet ensam. Hon var glad att så inte var fallet. Hon skulle behöva allt stöd hon kunde få, särskilt nu när…[Read more]

Ett litet slugt leende fanns på hennes läppar och hon kunde inte rå för att skratta ett bubblande och glatt skratt. Hennes ögon var något mer allvarliga och det fanns en nästan mörk och nästan lurig glimt i ögonen.

“Åh ja, men å andra sidan måste det betyda att du är den enda som rör sig i svarta marknaden, hm?” sa hon som om det var något anna…[Read more]

Givetvis var det så, de befann sig ju trots allt i Märehn. Hon skulle antagligen ha sagt något om vad hon tyckte om en så humorlös gud, men när han föreslog att han skulle slåss för henne, och sedan talade om deras ”vekhet” så mörknade hennes blick, och hennes humör.

”Om det är blod ni vill ha, furst Vasilij, så är det blod ni ska få. Min bror…[Read more]

Vésiva rynkade på sina ögonbryn över hans ord för att klia sig på hakan medan hon tycktes fundera över det hela. Trots allt hade hon andra planer – och vem vet vad drottningen ville sedan. Som hon alltid gjorde medan hon klurade på saker fiskade hon upp en kortlek som hon började kupera korten och utan att fråga Wreax började hon dela ut korten…[Read more]

Camthalion hade hört att Aeriel hade tänkt säga något – men precis innan han hörde något mer kände hon dunkandet i ryggen och såg nästan lite förnärmat upp mot Neaduin och sträckte på sig igen. Vad var det där bra för? tänkte han argt och lite irriterat till sig själv men sedan nickade han instämmande till Aeriels ord.

“Jag för talan, inget me…[Read more]

Att få all denna uppmärksamhet var ingenting som Toss var van med och han rörde sig lite obekvämt där han stod och drog en hand nerövst genom sitt hår. En prövning? Vad visste egentligen Toss om något annat än mat och dryck. Fast hon begränsade ju honom inte med något annat. Han ryckte lite lätt på axlarna och placerade båda händerna om sin…[Read more]

I ögonvrån kunde hon se generalens förvånade min över att Ismat hade sagt åt honom vad han skulle göra. Hon kunde inte rå för att skrocka lite tyst för sig själv och ett hastigt leende fanns på hennes läppar även om det var flyktigt. Hon drog djupt efter andan för att sedan nicka som svar till Ismats båda frågor och tog stöd av Dastan. Hon grima…[Read more]

Tre… två… ett. Tio minuter hade gått och en hennes fickur vibrerade något i hennes inneficka. Nöjt lade hon ena handen på pannan och saluterade männen som inte verkade allt för nöjda åt det. Hon gick några steg framåt för att sedan vända sig om och blinka charmerade med ena ögat och ta upp sin ena hand som nu verkade hålla en penningpung som…[Read more]

Ett litet förvånat pip kom ifrån Eili och hon hoppade hastigt bakåt – in i folkmängden igen. Det var svårt att inte låta blicken vara fäst i den sprakande och ilskna elden. Fast sedan kom hon på att det inte var en bra idé att andas ut och hon ruskade på det stora huvudet och satte på hatten på huvudet för att börja röra sig bort ifrån kortspele…[Read more]