Handen som smekte över hennes rygg var skön, men som alltid när någon vidrörde det stora ärret hon hade där så stelnade hon till en aning, som om beröringen väckte gamla minnen till liv inom henne, eller som om ärret fortfarande värkte. Hans hand vandrade dock vidare, tillbaka upp, och då slappnade hon av igen. Hon kände hans läppar pressas mot he…[Read more]
Både vrede och fruktan rasade inom henne och gång på gång knöt hon sina nävar i sina försök att hålla sig lugn. Hon var fullständigt övertygad om att Rune inte längre var Rune. Det var helt enkelt något underligt över honom och varför skulle han, av alla människor, vara den som fick syn på ”en osynlig spion”. Rune hade aldrig varit särskilt begåv…[Read more]
Om det inte hade varit för att hon ändå var väl bekant med Celeras gator så hade hon nog tappat bort både flickan och sig själv ett antal gånger innan de nådde fram till den övergivna innergården. Hon visste inte exakt vart hon var, men hon hade en aning om det, även om hon just då inte såg någon mening med att försöka lägga det på minnet. Om det…[Read more]
Hennes hud kändes fortfarande het, men svetten som pärlats där började nu kylas ned av luften och hon kunde inte låta bli att rysa lite och krypa om möjligt ännu närmre honom när han lade sig ned vid hennes sida. Några av hennes prydligt ordnade flätor hade lösts upp och de ljusa slingorna fastnade vid hennes nakna hud som om de var länkar spun…[Read more]
Flickan verkade inte bekymrad, trots allt var det inte hennes pengar. Och hur hennes mästare hade råd var heller inte hennes intresse. Hon hade ett uppdrag och det var att leverera meddelandet, samt att övertala denna Moira att följa med henne. Än så länge verkade det gå bra, vilket skulle innebära en slant åt henne själv. Hon visade dock ingen…[Read more]
Var det sant? Bara tanken gjorde att hjärtat sjönk i bröstet på henne. Hon svalde och hörde sin makes viskningar till henne. Hon ville svara men var helt stum. Sorgen var tung och gjorde hennes munn helt torr. Det var frågan hon själv hade ställt sig. Varför? Att Kettil hade fått ro var en av de få tröstande tankarna som han hade. Till slu…[Read more]
Arand rörde sig stelt, som om han inte ville väcka en sovande björn. Han ville knappt säga något högt heller, i rädsla att förarga vålnaden som nu stod där framför dem. Han kunde så klart ha fel, men hans instinkter och hans kunskaper sa att han hade rätt. De gula ögonen mötte Maeves, och han gav henne en tydlig och bestämd nickning. Ja, d…[Read more]
Ranghildr kunde inte rå för att skrocka åt Biorns svar, hon hade inte förväntat sig det svaret mot honom och hon räckte ut tungan åt honom lite retsamt för att se mot Ejvald och den dryck som han kom till henne. Hon tog tag i kruset för att lukta på den. Lite jäst och… något söttsliskigt? Hon stack ner sin tunga för att sedan grimasera lit…[Read more]
Timmarna hade rusat förbi, men när hon kände den lena handen på hennes rygg stannade världen för en kort sekund. Hjärtat hoppade några extra steg och hon kunde inte rå för att le lite, nästan fånigt för sig själv. Om de hade varit ensamma nu, skulle hon vänt huvudet för att ge henne en mild kyss men det var allt för många ögon på dem nu. Nu höjd…[Read more]
Med benen höll hon hårt fast honom medan han tömde sig i henne, hennes blick fortfarande fäst i hans som för att kunna ta in varje skiftning däri. Hennes muskler kändes trötta och hennes andning var, liksom hans, fortfarande ytlig och snabb. Hennes hjärta slog några extra slag när han ömt och fjäderlätt placerade en kyss över hennes lätt särade lä…[Read more]
