Först hade Bastian varit relativt säker på att hon ljög för dem. Han kände på sig att hon inte var den hon utgav sig från att vara. Han lutade sig mot bordet, tittade likgiltigt på henne och tog med jämna mellanrum några klunkar av sin öl – alltid följt av att han drog fingrarna över mustaschen utifall att den skulle vara täckt i skum. Allt med…[Read more]

Efter deras blöta skål spred sig ett brett leende i Verenas ansikte. Hon tog några klunkar med blicken fortfarande fäst på Vinga. Sedan ställde hon ner stopet, torkade sig över munnen med handryggen och skrockade kort.

“Om du är så dyr blir jag bara ännu mer nödgad att anställa dig, förutsatt att du är dyr av en anledning” svarade hon med lugn…[Read more]

Bastian satt tyst när de andra två gjorde honom sällskap vid bordet. Ölen hade redan serverats och han hade studerat kökspigan väl när hon med nöd och näppe burit ut de stora stopen, alla tre på en gång. Hon var en tanig ung tjej, med i trossen för att hennes pappa var kock. Hennes blonda hår var smutsigt och slarvigt uppsatt under ett klut. De…[Read more]

Verena höll jämna steg med sin vän hela vägen in. Hennes leende fallerade när Vinga talade om att hon hade andra, mer trängande plikter. Verena kunde inte säga att hon förstod varför eller vad det handlade om. Vad hon visste var dock att hon behövde henne och inte var redo att skiljas från henne så snart efter att de träffats igen. Trägolvet kn…[Read more]

När de andra två började prata himlade Bastian med ögonen. Eftersom han gärna red först kunde de inte se honom, men han hade helt klart hoppats på en tyst ritt hem efter deras natträd. Han sneglade upp mot himlen vid deras kommentarer men fokuserade sedan på stigen framför sig. Tack och lov hade de andra två inte tänkt samtala någon längre stund…[Read more]

Vilket besynnerligt sällskap, tänkte Bain för sig själv när han sneglade mot de andra. Han tittade på hur Agaroth förflyttade sina bär och lyssnade till deras märkliga konversation om någon Alethir, om hår och magikerns skruvade dröm. Inte för att hans egen var så mysig men han hade inte mage att berätta om den. Dessutom hade den en mening. Han va…[Read more]

Bains blick föll på potatisen som Agaroth riktade mot honom när hon skulle ställa sin fråga. Han kunde inte låta bli att tänka att hon var en smula underlig, men å andra sidan hade han inte umgåtts med alver på säkerligen 20 år. Det kanske var såhär. Han hade visserligen inte umgåtts med någon alls förutom människor de senaste tre månaderna – v…[Read more]

Tänk vad märkligt att man kunde gå flera år utan att prata med någon för att sedan träffas som om det var igår. Tiden hade förflutit och samtidigt inte alls. Det värmde i hjärtat att se Linn igen. Verena hade hört rykten om att hon var vid liv men det var ändå en lättnad att se det med egna ögon. Som några av de få kvinnor som ingått i deras ga…[Read more]

Även Bastian lade märke till den falska undertonen i kaptenens röst. Med kisade ögon ögnade han honom för att sedan titta misstänksamt på kvinnan. Vad det än var som inte blev sagt hade generalen större bekymmer. Det hela lät mycket märkligt och han förstod inte riktigt, men skakade av sig det likaväl. Bastian sade inte ett ord, inte ens när kapte…[Read more]

Errard höll i tyglarna tills kuriren kommit upp på den röda hästen. Hon tycktes kapabel nog så han valde att lita på henne helt och hållet med sin häst. Det var två hästar ur hans fars uppfödning som nu gått i pension från aveln och levde ut sina liv som ridhästar istället. De inte överdrivet gamla än, men nog för att ha hunnit bli lugna och try…[Read more]

Verena tittade frågvist på kvinnan. Ett misstag? Det var omöjligt. Hon visste ju Verenas namn och vem som helst kunde se att hon haft en familjär blick. De hade setts förut, Verena kunde bara inte placera var. När någon sedan ropade på kvinnan började pusselbitarna falla på plats.

“Linn?” upprepade Verena för sig själv i en tyst viskning. H…[Read more]

Det känns som en evighet innan lungorna fylls med luft igen. Han drog djupa andetag, avbrutna av hostningar mellan varven. Plötsligt stelnade han till när figurerna dök upp i fönstret ovanför honom. Han skulle aldrig hinna undan, hann han tänka när den vithårige skytten spände sin båge. Allt gick så snabbt. Plötsligt var hon där, kuriren, och…[Read more]

Eldens lågor lös upp Bastians blå ögon. Han satt tyst i sin sadel och rörde inte en min, inte ens när tälten började brinna och skrik kunde höras ända bort till kavalleriet. Ljudet av människors panik när de insåg att de troligtvis skulle dö snart kunde knäcka vem som helst, men de stod likgiltigt kvar. Allt gick hittills enligt plan. Folk fly…[Read more]

Bain bara stirrade på sin frukost när han fick den serverad. Sist han blev serverad mat var i ungdomens dagar när han fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar. Det kändes väldigt märkligt men och andra sidan kunde han förstå att det skulle bli väldans omständigt om alla i lägret skulle laga sin egen frukost. Till slut blinkade han till och tac…[Read more]

Vid de hårda dunsarna tittade Errard oroligt på dörren och hoppades innerligt att ingen skulle hinna ta sig in innan han och det stackars budet lyckats fly. Om hon inte besatt några oanade förmågor såg läget tyvärr pyrt ut. Errard var rund om fötterna och det lät som att flertalet personer var efter dem. Dessutom visste han gott och väl vem Qu…[Read more]

Verenas hårda ansikte skiftade till ett enda stort frågetecken. Hon inspekterade kvinnan som uppenbart kände igen henne. Hon visste ju Verenas namn. Kanske var det för att Verena träffat otaliga mänger av personer genom livet, kanske hade hon bara dåligt minne men hon kunde verkligen inte placera henne. Möjligtvis att hon verkade lite bekant.…[Read more]

Skogen var alldeles tyst och stilla, nästan lite för tyst. Förutom månens kalla sken som letade sig in genom träden var där mörkt. I skuggorna från träden tycktes allt ljus slukas. En varm vind rasslade om trädkronorna för att sedan försvinna ner över lägret och leka lätt med tältens väggar. En snarkning eller två ljöd in bland träden och nådde ö…[Read more]

Allt prat om att Bain skulle visa sin magi gjorde honom illa till mods. Han såg varsamt på hur Agaroth med lätthet använde sig av vindar, ljus och… drömmar? Hon hade säkerligen mycket mer att erbjuda men det var mycket annorlunda mot hans egna kunskaper. Deras magi var vitt skilda av det han kunde tolka in i det lilla han sett. Hon tycktes också…[Read more]

Det blev tyst vid bordet då tumultet uppstod i kön. De fyra rekryterarna bara blängde irriterat på de två männen som började bråka. De kunde förstå att man blev trött av att stå och vänta länge, trots det behagliga vädret och den sköna eftermiddagssolen. Det gjorde alldeles säkert vem som helst irriterad, men det syntes tydligt i ögonen på männen…[Read more]