Konversationen mellan Corrin och Evina var som bakgrunds musik, det var som om han hade satt huvudet i vattnet och det som var runt omkring honom hördes sämre och långsammare. Han lät blicken följa Evina och han trummade lätt med sina fingrar på bordsytan. Lite nervöst tuggade han på sin ena läpp. Det kändes inte alls bra detta. Antingen h…[Read more]

Orden fyllde henne med ett litet hopp. Åtminstone kändes det som trolkarlens hand. Tystnaden efter hans ord var nästan oändlig. Var det kört? Greppen om henne kom allt mer och mer, det var nästan som hon kände hur det kröp mot nacken. Snart skulle de väl kapa alla luftvägar. Sprakandet fick henne att hoppa upp – lite för hastigt och hon hoppades i…[Read more]

Som en vägg stod Ziyaté och höll upp Ailis kropp mot sin egna. Det var inte riktigt som om hon tänkte på det däremot utan fortsatte lite disträ att klappa henne i håret. Det var inte direkt något som hon var beredd på. Nog för att död var tragiskt, men människorna borde vara vana med det, deras korta liv borde vara fulla med det.

“Du måste vara h…[Read more]

Ayperos hade inte så mycket som gett Aife en blick, han förlitade sig på att Nenya skulle hålla Isras garde och eventuella hotfulla personer på avstånd om det så skulle behövas. Än en gång gav han henne en nästan hungrig blick med de mörka ögonen och böjde huvudet närstan som i en dans för henne.
‘Tack så mycket, ers höghet.’ sa han med ett behag…[Read more]

Det här var inte rätt tid för några djupa diskussioner, inte dem som druiden älskade att ägna sig åt men hon kan ändå inte låta bli att svara honom” jag var inte där så jag vet inte säkert. Men jag har läst en hel del böcker och jag vet att skogen som finns på andra sidan järnporten inte är lika vidsträckt och tålig som vår. Det är därför inte svå…[Read more]

Kvällen blev ganska lång ändå och det var som om Gormkäfts mun gick i ett. Det var roande historier, när man hörde dem första gången. Turligt nog för skogstrollet var att han hade år på nacken nog att kunna underhålla med historier någon månad utan att upprepa sig. Till slut hade de bestämt sig för att ta sin skönhetssömn, Lucas kunde behöva den.…[Read more]

Gormkäft filtrerade bort hans ord om hans kompanjoner. Om de inte kom tillbaka var det deras förlust. De hade haft äran att konka runt på Gormkäft allt för länge. Ögonen hamnade på Lucas armar. De tycktes starka nog att kunna bära all hans kunskap. Han var tyst länge nog att man skulle kunna börja tvivla på att skogstrollet hörde frågan. Till…[Read more]

Den matta rösten gjorde Sera nervös. Vad hade hennes mor gjort mot honom? En hastig blick över hela hans kropp för att se att han inte hade några skråmor efter tortyr. Nej. Han verkade hel, åtminstone nu. Sedan lät hon sina armar omfamna honom i en hård kram, det såg ut som om han behövde en. Vi ska ge oss av. Orden fyllde henne med en obeskrivl…[Read more]

Att Aife hade gjort dem sällskap var kanske mer något hon förutsatte snarare än något hon faktiskt noterat, men hennes närvaro var plötsligt där och hon kände sig kanske en aning mer avslappnad. Inte för att hon fruktade något från Ayperos, vilket antagligen var dumt, men mest för att det säkerligen fanns många som skulle se hans ankomst som än…[Read more]

Även om flickan inte hade avslutat meningen förstod Ziyaté vad hon menade. Frågan var inte märklig, men den var svår att besvara. Död hade blivit en vardag för mörkeralven. Varthän hon rörde sig verkade det alltid finnas omkring henne. Lite ovant lät hon sin hand stryka flickans rygg och hon klappade hennes rygg lite disträ. Hon hade sett att det…[Read more]