Hans hand mot hennes kind var varm, och tummen som smekte över hennes läppar fick henne att sluta ögonen för en sekund. Allting kändes så tydligt, som om varje rörelse han gjorde på något vis skulle vara för evigt fastbränt i hennes minne så till den grad att hon nästan skulle kunna känna allt igen när hon tänkte tillbaka på den här stunden. Hon…[Read more]
En figur rörde sig lugnt över gatan och från avstånd var det svårt att se om det var en kvinna eller man. Det långa mörka håret var utsläppt, förutom en liten hårknut som var omgiven av ett vitt sidenband som hade blivit lite löst och blåste i vinden omkring personen. En rishatt fanns vilande på ryggen med ett litet svart snöre som höll den på pl…[Read more]
Aine
Hon fnös lite åt honom, åt hans sätt att spela svår och upptagen. Hans sluga, suggestiv blick tillsammans med hans skratt, fick henne att småflina fånigt. Hon mötte hans blick, vars hunger fick det att suga till i mellangärdet och hennes blick flammade upp i lidelse. De kyssar som han gav henne var korta och lämnade henne suktande efter mer…[Read more]
Hennes ögon smalnade en aning medan hon betraktade den tafatta kvinnan hon hade framför sig. Hon hade uppenbarligen inte dödat mannen med flit, men hur kunde någon vara så klumpig… Och allt snack om att ”väcka” mannen igen lämnade en bitter eftersmak i hennes mun, antagligen för att den där delen av hennes sinne som tillhörde en annan visste pr…[Read more]
Tystnaden var inget ovanligt men det var en gnagande irritation över att inte få någon reaktion ifrån mannen. Hon drog upp en kniv för att långsamt skära upp duken vid Seras hals med den galna blicken fäst i lönnmördarens ögon tills hon nådde träramen som fick henne att vända blicken mot tavlan igen.
Ett litet skratt lämnade hennes läppar, kanske…[Read more]
Förstås hade hon hört att hon lämnat Kaelred. Vem hade inte hört det? Sättet hon besegrade sin bror – för att sedan bli förnekad titeln. Den som hon hade vunnit. Rättvist och utan fusk. Förutom det simpla faktum att hon var henne själv. Prinsessor skulle trots allt inte ha en sådan titel. En blick av både ilska och sorg fanns där men den lättade l…[Read more]
Sättet på vilket han drog efter andan och tryckte sig närmare henne fick hennes hjärta att hoppa över ett slag. Hon tyckte om ljuden som kom från honom, och hon tyckte kanske ännu mer om sättet på vilket han rörde sig över och i henne nu när han ökade takten. Hur hade hon klarat sig utan honom vid sin sida så länge? Hon var inte säker, liksom…[Read more]
Etienne
Ja, riddarinnan pratade snabbt, lite stressat rentav. Kanske var hon rädd att Vinga skulle försvinna igen? Hon skrattade till och släppte sin vän. “Nej, ännu lever vi! Kom, du behöver berätta vad du har haft för dig, det senaste jag hörde om dig var att du lämnat Kaelred… och sedan kort därpå kom rykten om din död. Jag slår vad om att du…[Read more]
Ranghildr grimaserade lite åt Biorns bestämda tag om hennes haka. Hon var fortfarande öm i ansiktet efter striden, men drog inte bort ansiktet när han betraktade hennes mörka ögon. Hon fnös lite grann över hans retsamma kommentar och klappade sedan Biorn på kinden.
“Mitt ansikte kan man åtminstone göra något med, det behövs mer än smink för att…[Read more]
Vad…? Pengar som hon hade tagit från denna dam? Orden förvirrade henne lite och hon stod stilla en stund och betraktade kvinnan framför sig. Förstås dömde hon aldrig någon, man gjorde vad man kunde för att försörja sig själv men på något sätt såg inte kvinnan framför henne ut som en sådan kvinna. De flesta av dem hade mer smink och allt för parf…[Read more]