• Förvirrat såg han på vakterna, som om han inte riktigt kunde placera händelsebeloppet själv. En kort sekund tvivlade han själv på vad som hade hänt. Fast oavsett om han inte mindes allt, kunde han inte ha råd med att låtsas vara en svag person. Lite hårdare greppade taget om Blanka och rätade på sin rygg något. För att se på båda vakterna, och fö…[Read more]

  • “Min hjälte!” Hon var tvungen att kväva ett fnitter och hennes leende var knappt, det var egentligen inte kul det som nu skulle hända. Men hon kunde inte låta bli att vara lite road över vad hon försökte sig på. Samtidigt dock hade hon satt sig i hans nåd, och de skulle säkerligen passera ett gott antal vakter på vägen ut. Mycket kunde fortfarande…[Read more]

  • Allt hände i ett virrvarr och det var svårt för den stackars Derrian att ens följa henne med blicken. När han såg hur hon drog av sig kläderna brann det en rodnad över hans kinder och han hade tänkte protestera innan han stelnade till av rädsla när hon bet sig i fingret. När hon bröt magin, var det som om han inte helt kunde placera vad som hade…[Read more]

  • Hans reaktion när hon öppnade lådan var allt hon egentligen behövde veta. Även om det inte fanns något av värde för marknaden här, fanns det ett värde för honom, och det betydde att det fanns rikedomar att hämta från honom så länge hon hade dem. När han plötsligt började ropa på vakter skrapade hon ihop alla dokument i lådan, rullade ihop dem oc…[Read more]

  • “Nej.. inte där!” utbrast han, lite oväntat när hon började rota runt kring de många dokumenten. En liten panikartad blick verkade finnas där hos honom och han tog de sista meterna för att ta tag i sin sabel med något darrande, men bestämda händer som han riktade mot henne.  De var hemligheter där som inte kunde komma ut och om de kom ut. Ja, då…[Read more]

  • “Varför? Lära dig lite om livet! Utanför de här väggarna är det inte så lätt. Det hade varit kul att se dig försöka!” Hon log åt honom och gick över till en av lådorna. Han verkade inte vara sorten som ens skulle hugga henne om han kunde, så hon slutade bry sig om att han hade tillgång till sabeln. Såklart kunde hon ha fel, men hon hade faktiskt e…[Read more]

  • Det var förstås sanningen. Hur många gånger hade han inte haft kvinnor på sitt rum. Han fnös däremot åt hennes fråga. Klart det inte skulle vara kul och lite irriterat slog han undan hennes hand för att ta upp sig själv på fötter. Varför skulle han ens behöva hennes hjälp? 

    “Som om du skulle vilja dras med mig på gatan! Vad skulle du ens ha mig…[Read more]

  • “Jag känner inte dina tjänare, men jag känner din sort. Jag gissar att om tjänarna hör oss prata och urskiljer min kvinnliga röst genom dörren mitt i natten kommer de inte hämta vakter, de kommer lämna dig ifred att göra med kvinnan vad än din typ gör.” Hon satt sig upp ovanpå honom och släppte hans hand, följt av att hon knäppte honom på näsan…[Read more]

  • På så nära håll skulle hon nog se hans lena, nästan porslinvita hy, med de rosenröda läpparna. Om det inte vore för skäggstubben skulle det var svårt att se skillnad ifrån en adelsdam. Om det inte vore för de mörkare påsarna under ögonen, som han försökt att dölja med någon kräm – men enkel att se igenom på så nära håll.  Nästan som man kunde säl…[Read more]

  • Spottet besvärade henne inte, istället skrattade hon till åt hans begäran. Hon höll emot honom, han var lyckligtvis inte så stark som vissa hon hade slagits med, men hon behövde var försiktig, för stridsivrig var han. Hon lutade sig lite närmare honom och stirrade honom i ögonen.

