• “Angelägen? Måste du få mig att låta så desperat?” Hon flinade åt honom och ryckte på axlarna. Hon satt sig bekvämt, korsade sina ben och vred sig halvt mot honom.

    “Det bästa svaret skulle vara att jag vill att du hittar din sanning.” Hon log åt honom, och menade det såklart. Alla förtjänade att veta vilka de var och vad som fick dem att må bra i…[Read more]

  • En hel natt. Det borde väl egentligen kännas som en evighet. Fast ändå så verkade det inte riktigt kännas som en börda, eller ett fängelse. Rodnaden fanns fortfarande kvar där och lite blygsamt samt försiktigt rörde han sig närmare henne för att sätta sig på sängkanten. Först en bit ifrån medan han lyssnade på hennes berättelse för att långsamt ta…[Read more]

  • “Helt upp till dig, jag tvingar dig inte till någonting, men vi har en hel natt att umgås, min kropp finns här om du vill prova den. Bara om du känner dig bekväm med det dock, du ska känna dig trygg här.” Hon log åt honom och lutade lite med huvudet åt hans kommentar kring alven. Hon ryckte på axlarna men höll händerna knutna bakom ryggen sin.…[Read more]

  • “Derrain.. Mitt namn är Derrain…” sa han, lite tafatt över ännu en historia som kändes som något man kanske inte skulle berätta för en främling som han. Trots allt var det de som de var för varandra. Men nu när de båda visste varandras namn antog han att de var bekanta. Om nu Blanka var hennes riktiga namn. Nå, det skulle han väl få reda på f…[Read more]

  • “De kallas för bröst. Det du ville säga var att jag får sitta med brösten bara om jag så önskar.” Hon log åt honom, och började knäppa upp skjortan. Dels så var det kul att reta honom, men samtidigt så var det ganska skönt att komma ur sina kläder. Hon hade troligtvis gått naken betydligt oftare om det var socialt accepterat. Vem ville vara beg…[Read more]

  • Egentligen var han fullt medveten om att hon försökte att reta honom. Eller ja, försökte. Hon lyckades ju väldigt bra med den delen. Vilket frustrerade honom ännu mer och han var inte riktigt säker på vad för slags diplomatiskt svar han skulle ge så att hon skulle sluta. Eller den märkliga delen, om han ens ville att hon skulle sluta. Det var up…[Read more]

  • Hon satt med benen i kors på sängen nu och studerade honom där han gick fram och tillbaka. Hon höjde ett ögonbryn åt honom när han sa att han inte gillar män.

    “Lite hårt att säga att du inte är förtjust i män. Visst kan ni vara otrevliga ibland, men du kommer snart hitta rätt.” Hon log åt honom lite retsamt, hon var såklart inte dum, men han va…[Read more]

  • Historien lät lite för bra för att vara ett snabbt smide. Hur länge hade hon planerat detta. Först såg det hela ut som ett misstag och en lögn men det kändes nästan lite för bra. Lite irriterad korsade han sina armar och rörde sig lite fram och tillbaka där nere.

    “Vid Athal, jag är inte förtjust i män!” Utbrast han, inte som om han riktigt visste…[Read more]

  • Hon satte sig upp när han lämnade sängen precis i tid för att se hoppet och hon skrattade glatt till, och gav honom till och med en kort applåd.

    “Oftast behövs det några fler studs för att det ska vara kul, men man måste såklart också vara öppen för att det kan vara kul, annars är det som att be en blind man rita.” Hon ryckte på axlarna och lo…[Read more]

  • Först hade han tänkt ignorera hennes uppenbara retning men det var svårt när hon fortsatte. För att resa sig upp och precis som henne – lite mer klumpigt och inte lika högt som henne. Nöjt för att bevisa sig själv korsade han på armarna och såg på henne med ett litet leende.

