Kheezai kunde inte lite på folk som gillade hästar. Trots veckorna i sällskap av Ithias häst var hon livrädd för det stora djuret. Så stor, opålitlig och så själlösa ögon. Hon rös lite av blotta tanken då hon vaksamt följde alvinnan och hästen med blicken. Men tankarna gick snabbt tillbaka till maten.

Hon ryckte till lite då Wreax vidrörde h…[Read more]

Kheezai klev försiktigt ur droskan, blicken vaksam omkring sig. Hon vinglade till lite och la handen mot Ithia för att stödja sig. Blicken gick från alvinnan till huset och vid doften av mat så knorrade hennes mage till argt och högljutt. Instinktivt la hon handen över magen och log lite ursäktande.

Hon kände sig lite tafatt där bland de andra,…[Read more]

Katarina betraktade kungen med lugna ögon, men sanningen var att hon kände en viss nervositet inför den ilska hon kunde ana. Även om hon önskat en liknande reaktion hade hon inte föreställt sig att han skulle ta det så hårt. Nåväl, hon hade lagt korten på borde och det gick bara att spela klart.
“Om våra släkter förenades skulle min man glömma Kal…[Read more]

Kheezai vred lite obekvämt på sig och drog armarna hårdare kring benen. Hon lät hakan vila mot de uppdragna knäna. En skamsen och skyldig känsla fyllde henne, men hon visste inte vad hon gjort för fel. En lite sorgsen min målades upp över hennes ansikte vid hans ord.
“Jag beklagar… Det finns många som är kvar där” hennes ord var låga, medli…[Read more]

Katarina nickade allvarligt, men var ändå något belåten över kungens reaktion och log därför inombords. Utåt märkte man inte av det däremot. Hon krökte lite missbelåtet på läpparna, och dolde däremot inte sitt missnöjde över det hela.
“Det är sant. Han har inte gett något svar än… Men du vet hur han är, likt en asfågel följer han krig och d…[Read more]

Kheezai såg från Ithia, till Wreax och så tillbaka till Ithia. Tonen i droskan och hur de sa emot varandra gjorde henne förvirrad och ängslig. Hon bet sig i underläppen och önskade hon kunde försvinna in i sätet. Utan att tänka på det drog hon upp benen för att lägga armarna om knäna i ett försök att göra sig mindre. Blicken slogs ned och hon rodn…[Read more]

Nilla nickade, kanske lite för ivrigt, men det gjorde nog ingenting. Det var en märklig känsla, hon kände sig nästan rebellisk. Hon log varmt åt hans ord.
“Självklart. Vi ses kanske nere vid dusterna?” så tog de farväl, kanske ett lite tafatt sådant. Nilla blev kvar för ett ögonblick och kände sig nästan lite yr då hela situationen smälte in. Så…[Read more]

Djan skratt fortsatte, lågt och kluckande. Det tilltog mer och mer i styrka, som att han hört ett skämt ingen annan i rummet hade. Blicken mötte Zaal’Eks och leendet besvarades på samma sätt ett rovdjur ler innan det hugger. Utan att leendet försvann eller att han släppte alverna med blicken drack han av vinet. Vid alvinnans ord smackade han med t…[Read more]

Nilla kunde inte låta bli att skratta åt hans förslag, ögonen uppspärrade av blotta tanken. Men det var ändå hjärtligt.
“Alla tillsammans?” hon såg lite skeptisk ut och drog till minnes bara hur deras frukost varit på morgonen, och då hade de bara varit fyra av dem. Men så insåg hon att det nog visst var en god idé och ett nästan slugt leende s…[Read more]

Nilla log varmt men kunde sen inte hålla sig från att skratta till vid hans fråga. Hon himlade lite med ögonen och rynkade sedan ögonbrynen med blicken på Arlin.
“Jag önskar jag visste, men min mor håller traditioner högt. Jag tror inte ens hon träffat min far innan de var förlovade” Nilla log snett då hon funderade.
“Men jag tror…” hennes blic…[Read more]

