Att påstå att Ambrosina Saelorian var utmattad skulle inte göra hennes situation rättvisa. Den unga kvinnan var nog inne på andra veckan utan mat och solen hade hon inte sett på minst lika länge, men hon hade ingen aning om hur länge hon faktiskt hade varit i där. Den kalla källaren till den Athalska kyrkan var fönsterlös med endast oljelampor…[Read more]
“Det är när det inte redan är sagt av den andra. När du redan sagt det får jag ett frikort.” Hon log åt honom och märkte sig själv helt spänd när han började pressa sig mot henne. Hon höll andan när hans händer började utforska hennes överkropp och hon vred sig lite obekvämt, hon blev så spänd av all hans beröring och log varmt åt honom. Hon blåst…[Read more]
“Jag lovar att jag inte använder magi! Det är helt och hållet jag som är jag.” Hon flinade åt honom och placerade en hand på hans kind, samtidigt som hon vred lite på underkroppen som om det var lite svårt att sitta still med all hans stimulans av henne. Hon förde sin hand förbi hans kind till baksidan av hans huvud och tog ett grepp om nacken ha…[Read more]
Det ryste till genom hennes kropp när han började röra i henne. Hon var långt från oerfaren med andras beröring, men det var någonting särskilt att vara med någon så försiktig och blygsam, det orsakade en oavsiktlig sensualitet och spänning som var svårt att återskapa för någon mer erfaren. När han väl berörde hennes bröst och bröstvårta ryckte h…[Read more]
“Derrain.” Hon höjde ett ögonbryn och flinade åt hans yttrande av hennes namn och inget annat. Hon väntade en stund men det verkade vara allt. Hon var lite osäker på vad han förväntade sig nu. Han hade kysst henne igen och sedan sagt hennes namn och nu satt de bara där.
“Jag väntar på en dom här nu. Gillar du kvinnor eller inte? Eller behöver du…[Read more]
“Du får stoppa mig när du vill.” Hon log åt honom och satte sin fria hand bakom hans huvud, för att sedan föra deras läppar samman. Hon gjorde inte mer än så där och då, hon bara höll deras läppar mot varandra. Hennes var varma från magin, men även från allt blod som rusade från spänningen hon kände när han hade varit så nära så länge nu. Doften…[Read more]
“Inte riktigt hur jag hade beskrivit det, men jag gillar din beskrivning mer. Magin hittade mig i fängelset och jag lyssnade på ett sinne jag tidigare saknat och bara traskade ut därifrån, rakt genom väggen.” Hon log brett åt honom och sneglade mot handen han hade på sitt egna lår. Hon sträckte ut sin hand och lade den på hans, för att sedan ta e…[Read more]
“Till mitt försvar så såg kakan väldigt god ut.” Hon fnittrade till och stirrade honom i ögonen när han kom närmare. Hon rörde sig ytterst lite, knappt alls, och lämnade all rörelse till honom. Hon kom på sig själv hålla andan då och då när han var så nära, och hennes kropp blev varm utan att hon behövde använda sig av magi, från att han var så…[Read more]
“Angelägen? Måste du få mig att låta så desperat?” Hon flinade åt honom och ryckte på axlarna. Hon satt sig bekvämt, korsade sina ben och vred sig halvt mot honom.
“Det bästa svaret skulle vara att jag vill att du hittar din sanning.” Hon log åt honom, och menade det såklart. Alla förtjänade att veta vilka de var och vad som fick dem att må bra i…[Read more]
“Helt upp till dig, jag tvingar dig inte till någonting, men vi har en hel natt att umgås, min kropp finns här om du vill prova den. Bara om du känner dig bekväm med det dock, du ska känna dig trygg här.” Hon log åt honom och lutade lite med huvudet åt hans kommentar kring alven. Hon ryckte på axlarna men höll händerna knutna bakom ryggen sin.…[Read more]
“De kallas för bröst. Det du ville säga var att jag får sitta med brösten bara om jag så önskar.” Hon log åt honom, och började knäppa upp skjortan. Dels så var det kul att reta honom, men samtidigt så var det ganska skönt att komma ur sina kläder. Hon hade troligtvis gått naken betydligt oftare om det var socialt accepterat. Vem ville vara beg…[Read more]
Hon satt med benen i kors på sängen nu och studerade honom där han gick fram och tillbaka. Hon höjde ett ögonbryn åt honom när han sa att han inte gillar män.
“Lite hårt att säga att du inte är förtjust i män. Visst kan ni vara otrevliga ibland, men du kommer snart hitta rätt.” Hon log åt honom lite retsamt, hon var såklart inte dum, men han va…[Read more]
Hon satte sig upp när han lämnade sängen precis i tid för att se hoppet och hon skrattade glatt till, och gav honom till och med en kort applåd.
“Oftast behövs det några fler studs för att det ska vara kul, men man måste såklart också vara öppen för att det kan vara kul, annars är det som att be en blind man rita.” Hon ryckte på axlarna och lo…[Read more]
“Om du inte kan hoppa så är det helt okej att medge det, det är ingenting att skämmas över. Det är nog ingenting ni lär er i adelskolan.” Hon såg på honom och när han började prata om rikedomar så lutade hon på huvudet och studerade honom noga, kisande med blicken.
“Om det skulle vara så, då tjänar det ingenting till att utpressa dig såklart. Me…[Read more]
“Hur är man inte en hoppare? Förutom om man inte har fungerande ben såklart … eller är en orm. Eller någonting annat utan ben.” Hon höjde ett ögonbryn åt honom. Hon klev ned från sängen och ställde sig framför honom.
“Se här. Om man är nybörjare kan man köra den enklare versionen. Du böjer på dina knän som om du ska sätta dig på en stol, och…[Read more]
“Oj!” Hon ryckte till och såg förvånat på honom. Hennes blick studerade honom noga och hon lutade sig över till honom och gav honom en kram, båda händerna lindade runt hans midja och hennes huvud vilande på hans axel, lutande mot hans huvud.
“Jag beklagar att du behövde se det. Jag såg inte ens min mamma dö, jag bara såg henne död. Jag kan inte…[Read more]
När Agaroth anlände till bordet släppte hon staven sin som av sig själv verkade stå upprätt på marken bakom henne, den gröna ädelstenen på toppen lätt glödande. Hon höjde sin stora vävda hatt och nickade artigt mot Ter’ath som tack för den serverade frukosten. Hennes glödande gröna ögon stirrade mot honom när han serverade dem frukosten också oc…[Read more]
“På festen? Åk sockrat bröd, drack bål och plockade värdesaker. Jag försökte socialisera mig för att se om jag kanske kunde nästla mig in i någon rik familj, gästa deras fina hus, men ingen lycka. Och låt mig berätta att samtalsämnen är DE VÄRSTA.” Hon stönade högt, kanske lite överdrivet dramatiskt, och log åt honom.
“Jag förstår inte hur du…[Read more]
“När jag förlorade min far så blev jag inte den mest … socialt välanpassade. Efter några långa år av att ha blivit avvisad från de omkring mig på grund av mina beteenden lärde jag mig att klara mig själv ganska väl, och snart nog trivdes jag som bäst när andra inte var omkring mig.” Hon hoppade ner från bordet och vandrade över till sängen för…[Read more]
“Inte på länge nu, nej.” Hon ryckte lite på axlarna, hon hade bearbetat deras bortgång sedan länge tillbaka. De var knappt ett minne något mer, så länge sedan som det var. Det var nog anledningen till att hon kunde ge honom ett leende i den stunden.
“Min mor och mina bröder gick bort när de döda kom till liv och min far mötte sitt öde från en…[Read more]