Alithea kände sig lite bekymrad över hela situationen. Från och med nu hade hon inte bara sig själv att försörja, utan även denna lilla krabat som hon kände en koppling med hon inte ännu förstod.
‘Jag måste gå och hämta mat åt oss…’ förklarade hon, och kände att hon inte riktigt ville använda ordet stjäla inför draken.
‘Och då måste du vänta…[Read more]

Ithias ögonbryn rynkade sig något mer beslutsamt över orden och löftet om våld. Hon hade ingen lust att dräpa dessa män, men om de var tvungna att försöka skulle hon inte tveka. Men denna ordutväxling hade pågått allt för länge. Dessutom hade hon varnat dem fler gånger. Och till sist gick de till attack. Hon hade inte längre tid att reflektera…[Read more]

Väktaren betraktade dvärgen med en blandning av nyfikenhet och skepticism, men såg ingen orsak att dra sin båge eller övriga vapen mot en ensam dvärg. Bäst att försöka hålla det hela så civiliserat som möjligt. Trots allt kunde han inte vara så kunnig om deras seder och traditioner. Ett litet leende dök upp på hennes läppar då han presenterade sig…[Read more]

Catea klev lätt upp i sin sadel hon med, och gav Lucas en lite mer genomträngande blick.
‘Oroa dig inte Lucas. Fokusera på nuet, inte vad som skall komma eller kan komma.’ sa hon med ett nästan smittande lugn.
‘Om vi alla gör våra delar och det vi är ämnade att göra kommer allt gå precis så som det är menat.’ sa hon med säkerhet i sin röst.
‘Dessu…[Read more]

‘Hur gammal tror du jag är?’ frågade Nhedenim lite roat över Wims fråga ifall han varit med då Tharmad fallit.
‘Men jag kan säga dit att det var ett ståtligt rike. Men de mäktigaste faller hårdast.’ Då draken dök upp verkade han inte förvånad till skillnad från Vindálfr. Trollkarlen var snabbt vid dvärgens sida och lade en hand på hans axel.

‘Ta…[Read more]

Det var allt annat än okej. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra och stod helt stilla när knivens egg trycktes mot henne. Hon vågade inte göra något, inte ens svälja. Kanske det hela var en mardröm? Hastigt blundade hon för att öppna ögonen igen. Det verkade inte som det.

“Djan…. Sluta! Du skrämmer mig!” utbrast hon och hon var som fas…[Read more]

Frågan förvirrade henne. Så han frågade om Sasha. Det var något i hans blick och sättet som han frågade som fick henne att rysa och få gåshud. Lite förvirrat drog hon bort sitt täcke och reste sig upp för att ta tag i Djans axlar och skakade om henne.

“Älskade Djan, vad är det du pratar om? Vad ska du med Sasha?” frågade hon och försökte att f…[Read more]

Den forna prinsessan suckade till  i sömnen och gnydde lite när någon väckte henne. Hon var irriterad och slog bort handen. För att sedan märka vem det var som väckt henne. Varför i helvete skulle han störa hennes skönhetssömn? Han borde veta om hon behövde den, nu mer än någonsin.

“Djan…?” frågade hon lite förvirrat och satte sig upp. Vad var…[Read more]

Vin. Det var klart att det var det hon behövde. Hur kunde man tänka klart utan det? Hon kunde inte rå för att stämma in i skrattet från Djan och lade sin arm omkring hans axlar. Tacksam över att hon var lika lång, om inte lite längre än Djan.

