Hillevi hade självklart helt rätt, de måste vara redo att leverera på sitt löfte. Men hedern bjöd att Ragnhildr måste behandlas väl tills detta blev nödvändigt. Om det blev nödvändigt…ömse sidor ska lida. Var ödet verkligen ristat i sten? Kunde allt lidandet stoppas? Ville gudarna visa att en rättvis behandling kan skifta ödet. Freggis ord väc…[Read more]

Turin satt i sina egna tankar, gudarnas ord i Draumrheim hade plågat honom, “ätter och släkter ska täras itu” och “ömse sidor ska lida”. Exakt vad innebar dessa ord? Strider innebar lidande för båda sidor, det var ingen överraskning. Men ätter och släkter som ska täras itu och rämna i tusende bitar? Som alltid väckte gudarnas ord lika många frågor…[Read more]

Dörren till salen öppnades åter och Turin klev in. Han såg mångas ögon vändas mot honom och hörde röster som började viska. Utan att fästa någon som helst uppmärksamhet vid detta gick han målmedvetet fram mot mitten av salen.

– Jag hörde ryktena, och jag vågade knappt tro att det jag hörde var sant. Men nu ser jag ju med egna ögon att ryktena…[Read more]

Turin blev nästan besviken till en början, han hade redan sett fram emot en strid. Men det var alltför länge sedan Turin senast såg Hillevi, och hon hade en förmåga att få Turin att lyssna. Det var nog den största enskilda anledningen till varför hon var så högt aktad av honom. Och hennes närmast onaturliga förmåga att hålla huvudet kallt h…[Read more]

– Ja hödu Nhedenim, om du säjr att han e en vän så…halloj Lukas, ja heiter Wim och ja komber från Barastar. Men i Barastar finns int e na folk som sir ut som du. Ja trodd no ja had sitt mytji på mina utfärder där heim, men ja börj inse att ja no int veit nästan nainting alls om resten åv världen.

Wim var genuint förbluffad över att någon kun…[Read more]

– Gör er redo för strid, de är här! Upp med sköldarna!

Själv var Turin redan redo för strid, de andra var inte långt efter. Än kunde han inte se Ulfhednas, men deras klampande hördes tydligt, och de var nära. Alltför nära för att Turin skulle känna sig bekväm. Han hade trots allt bara ett tjugotal män och sköldmöer med sig. Tanken hade än så…[Read more]

Några fåglar flög plöstligt upp ur ett träd en bit bort från dem. Fanns det någon annan i närheten? Han vände sig mot de andra och signalerade att de måste vara tysta. Precis i detta nu var Turin glad över att Uxa och hans män inte var med, de skulle inte ha kunnat hålla sig tysta, inte ens efter en direkt uppmaning om detta. Och här krävdes att d…[Read more]

Korpen ska åter få flyga

Hrafn skulle lyckas återta makten i Kaldrland, med Lokes och Hels hjälp, det kunde inte betyda nåt annat. Men ömse sidor ska lida? Turin tänkte på vad det kommande kriget skulle komma att kosta. För dem som dog i strid väntade Valhall redan samma kväll. Evig ära och evig fest, evig mjöd och evig strid. Alla krig förde m…[Read more]

Wim hann göra sig redo för att slåss med draken som kom ner mot dem. Nånstans inombords misstänkte han att pilbågen knappast skulle göra någon nytta mot den, så han drog sitt svärd och gjorde sig redo. Vindálfr var kvickare än han såg ut, men hans sikte lämnade en del övrigt att önska, skulle de kunna dräpa detta monster krävdes minsann bättre si…[Read more]

– Ja nå, int har ja nå bäter idéer elå na meir spännand ti hitt på, än ti byri vander framåt. He e bästa sätte ti kom fram nain gang, bruk ja säj. Försto ja rätt så har ju ni nainting ni ha tänkt gör här, så ja bara hänger me vart ni gar. Säg till bara om ni vill att ja ska gör na särskilt. Va som helst bara, va int rädd ti fråg.

Wim ins…[Read more]

Wim var fylld av förväntan, att komma sig till Tharmad var ju precis vad han hade drömt om sedan han var barn. Ett äventyr som ingen annan hade varit särskilt intresserad av, eller ens brytt sig om när han försökte ta upp det. Visst kände han ju till massor av berättelser om Tharmad och hur nästan alla dog, men de döda kom till liv igen. Men f…[Read more]

Väl inne i gudarnas tempel möttes Turin av en överväldigande syn. Vart han än vände sig såg han enorma statyer av gudarna så långt ögat nådde. Först Oden och Tor, och alla de andra gudarna därefter. Under varje staty fanns en bassäng med vatten, där Turin snart insåg att det var meningen att man skulle stå när man ville nå gudarna. Han minde…[Read more]

– Han hadd no säkert oärliga avsikter, he tvivlar ja int nå alls på. Men om vakterna komber hid igen komber vi int ti va i närheiten na länger. Ja har ganska mytji proviant redan, ja ha vari redo på ti far ti Tharmad nästan hela mitt liv.

Medan Wim pratade tog han sin packning som han hade lutat upp mot stolen och satte den på sig.

– He fanns en…[Read more]

När Skjórinn dök upp från ingenstans hade Turin knappt uppfattat vad völvan sade, han blev så överraskad att hon plötsligt bara var där, men så mycket hade han åtminstone uppfattat att völvan nämnde något om respekt. Det var förstås inte första gången hon dök upp helt oväntat, han kunde inte förstå hur hon kunde hålla sig så tyst och så osynlig…[Read more]

– Jag vet inte hur mycket ni völvor redan vet om det som händer eller har hänt i Kaldrland, men jag behöver få veta om gudarna står oss bi eller inte i vår konflikt med klan Ulfhedna. Såväl kung Iki som jarl Torger måste få hämnd! Jag svär vid Loke och Hel att jag tänker göra allt i min makt för att det ska ske.

Turin hade redan glömt alla tviv…[Read more]

Wim blev ganska lättad över att Nhedenim kom och försökte lugna ner situationen. Han hade varit mer nyfiken än stridslysten när han såg hur Luka såg ut, men det faktum att Luka så uppenbart inte bara kunde erkänna att han hade blivit ertappad hade gjort Wim irriterad. Wim tog ett steg tillbaka, men höll kvar handen på dolken. Han skulle mins…[Read more]

Wim betraktade främlingen och undrade över vad i hela friden han var för något. Wim hade aldrig sett någon med svart, fjälligt skinn förr, och han tyckte att det liknade skinnet på en orm. Han var fortfarande redo att slåss om det skulle krävas, men just nu var han mycket mer nyfiken än han var stridslysten. Just nu var de tre i sällskapet…[Read more]

Wim vände sig om för att gå och beställa en sejdel öl. Hans blick verkade söka efter värdshusvärden, men i själva verket tog han in intryck från hela rummet, i synnerhet från det mörka hörnet som Nhedenim hade nämnt. Han var alltid mer eller mindre på sin vakt, men i sin iver hade han inte lagt märke till den här figuren. Det fanns inte många…[Read more]