Joij tog till skyn, hon blickade över omgivningen. Det var en viss frihet att hålla sig där uppe och hon kunde nästan känna blickarna från halvvätten som blängde efter henne. Inte för att det skapade något obehag, utan gjorde situationen mer intressant om det är att någon reagerade så där så måste ju det här vara olikt något annat hon gjort.…[Read more]

Joij såg ut ungefär som om att hon försökte koncentrera sig på att lyssna, loj som en katt? Ja fanns risk för henne att se ut så. Hon tolkar då Llwyds ord som några av de hårdare som kom hennes väg på en längre tid, men var det för att hon skulle förstå allvaret i situationen. Det må hända.

Hon sträckte lite på kroppen, den är inte stor men st…[Read more]

Att de fann hennes visande med hela kroppen något givande, lustigt är något som hon skulle kunna förstå. Hade hon skiftat skulle det bara ta onödig energi, så det fick väl hållas på.

Hon skulle definitivt vilja påvisa att det är så att prinsessan inte är ensam, om det nu inte var så att man låtit resten av sällskapet vara något bli förkol…[Read more]

Joij hörde nog vad hon sa, blicken letade sig dit och hon gav ifrån sig ett läte som nog kunde misstänkt vara som början på ett skratt om det inte vore för formen hon rörde sig i. Hon lufsar runt och svansen viftar på sig, hade garanterat kunna tugga på båda två så länge som tillfälle och tillåtelse gavs.

Det handlade om att hon var någon som u…[Read more]

Joij vred på huvudet, de röda ögonen kom att möta Llwyd när hon sa något om bra nosat. Det lockade fram ett snett leende hos henne, men det är inte mycket mer än det som kom att leta sig fram.

Den annars orädda kroppen kände väl en viss anspänning till att behöva få utlopp för något som fanns där i skuggorna en bit bort. Hon visste ju också…[Read more]

Joij visste att hon ville få se mer, men att ens få kliva över till andra sidan vore galet men det är väl speciellt och så att det var väl att om man väl passerade så var det när på en omöjlighet att hitta tillbaka. Så hon borde inte ens tänka på att hon ville få titta in där på andra sidan slöjan, igen.
-“Du.. är fin.. Joij förstår.” Det var v…[Read more]

Joij tyckte det var spännande, hon hade inte sett någon som Eir innan. Hon hade sett andra insekter, men de var ofta mindre och inte alls så roliga. De råkade gå sönder om man rörde vid dem, men hon vågade ta i mer här när hon rörde vid Eir för att hon visste inte om hennes beröring kändes. Blicken höjdes för att se upp längst Eir, hen va så s…[Read more]

Joij hade nog ingen tur alls med att ens kunna skrämma Eir, för hen tycktes älska alla former som hon tog vilket hon fann givande, fast ville hon ens skrämma henom. Eir va ju alltid så fin med henne så hon skulle nog visa henom allt hon kunde om hen bara ville. Så hon blev förvånad när hen kom fram, först givit henne lite utrymme. Hon kuttrade f…[Read more]

Joij drog efter andan när Eir klappade henne mellan benen och det är så att hon ser storögt på hen. Det var inte rättvist, visste var det så att det rann som en flod, från hela henne för att vara ärlig och inte bara därifrån. Hon bet sig lite i läppen och ser misstänksamt på henom.
-“Jag klarar mig.. om du vill visa mig.. om du inte kan visa dig u…[Read more]

Joij verkade då som nyfiken på att få utforska rummet mer, nog var det hemskt varmt där inne. Varmare än hon var själv van vid och säkert ingen plats hon skulle kunna anpassa sig till i första laget som i att hon inte skulle klara av att sova i den där värmen, men det var så att hon klarade stanna här en stund. Hon rös, huden knottrade si…[Read more]

Det som Eir sa var nog sanning, för att hon hade inte sett något liknande. Det verkade som sagt att hon nog sett långt ifrån allt, men bara av det hon hade sett så var det ju inget som hon ens kunnat ana att det skulle komma att finnas. Det gav henne även hopp att hon skulle finna massa annat spännande där ute i världen, för hur skulle hon inte.…[Read more]

Joij klev in där i rummet och hade inte förväntat sig den värmen, för det är vad som överraskade henne först. Hon rös, och kände hur det var så fuktigt att det blev svårare att andas. Tack och lov blev hon inte orolig, för då hade Fier vaknat och säkert brutit sig loss direkt som för att försvara henne av bara ren instinkt.
Långsa…[Read more]

Joij undrade nog allt vad det är för något som Eir gjorde, då hen försvann en stund. Hon blickade mot dörren som hon hörde ljud ifrån, men hon är inte sen med att le när hon ser henom. Dock så fallnar leendet lite, kände hon en viss oro? Var kanske så att hon oroade sig för hen. Antagligen för hon kände av nervositeten som fanns där, men hon st…[Read more]

Joij ser på henom, lite skeptisk men det var inte som hen behövde göra det där för henne. Hon kunde få sin beskärda del av det där på egen hand. Men ville Eir ordna det så tänkte hon inte vara den som hindrade Eir alls från det och märkte knappt att hon blev lite rosig om kinderna över omtanken.
Hon rös när Eir kom så nära igen och hon fnissade…[Read more]

Joij vilade huvudet, men hon kikade upp när hon hörde henom flytta på det tunga, som för att förstå att det verkade hålla saker kallt där i? Hon såg nyfiket åt det hållet som om att hon förväntade sig att det nästan skulle bo något magiskt där i. Men inte alls kom det något upp där mer än den mörka flaskan tillsammans med de kalla som spred sig…[Read more]

Joij njöt alltid när det var att någon pysslade om hennes hår, det var något speciellt med det och hon litade väl ganska så tydligt på den som vågade komma så nära att få leka med det. Hon ger honom nästan blygsam blick när hen frågade om vad hon dricker. Förslagen fick henne att se frågande ut kort efter de kom. Men hon följer henom in där i de…[Read more]

Joij ser stor ögt på honom när han faller ner, det var så märkligt att se det. Hon undrade vem som skapat de här illusionerna som var så otroligt händiga att de höll folk ute för att man behövde göra specifika ting för att passera genom. Hon log mot Eir som plötsligt stod där.
-“Törstig, inte hungrig.. alltid törstig.” Det var inte helt fel i…[Read more]

Joij verkade nöjd i situationen, men det var inga konstigheter att hon tänkte på Demethys. Hon borde släppa den kvinnan med sina tankar, och låta tänka på en Eir istället som fanns här hos henne men kunde man inte tänka på båda två. Hon försökte få ordning på sina tankar, men det var så att de mycket snart var där uppe på taket och verkade som hon…[Read more]

Joij hade trots allt inte ont av monster personligen, utan det var väl så att hon lärt sig att monste var inte bra. Akademin hade mer tvingat henne att tycka så för att hon skulle skydda platserna hon besökte från monster som skadade eller ännu värre dödade oskyldiga. Monster må finnas i alla möjliga former, det hade hon lärt sig från små til…[Read more]

Joij lyssnade, det gjorde hon och la mycket av allt som folk sa på minnet. Det tog ibland tid för henne att förstår det, men sällan att hon glömde saker som var av vikt. Hon var bara en som behövde sättas i en situation där man nu kom att utveckla orden till en handling så var det lättare att hon förstod dem. För vissa ord var som att bara kasta s…[Read more]