    “Se! Vad var det jag sa! Det är bara varken nödvändigt eller roligt!”…[Read more]

  • “Om du inte kan hoppa så är det helt okej att medge det, det är ingenting att skämmas över. Det är nog ingenting ni lär er i adelskolan.” Hon såg på honom och när han började prata om rikedomar så lutade hon på huvudet och studerade honom noga, kisande med blicken.

    “Om det skulle vara så, då tjänar det ingenting till att utpressa dig såklart. Me…[Read more]

  • Det var knappt så att han kunde tro sina ögon när hon faktiskt förklarade hur han skulle hoppa. Förvirrat tog han sig för sin panna och drog sin hand igenom sitt röda  hår. Lite road, samtidigt som han var förvirrad över hela situationen. Om det var något som kvinnan var så var det annorlunda… Speciell.

     

    “Jag kan hoppa! Men det är inget jag…[Read more]

  • “Hur är man inte en hoppare? Förutom om man inte har fungerande ben såklart … eller är en orm. Eller någonting annat utan ben.” Hon höjde ett ögonbryn åt honom. Hon klev ned från sängen och ställde sig framför honom.

    “Se här. Om man är nybörjare kan man köra den enklare versionen. Du böjer på dina knän som om du ska sätta dig på en stol, och…[Read more]

  • Ännu en gång förvånade hon honom med sin vänlighet och värme. Något som han inte hade känt på… många år. Om ens han någonsin känt det. Lite förvånat höjde han på ögonbrynet över hennes förslag. Hoppa? Dansa? 

    Så enkelt och glatt. Som om hon känt honom länge och dessutom brydde sig om hans välbefinnande. Fast säkert tänkte hon på sin egna vin…[Read more]

  • “Oj!” Hon ryckte till och såg förvånat på honom. Hennes blick studerade honom noga och hon lutade sig över till honom och gav honom en kram, båda händerna lindade runt hans midja och hennes huvud vilande på hans axel, lutande mot hans huvud.

    “Jag beklagar att du behövde se det. Jag såg inte ens min mamma dö, jag bara såg henne död. Jag kan inte…[Read more]

  • När Agaroth anlände till bordet släppte hon staven sin som av sig själv verkade stå upprätt på marken bakom henne, den gröna ädelstenen på toppen lätt glödande. Hon höjde sin stora vävda hatt och nickade artigt mot Ter’ath som tack för den serverade frukosten. Hennes glödande gröna ögon stirrade mot honom när han serverade dem frukosten också oc…[Read more]

  • ‘Tomat eller plommon? Snarare plommon eller persika. Som om det skulle vara så svårt!” Utbrast han, lite allvarsamt först innan han sprack upp i ett svagt leende och blinkande lite charmigt med ena ögat. För att låta blicken vandra mot handen igen som greppade tag i hans ben. Det var svårt att inte tänka på den. Tänk om den rörde sig längre upp…[Read more]

  • “På festen? Åk sockrat bröd, drack bål och plockade värdesaker. Jag försökte socialisera mig för att se om jag kanske kunde nästla mig in i någon rik familj, gästa deras fina hus, men ingen lycka. Och låt mig berätta att samtalsämnen är DE VÄRSTA.” Hon stönade högt, kanske lite överdrivet dramatiskt, och log åt honom.

    “Jag förstår inte hur du…[Read more]

  • Inte social väl anpassad… Han undrade lite skrämt om vad det kunde varit. Kanske hon varit som ett djur? Tanken förvirrad honom och nästan gjorde honom obekväm. Men när hon helt plötsligt kom så nära honom drog han lätt efter andan för att försöka få bort tankarna på det. Blicken var fäst på hennes hand och harklade sig lätt.

     

    “…[Read more]

  • “När jag förlorade min far så blev jag inte den mest … socialt välanpassade. Efter några långa år av att ha blivit avvisad från de omkring mig på grund av mina beteenden lärde jag mig att klara mig själv ganska väl, och snart nog trivdes jag som bäst när andra inte var omkring mig.” Hon hoppade ner från bordet och vandrade över till sängen för…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.