Nilla och Alma var i princip färdiga med klädsel och håruppsättning då deras mor försvann in det andra rummet för att hämta något silkesband. De båda flickorna satt och glatt fnissade med varandra, förväntansfulla inför dagen då de plötsligt hörde deras mors höjda röst.
“Hon låter arg…” mumlade Alma och gav Nilla en storögd blick. Strax däreft…[Read more]

Lucas hade fortfarande allvarligt blicken fäst vid Arlin och leendet hade försvunnit helt. Hela hans uppenbarelse hade förändrats från den annars gladlynta och pratsamme mannen till den mer allvarsamme general som man tordes förvänta sig han var. Lukas höjde ena handen vid orden ‘så gott som säkrad’ men avbröt inte Arlin utan vilade istället h…[Read more]

Lucas betraktade pojken då han talade, ögonen en aning avsmalnade och ett litet, snett leende på läpparna. När han förstod vad det handlade om knäppte han händerna över bröstet, armbågarna fortfarande lutade mot armstöden. Han svarade inte omedelbart utan lät blicken vila på pojken, leendet kvar på läpparna som han fuktade.
“I gengäld? Du har…[Read more]

Lucas följde Arlin med blicken då denne gick fram för att sätta sig. Leendet kvar kvar på hans läppar men han rynkade lite på näsan åt orden ‘Min herre’. Lite eftertänksamt höjde han på ögonbrynen men skakade sedan på huvudet.
“Dessvärre inte” Lucas kände till kanske en handfull framstående kaldrlänningar som fortfarande var vid livet. Efter Ulfh…[Read more]

Djans uppmärksamhet hade redan gått ifrån mörkeralverna till sitt vinglas som han betraktade med en lite besviken min. Detta noterades snabbt av en tjänare som steg fram för att fylla på det. Med sitt glas väl fyllt höjde han blicken och lät den gå genom folksamlingen där inne. Ett sus gick genom salen då männen greps av vakterna, för att sedan…[Read more]

Familjen J’lothain hade tilldelats två angränsande gästrum i den västra delen av slottet, ett större med sovdelen avskärmad och resterande inrett med fåtöljer, bord och läsbord i vilket Lucas och Katarina bodde. Från det kunde man ta sig genom en dörr till det mindre där Nilla och Alma ockuperade sig. Familjen hade redan tidigt  haft en gemensam…[Read more]

Kheezai följde med de två ut till droskan som väntade, fortfarande handen om Ithias. I den andra handen kramade hon den lilla glasflaskan hårt mot bröstet. Hon var rätt att förlora den, för nu när sömnen började avta från hennes sinne mindes hon inga drömmar. Om flaskans innehåll kunde hålla hemskheterna borta så ville hon inte tappa den i för…[Read more]

Djan höjde inte ens blicken till tjänaren som kom in utan han verkade snarare betrakta kartan med ett oroväckande nöjt leende på läpparna. Det var nästan något erotiskt över hur vinet sögs upp av kartan och den mörka fläcken bredde ut sig. Ögonen var avlägsna och blanka för en stund som om han inte alls var närvarande.

Så tändes ljuset igen och h…[Read more]

Nilla lyssnade med tindrande ögon på historien medan hon smuttade lite på vinet. ibland gav hon från sig ett litet häpet “oj!” eller hänfört “åh” och ibland fnittrade hon till förtjust över historiens lite mer finurliga element. När Arlin var klar med berättelsen klappade hon händerna lite lätt och skrattade varmt.