    “Märklig begäran! Om jag släpper dig sticker du efter svärdet och h…[Read more]

  • Förstås skulle hon försöka hindra honom. Men han var helt säker på att hon skulle dyka mot sabeln och inte honom. Så han hann inte direkt undvika henne och gav ifrån sig ett frustrerat läte när hon pressade hans händer mot golvet. För jävels försökte han att ta slita sig loss och slog något med sina ben för att försöka få bort henne ifrån honom.…[Read more]

  • Hon log och följde hans reaktion, hon hade faktiskt ganska kul helt plötsligt, vilket var lite oväntat. Hon hade börjat helt acceptera att hon inte var i fara just nu och även om det stormade in en massa vakter närsomhelst eller en familjemedlem så hade hon en gisslan om hon behövde. Snart nog fastnade hans blick och hon följde den till en sabel…[Read more]

  • Svordomar, alla som han kunde komma på gick igenom hans huvud medan han fortfarande krampaktigt höll i skärvan. Det var inte många, men några hade han snappat upp från tjänstefolket. Ett, eller två. När de trodde att han inte lyssnade. Åt hennes ord skrattade han till, ett nonchalant skratt. Men samtidigt var det något nervöst i det.

    “Klar…[Read more]

  • “Vänta …” Hon tog ett kliv bakåt och studerade honom lite närmare, ett ögonbryn höjt högt. Hon inspekterade hans hållning, grepp och blick. Hans tonläge kände hon igen från de hundratals gångerna hon själv haft det när hon låtsades vara tuff på gatorna, och de hundra gångerna efter när andra gjort så mot henne.

    “Du är inget hot! Du har inte s…[Read more]

  • Han hade nästan förvånat sig själv när hans hand hade greppat tag i tekoppskärvan och han höll den hårt i sin hand medan han reste sig upp. Förvånad över att kunna stå så pass stabilt som han gjorde. För att försöka förhindra sin hand att darra lika mycket – greppade hans andra hand tag i den som höll i skärvan och han höll den mot henne. Bestämt…[Read more]

  • Blanka tjöt till när han bet henne, ryckte undan sin hand och tog ett steg bakåt. Hon skakade irriterat på handen och blåste lite, för att sedan stirra på mannen med tydlig irritation. Snart var han dock uppe på fötter och höll i en skärva från sin tekopp, någonting som fick henne att tveka. Hon hade magi, åratal av erfarenhet från slagsmål på ga…[Read more]

  • Allt hände så snabbt, och utan förvarning var han på marken och hade tappat både nyckeln och tekoppen. Tekoppens skärvor spridde ut sig runt omkring dem och han såg att en var nära nog för att kunna greppa tag i den… Om han bara lyckades komma loss först. Fast vad han skulle göra efter att han hade fått tag i den… Det var han inte riktigt säk…[Read more]

  • Att det var så många som talade och fortsatte att tala med honom gjorde alven lite förvirrad. Trots allt var det sällan folk ville tala i så lugn ton med honom. Vanligtvis brukade det vara lite mer ilskna, besvikna eller rent ut sagt förbannade ord. Lite rädd vek han sig ihop när Agaroth klappade honom på axeln – men hans ögon blev något stö…[Read more]

  • Att hålla andan var kanske inte det mest genomtänkta, hon kände hur det blev svårare och svårare att andas tyst genom näsan och när dörren öppnades och personen klev in vred hon huvudet mot dörren och studerade fötterna. De gav henne inte mycket information såklart, men hon förvånades när hon såg dörren stängas. Om den här personen misstänkt…[Read more]

  • Duns. Ljudet fick honom att rynka på ögonbrynen, och avvakta något med att vrida om nyckeln. Han hade väl stängt fönstret? Tanken stressade honom något och han kunde inte rå för att känna hur pulsen steg inom honom. Förstås var han tränad i strid, men det var inte direkt mot tjuvar och annat pack utan snarare att vinna i dueller. Ändå så verkade…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.