Ett roat skratt kom från Joij, att få höra Eir pipa till och yttra att inte använda ordet fick henne att bli allt mer förtjust vid det. Hon skulle nog kalla Eir det där så ofta som möjligt för att retas.

Joij lyssnade på vad de sa, men också att nu Eir försökte övertala henne om att det fanns ett sovande monster en bit bort. Hon skulle kasta…[Read more]

Joij var någon som man nog säkert inte kunde sätta fingret på, som om att hon tillhörde båda världarna som att hon smittats en gång i tiden av den där energin och magin som fanns på andra sidan slöjan. Att hon givits en som skulle hålla henne säker i form av Fier.
De hade med tiden börjat dela mer av sina sinnen med varandra så att de förstod vad…[Read more]

Joij lyssnade på vad just den där Demethys verkade ha att tala om. Det var inte som om att Joij kunde annat att lyssna, fånga in informationen om vad det är som händer. Hon var inte den som skulle kunna ta ett exakt beslut nu då det är att det fanns saker som var tvetydiga i hennes sinne. Att det nog skulle vara att om hon inte oskadl…[Read more]

Joij verkade då ta plats för att det fann nog anledningar till att Fier inte fick vara ute för länge, för att han kunde nog skada de som inte borde skadas. Joij var lättare och inte alls lika våldsam trots att hennes magi var annorlunda från Fier. Det var så att hon kom att se upp på kvinnan då hon är kortare själv.
Varmt log hon och vinkade allt…[Read more]

Fier verkade som inte orolig för den alven, det var mer varelsen som slumrade som utgjorde ett hot, och inte bara den för att om den nu skulle vara en dörr från andra delen av världen så vore det klokast att stänga den dörren. Visste hur lätt saker kunde slinka igenom vid rätt tillfälle, eller fel om man ville hellre kalla det så.
Vad hade de för…[Read more]

Fier verkade nästan se ut som han blev mer vaksam när kvinnan, alven kom närmare honom. Han verkade inte som om att han tänkte skada henne, för att det fanns ju säkert spår av att hon eventuellt hade skadat kvinnorna från staden, men samtidigt kunde det vara en av bestarna som gjort det och hon kurerade bara hudarna om kom därifrån.

Han var osäke…[Read more]

Fier verkade inte minsta imponerad av vad han såg där nere, nog för att det påminner om där Eirs lya. Det fanns en viss likhet, som han lyckades fånga upp om än att det här var mer som skogen, men det hade sina likheter och mossan som klär platsen verkade som vara fuktig, våt och klibbig kring fötterna när han klev ner i den.
Han blickade si…[Read more]

Fier verkade inte som han hade tålamod likt Joij kunde ha. Nej, han ser på fågeln, den som hånade honom och försökte få honom att komma ut där på bjälkarna. Det var hans tanke, kunde det vara så att den inte var den som skadat människorna i området. Den var en styggelse och hade försökt skada honom, och det gav honom tillräckligt att ta hand om…[Read more]

Fier började ana att det var något med fågelvarelsen som inte stämde. Att det var så att den inte stank riktigt som de övriga som kom springande längst trappor. Han kände hur någon av dem sänkte sina klor i benet som fick honom att rycka till, såg ner på den där han fångade upp de båda.
Gjorde livet kort där man kunde höra hur de krossades i händ…[Read more]

Fier var en jägare, en beskyddare. Joij var en spejare och smälte så bättre in i världen som de befann sig i.
Nu hörde då Fier hur den som hånade honom där uppe, Eir försvann ur synvinkeln och det gjorde att Fier verkade som kunna anstränga sig allt mindre att försöka hålla koll på Eir åt Joij.

Han satte ner en tass tillräckligt hårt för att kro…[Read more]

Joij verkade som se hur Eir följer henne in där i kyrkan. Varför kunde hon inte förstå, för att hon själv skulle ju inte vilja se Eir skadad. Hon ville ju att hen stannade där ute, för det gjorde saken lättare för henne att faktiskt kunna göra vad hon var nästan designad till att göra. Det hade ju varit något galet med henne sedan hon faktiskt k…[Read more]

Joij märkte av hur mycket Eir älskade det här och skulle de komma härifrån utan några större skador skulle hon garanterat ta med Eir på mer än det här och skulle låta Eir se mycket mer av henne om det önskades. För att det var mycket fantasin och de magiska resurserna som satte eventuella käppar i hjulen på att skifta.

Hon dundrade fram där till…[Read more]

Joij frustade till och ville få komma iväg. För om hon inte kunde ta ut sin frustration på Eir, så fanns det någon där ute som skulle kunna ta hand om den. Det var ju det som de sökte där ute som skulle kunna stilla henne, delvis.
Hon kände då hur Eir rörde sig och att hen så snart kom att sätta upp på hennes rygg så var det svårt att göra något m…[Read more]

Joij följer Eir med ena nyfikna ögon, det var inte så att hon kunde hjälpa det. För ögonen hade ju en tendens att se allt runt omkring sig som för att knappt finnas någon del som hon inte kunde se vilket var oerhört praktiskt. Hon rörde sig, ställde sig upp duktigt när hon behövde för att ge Eir utrymme att röra sig på.
Det var mycket som händ…[Read more]

Joij lyssnade och verkade som snällt stå kvar där hon stod, varelsen hade tagit form av mycket som fanns där i hennes sinne men garanterat var det så att hon hade ätit mycket märkliga djur från andra sidan slöjan och om det här var ett, eller om det faktiskt var en kombination så var det svårt att säga. Hon kände fingrarna som utforskade he…[Read more]

Joij tyckte om att få den där behagliga närheten från Eir, de små kyssarna och då inte bara på läpparna. För att hon var ju trots allt vad hon är just en levande varelse så alla sådana tyckte väl om närhet i någon form. Hon hade ju sällan medel att kunna visa det för att hon hade inte alltid så lätt att vara så diskret, vilket nog Eir fått erfara…[Read more]

Hon hade nog viljat besök det rummet av anledningen att hon nog ville få besöka ett sådant rum utan att bli tvingad in i det, det skulle ju vara något alldeles nytt för henne. För nog hade de ju försökt få bukt på henne på akademin på alla möjliga vis att då hålla henne inlåst på många olika platser!
Hon blev dock lite besviken att Eir var grottl…[Read more]

Joij verkade som nästan lite för upptagen med vad hon gjorde, men blicken lyckades glida över till Llwyd när hon hörde orden. Hon grimasera litet men det fanns något roat i blicken. Nu var det väl bara att hon gjorde det som hon gjorde bäst i och med att hon var här. Hon fortsätter utforska platsen, såg hur de övriga gjorde detsamma.…[Read more]

Joij av någon anledning räckte ut en skär tunga mot honom, minst lika retsamt som hen var mot henne. Det var så att hon tyckte redan om dockan som var något märklig på alla sätt och vis, men samtidigt bekant. Hon kunde inte tänka sig att de stött på varandra innan, så något annat måste det ju vara. Hon höjde ett ögonbryn, hon följer Eir mot…[Read more]

Joij verkade nog förstå att det var något, men hon kunde inte hjälpa sig att retas med hen när det kom till det där ordet. Det var som hon inte kunde hjålpa sig när det var med det där. Att de så snart kom i rörelse hindrade henne inte från att ge ifrån sig ett mjukt skratt. För trots att situationen var så allvarlig som den är, så verkade det…[Read more]