Kvällen fortskred med…[Read more]

Ethirion nickar lätt som svar mot Wreax då han skakar hans hand.
“Självfallet, se det som gjort” den likgiltiga och gråa blicken vänds till Ithia och han begrundar henne för ett ögonblick innan blicken går till Kheezai. Han fuktade läpparna men verkade avvakta ett ögonblick innan han gav sitt svar på hennes fråga.
“Återvänd om tre dagar, det ta…[Read more]

Nezharek rynkade besviket på näsan och himlade med ögonen åt Zaals reaktion och föll in bakom honom istället. Även om han initialt visade att han tyckte karl hade dålig humor så kunde han inte hjälpa sig att få en obehaglig och isande känsla längst ryggraden. Det var nog bäst att hålla sig på avstånd. Dock så tedde han sig nog hellre till en ma…[Read more]

Ethirion nickade för att visa att han hört honom.
“Gott, det skulle glädja mig att vet mer” återigen dröjde orden i luften, som om han ville säga någonting mer. Men Ethirion förblev tyst och gjorde en enkel gest att de skulle gå ned till allrummet igen. Han inväntade Wreax så denne kunde ta med sig skrinet innan de lämnade rummet och gick ned fö…[Read more]

Ethirion betraktade Wreax för ett ögonblick innan han lutade la sina händer mot varandra framför sig. Någonting med hans hållning och likgiltiga min talade ändå för att han var belåten över Wreax reaktion.
“Givetvis, du bör ha en hel del ögon och öron där,” han gjorde återigen en sådan kort paus, som om han begrundade den andre och valde sina o…[Read more]

Ethirion fick ett svagt leende på läpparna åt Wreax historia. Det verkade både roat och belåtet. Hans blick var fortfarande fäst på teleskopet som han vred i sina händer, ögonen hänförda över det magnifika hantverket.
“Gott, de har nog ändå inte samma nytta av det. Jag tror mig veta att dess förmågor kommer uppskattas långt bättre i min ägo…[Read more]

Nezharek drog långsamt ut dolken ur vakten, metallen följdes av en ett kraftigt flöde av blod och vakten grymtade till innan han signade ned till marken. Hans uppmärksamhet vändes till det som utspelades framför honom och under kragen gjorde han en grimas. Kvinnor var verkligen högfärdiga och uppenbarligen hade de en övertro på sig själva so…[Read more]

Nezharek kisade fortfarande med ögonen mot solen som sken så fruktansvärt starkt. Det var flera månader sedan han sett solen. Och blod. Hans blick följde Zaal som närmade sig en av människorna och under kragen flinade han, det var som om han visste vad som skulle hända. Att han önskade det.

Det var gjort. Mannens liv var taget och blodet glänste…[Read more]

Den blonda alvpojken hade tagit ett steg för fram för att bistå Ithia då hon flyttade på mörkeralven, men insåg snabbt att han troligtvis bara skulle vara i vägen. Hennes fråga gjorde att han såg lite misstänksamt på henne.
“Ethirion är… en upptagen man” han vägde sina ord med försiktighet, “Men god, jo. Det skulle jag kunna påstå. Ibland får jag…[Read more]

Den andre mannen gav Nezharek krypningar i skinnet, och det var inte mycket som gav honom det. Däremot kunde han inte annat än att hålla med om att gå på alvjakt, förbannade vare de alla som levde under solen. Förberedelserna gjordes i all hast, kläder och vapen för att kunna röra sig lätt i skuggorna. Proviant var inte mycket, de skulle få…[Read more]

Nilla log varmt åt hans ord, hon kunde förstå det på något sätt. Att man skulle glömma det där som man kanske störde sig på. Det kändes så… logiskt på ett ologiskt sätt.
“Åh, ja tack!” hon tog emot vinet som han köpte och luktade lite lätt på det. Det var inte ofta som hon drack vin, även om hennes mor gillade det så hade hon själv aldrig riktig…[Read more]

En liten glöd av intresse tändes i Ethirions ögon och det var nog för första gången på hela kvällen han såg ut att vara någonting annat än likgiltig. Han gjorde en gest mot utgången.
“Det tvivlar jag inte på. Kom, vi fortsätter diskussionen i mitt arbetsrum” han vände blicken till Ithia och Kheezai, som fortfarande sov i fåtöljen.
“Elw…[Read more]