Nilla höjde blicken till Arlin och log milt åt hans ord. Det var främmande för henne, att en kvinna skulle kunna få bestämma sådan själv, men det värmde henne ändå hur Arlin hade den respekten till det hela. Hon kunde knappt ana hur annorlunda saker hade varit om den sedan även fanns här. Kanske till och med prinsessan Vinga varit drakriddare…[Read more]

Kheezai ryckte till vid hans beröring men skyggade inte undan som hon skulle ha gjort för bara några veckor sedan. Hans uppmuntrande leende och ord fick henne att se upp och le försiktigt. Ett leende som bleknade ganska snabbt och övergick till en nervös blick.
“Nu?” frågade hon lamt och rynkade ögonbrynen. Det fanns dock inget val så hon fick hel…[Read more]

Nilla såg förundrat efter sin syster och skakade lite på huvudet, men log ändå och vände sedan blicken till Arlin och nickade lätt. Hon tog följe vid hans sida då de började gå genom parken. Då han berättade om att han saknade Kaldrland nickade hon artigt, hennes händer knäppta i varandra över sin midja då de gick. Det tog någon sekund innan hans…[Read more]

Nilla och Alma båda såg storögt och förvånat på prinsessan som sparkade Arlin på benet. Så bet de båda ihop hårt för att inte börja skratta och Alma lutade sig mot sin syster och gömde ansiktet mot hennes arm för att dölja det fnitter som lämnade henne. Nilla kunde knappt hålla sig heller utan hostade till lite och såg efter prinsessan och se…[Read more]

Kheezais blick gick nervöst mellan Wreax och Ithia. Hon förstod inte riktigt vad han menade med färdigheter. Hade hon sådana? Det var svårt att samla tankarna som fortfarande var lite uddlösa och hon visste inte riktigt vad hon skulle säga. Ithias viskning gjorde henne bara än mer nervöst och hon såg vädjande efter sin vän när denne försvann ut…[Read more]

Kheezai betraktade Wreax med en liten sorgsen min och nickade. Hon visste vad han menade och kände stort medlidande för vad han kunde tänkas ha fått stå ut med i livet. Trots allt hade hon varit ganska förskonad, tack vare sin magi. Hans fråga, eller snarare erbjudande om arbete fick henne att blinka till lite förvånat och blicken gick till Ith…[Read more]

Djan lutade sin kind mot Aliennas hand likt en nöjd hund och slöt ögonen nästan helt. Mörkret vad obevekligen kvar i hans blick och själv. Då alvinnan vände sig bortåt för att närma sig Akila skrattade han lågt och drack av sitt vin. Glaset hade han ju nyss fyllt men sin drottnings ord gjorde honom påmind om att han definitivt ville vara närmare…[Read more]

Nilla och Alma var i princip färdiga med klädsel och håruppsättning då deras mor försvann in det andra rummet för att hämta något silkesband. De båda flickorna satt och glatt fnissade med varandra, förväntansfulla inför dagen då de plötsligt hörde deras mors höjda röst.
“Hon låter arg…” mumlade Alma och gav Nilla en storögd blick. Strax däreft…[Read more]

Lucas hade fortfarande allvarligt blicken fäst vid Arlin och leendet hade försvunnit helt. Hela hans uppenbarelse hade förändrats från den annars gladlynta och pratsamme mannen till den mer allvarsamme general som man tordes förvänta sig han var. Lukas höjde ena handen vid orden ‘så gott som säkrad’ men avbröt inte Arlin utan vilade istället h…[Read more]

Lucas betraktade pojken då han talade, ögonen en aning avsmalnade och ett litet, snett leende på läpparna. När han förstod vad det handlade om knäppte han händerna över bröstet, armbågarna fortfarande lutade mot armstöden. Han svarade inte omedelbart utan lät blicken vila på pojken, leendet kvar på läpparna som han fuktade.
“I gengäld? Du har…[Read more]