Precis som alla andra dagar hade den här varit lång. Sera drog en hand genom sitt hår medan hon gick igenom korridoren. Den klarblåa blicken var avvaktande på vakterna som tycktes ha ett extra vakande öga mot henne. Det var som om hennes frihet inte längre existerade. Hennes mor sa att hon var fri att röra sig som hon ville – och lämna till Car…[Read more]

Ayperos gav Isra sitt mest charmiga leende, och böjde huvudet artigt för hennes givmildhet.
‘Så klart, ers höghet. Jag skulle inte fråga om det var nödvändigt. Jag är rädd att Loradon huserade ovanligt besvärliga fiender.’ sa han och viftade bort det hela med en handgest. Det var inte ett intressant samtalsämne. De gick några steg till.
‘Så v…[Read more]

Ögonen vande sig till slut till ljuset och han lade märke till att det inte var samma skäggiga Junior och Senior som stack huvudet under bordet utan detta var en ny person. Ett svagt ögonblick tycktes han ledsen och inne i sina egna tankar. Hade de återigen lämnat honom? Det var långt ifrån första gången som han blev lämnad kvar, men alltid tyc…[Read more]

Fällan som var tänkt att decimera Karms styrkor, förstås, men till vilken följd? Hon trodde sig ana att större planer satts i rullning men hon vågade inte vara så krass att hon yttrade sådana tankar högt, och särskilt inte här.

”Givetvis inte, men av allt jag har hört så skulle det ha varit en mycket vacker stad, och framförallt taktiskt belägen…[Read more]

Dörrens distinkta smäll bakom dem fick Finn att hoppa till och vakna lite ur sina tankar. Fast han var fortfarande inte bekväm i det här skådespelet. Hans samvete gnagde allt för mycket åt det hela. Att ljuga var inget som passade honom. Den innersta önskan var att kunna få ett arbete där han kunde tjäna sitt bröd utan att behöva göra någon a…[Read more]

Vem ville inte fly från vinterns rusk och kyla? Nästan en månad hade Gormkäft tillbringat i de Kaldrland, där dess kyla till och med hade tagit sig in i hans väska. Hans stackars fingrar hade nästan frusit till is! Nog fick vara nog och till slut hade han övertalat sina kompanjoner att överge den kalla norden och bege sig söder ut.

Lite irriterat…[Read more]

Akila hade alltid tyckt om sin längd. Det fick även de flesta män att se upp till henne. Hon nickade nöjt över hans kommentar. Ja, det var en bra idé. Även fast dvärgarna inte var det renaste folket, eller de som hon hade haft en tanke på innan att samarbeta. Kändes det som om idén hade kommit till henne, som en uppebarelse. Hennes finger dro…[Read more]

Hon hörde hur paniken hade smygit sig på trollkarlen likaså. Enbart det fick hennes panik att bli ännu större.  Var det lika bra att ge upp? Vésiva slog vilt med sina händer men det var rötter som höll henne fast men av någon anledning lyckades hon få tag i en hand. Förhoppningsvis var det trollkarlen. För visst var det hans röst? En liten lättn…[Read more]

Ayperos ord fick henne att sträcka på sig och ett nöjt leende fanns på hennes smala läppar. Artigt och respektfullt böjde hon på huvudet åt drottningens kommentar. Förde Ayperos till henne?  Tanken var roande. Det var inte som om det inte hade funnits en plan, redan innan brevet från Isra hade kommit fram. Leendet var förvånandsvärt varmt och såg…[Read more]

Inget svar kom ifrån grottan. Stoet rörde sig oroligt under flickan. Det var en främling, men stoet var vältränat och sprang inte iväg utan frustade lite. Lite som att fråga den nya ryttaren vem hon var och vad hon gjorde. Många minuter passerade tills Ziyaté helt plötsligt steg fram ur skuggorna. Hon hade en varsam blick mot flickan och tog ett m…[Read more]