“Vin, ja. Alltid har du de bra idéerna!” sa hon och försökte att skaka av sig känslan om att något var…[Read more]

Utan att vända blicken ifrån kartan som är målad på bordet sträckte hon sig efter sitt glas som Vendrik hade druckit ur. Tanken att han hade fräckheten att ta hennes glas gjorde att hennes leende smalnade. Nonchalant cirkulerade hon vinglaset i sin hand så att vinet virvlade upp och ett par droppar kom på Vendriks klädsel. Akila drog in doften av…[Read more]

Ett litet pip hade lämnat Sera när han tryckte på hennes hals. Det kändes obehagligt, speciellt det mörka i hans ögon och smaken av bitterhet som inte ville lämna hennes mun. Som om det var mörkmagi närvarande. Men varför skulle det vara det? Hon såg lite osäker ut och gav honom ett svagt betänkande leende. Snart försvann smaken, men det var svårt…[Read more]

Att kvinnan hade uppskattat vad han sa, utan att le sådär fånigt som Lucas tenderade göra, gjorde Gormkäft lite mer lycklig och hans svans svingade sig fram och tillbaka. Han till och med tog sig fräckheten att klättra sig upp från väskan och upp på Lucas axel. Det var inte allt för vist när han kände sig lite vimmelkantig då han plötsligt var…[Read more]

Ithias ansiktsuttryck hårdnade något över skällsnamnen, och deras attityd gjorde henne obekväm. Det verkade som om denna konflikt bara hade ett avslut, och det var inte något hon såg framemot. Trots allt hade hon stridit varje dag sedan hon var 12, men aldrig dödat någon. Med en snabb och övad rörelse drog hon sitt svärd med en metallisk k…[Read more]

‘Det har Athal gett mig i uppdrag att bedöma. Inte er.’ sa hon skarpt. Efter alla timmar hon spenderat i träning lät hon dem inte omringa henne, utan rörde sig i cirkel så som dem i svar på deras rörelser.
‘Detta är er sista varning.’ sa hon och såg på dem.
‘Ni hindrar en Paladin i Templets utredning, och således Athals sändebud. Om ni inte lägger…[Read more]

Nela’thaënas uråldriga och höga träd stod med sin eviga närvaro, och även från vagnen där Ulfruk satt kunde man känna dem nästan betrakta en. Eller kanske var det de alviska spejarna som ständigt var närvarande bland träden. De flesta kunde påstå att de inte känna något, eller ignorera känslan, men det vore en lögn. Skogen var uråldrig, och radi…[Read more]

På ljudet de tre männen gjort hade Ithia förväntat sig en hel folksamling, och blev nästan lättad då det bara var tre busar som stod där framför henne. Hennes ljusgrå ögon studerade de tre männen, deras vapen och snabbt gjorde hon en bedömning om hur farliga de eventuellt kunde vara. Dessutom hade de fått hennes namn fel, men hon hade inte ork…[Read more]

Alithea hade ett varmt leende på läpparna då hon betraktade draken äta och betrakta allt med storögd nyfikenhet. Hon var inte ens medveten om sitt leende, innan hon kom på sig själv och för ett ögonblick undrade hon när hon senast genuint lett åt någonting.
‘Är du hungrig? Här.’ sa hon och grävde fram en köttbit till. Det var den sista men det v…[Read more]

Ithia var på väg ut då även hon hörde ljuden och stannade upp lite.
‘Ingen jag tog med mig frivilligt.’ svarade hon, och kände sig lite bekymrad över vad detta kunde betyda.
‘Försök att ta dig ut bakvägen bortom synhåll, möt mig utanför byn på landsvägen vid den stora stenen som ser ut som en trollnäsa.’ Situationen fyllde henne med beslutsamhe…[Read more]

Asgeir hummade lite över Vasilijs funderingar, och nickade lite fundersamt här och där. Det var inte en dum idé och något som hans far troligen skulle gå med på. Trots allt var det Audgisil som förespråkade handel och fred, snarare än krig och räder. Då han nämnde en syster höjde han ett ögonbryn lätt. Han hade inte förväntat sig att kvinnor kriga…[Read more]

Ithia betraktade henne lite varsamt och undrade för ett ögonblick om detta var en dum idé. Men Athal hade lett henne dit, och hon var tvungen att följa sitt hjärta. Sina instinkter. Endast genom att göra vad hon trodde var rätt kunde hon tjäna Athal och ljuset. Även om det betydde att hjälpa denna märkliga kvinna.
‘Jag tror det vore bäst.’ sa…[Read more]