Torbjörn skrockade och dunkade Trond i ryggen.
“Ja, jo… de’ behöver du verkligen! Kom, jag har ju älgen” skrockandet gick över till ett brummande och där var åter den stora björnhannen med sin mörkbruna päls som satte av genom skogen.
Nilla följde duellerna med intresse och lärde sig dessutom snart reglerna. Hon kunde dock inte låta bli att känna sig besviken att Arlin inte vunnit och lutade sig mot sin far med en låg viskning.
“Far, vad.. eller alltså jag är nyfiken du som kan, men vad gjorde att herr Arlin inte vann sin sista duell?” Lucas log roat då han vände blicken…[Read more]
Leendet blev bredare på hennes läppar vilket avslöjade de vassa hörntänderna. Ögonen förblev dock kalla då hon synade mannen framför sig. Långsamt drog hon sina svarta klor längst sin kind och skrattade lågt.
“Pojken, lämnad till varg och frost, fostrad av björnen… har blivit en man” hennes ögon gick till Torbjörn som fortfarande satt i björnfor…[Read more]
Torbjörn hade blicken fäst vid dem båda, oron i hans blick började avta då han alltid kände sig trygg i råets närvaro.
Med sitt rovdjursleende drog hon klorna löst över såren förde sedan ena fingret till de mörka läpparna. Med ett smackande ljud smakade hon på blodet för att sedan spotta på marken.
“Håll dig stilla nu” den lena rösten var lugnan…[Read more]
Nilla gav en sista blick över axeln mot Arlin innan hon med varma kinder och ett glatt leende kom tillbaka till sin familj. Lucas noterade den förnöjda sucken då hon satte sig ned vilket fick honom att skratta. Han la armen om sin dotter och drog henne till sig.
“Far..! Akta min klänning!” utbrast hon lite förfärat då Lucas fortfarande hade sm…[Read more]
Torbjörn mullrade någonting ohörbart, uppenbarligen så kunde han inte sluta oroa sig. Snart stod där björnhannen på bakbenen igen och dunsade ned på alla fyra. Han började lufsa i rask takt genom skogen, blicken tillbaka oroligt mot Trond då och då. Lukten av blod var tätt inpå dem och det fick Torbjörn att öka takten. Han hoppades att rået skull…[Read more]
Kheezai synade mannen med oroliga ögon och la armarna om sig själv, som om hon var frusen, då de lämnade värdshuset. Hon höll sig på sidan om Ithia, så att hennes tappra vän kunde vara mellan henne och den mörke. Allting inom henne sa åt henne att han inte var att lita på och rädslan för hennes egna folk kröp likt spindlar över hennes hud.
“En…[Read more]
Torbjörn kunde inte roas över hans ord utan såg bara sådär orolig ut. Men så var han ju trots allt inte en smart man, vilket gjorde att det var svårt för honom med flera känslor samtidigt.
“De’ där ser int’ bra ut…” ojade han sig med sin djupa och mullrande röst.
“Nå’ må’ vi se om vi kan få hjälp” Torbjörn reste sig mödosamt och stod snart upprä…[Read more]
“Jag är säker på att du kommer klara det galant” Nilla log varmt åt hans ödmjukhet. Hans fråga tog henne på sängen och hon kände hur det hettade till om kinderna. Hon kände sig nästan lika nervös som hon gjort under själva duellen men dröjde inte alls länge att svara.
“Gärna, jag ser fram emot det” orden kom lätt, för hon menade det och log. Så b…[Read more]
Torbjörn skrockade gott men tystnade snart då han fick sin på blodet och ögonbrynen for långt ned över ögonen i en bekymrad rynka.
“Oj oj.. förlåt mig, jag trodde du va’ nån annan” Torbjörn såg orolig ut och vred på Trond för att titta på såren i pojkens nacke. Han drog ångerfullt efter andan.
“Nä, förlåt mig… de’ va int’ meningen…”
Torbjörn vaggade honom fram och tillbaka i sina armar då han drog ett djupt och sorgset andetag. Han förstod inte riktigt vad Trond menade.
“De’ spelar ingen roll, du är hemma nu” han snyftade till lite kramade om honom “Jag har saknat dig så min pojk”
Torbjörn la sina händer mot Tronds axlar och lutade sig bakåt för att kunna se på honom ord…[Read more]
På läktaren hade Lucas lutat sig fram med armbågarna mot låren för att aktivt ignorera de irriterade blickar han fick av sin fru och istället följa det som skedde på arenan. Duellerna var alltid en publikmagnet men efter nästan tre decennier i skuggan av slag och krig fann Lucas det föga intressant faktiskt. Eller jo, mer intressant än vad för jo…[Read more]
Torbjörn bara stirrade på Trond som om han inte trodde det var sant. Lite tafatt la han armarna om honom då Trond for upp i hans famn, innan det tillslut gick upp för honom att det var hans lilla pojk. Eller ja, inte så liten längre kanske. Men visst var det han.
“Trond..!” snyftade han fram av i en blandning av glädje och förtvivlan. Inte fö…[Read more]
Den stora björnen kastade sig över den mindre som rullade åt sidan men plötsligt var där inte en björn utan en människa som låg under honom. I sin förvirring hejdade han sig och nosade frenetiskt över mannens ansikte och hår. Far?… Var det? De honungsfärgade ögonen stirrade ned på människan och saliv droppade ned i ansiktet på honom. Han luktade…[Read more]
Inkräktaren hade hittat hans älg! Med ett ursinnigt vrål rusade den stora björnhannen rakt mot den andra som åt av hans byte. Han kastade sig emot den mindre björnen, slående med ramarna. Det yrde saliv om den öppna käften och han högg tag efter nackskinnet på inkräktaren.
Kheezai såg från mannen som kallade sig Wreax till Ithia med oroliga ögon. Klumpen i hennes mage blev större, hade detta verkligen varit klokt. Men sen hade de inte så mycket annat att gå på.
“Ithia…” började hon med svag röst och såg sedan tillbaka mot mannen. Kheezai fick något sort mod inom sig och gick upp bakom Ithia för att viska i hen…[Read more]
Det var en stor och mörkbrun björnhanne som lämnat sitt ide tidigare i veckan. Han hade skaffat ett nytt ide längre upp, närmare Stormbergens rötter, för inte hade han kunnat gå tillbaka till sitt gamla ide som han en gång delat med sin son. Tio långa år hade passerat och han hade för det mesta gått som björn i skogen.
Den stora björnen hade…[Read more]
Torbjörn hade vakat långt in på den ljusa sommarnatten innan han tillslut somnat. När han blev väckt av en pigg och glad Trond så kände han en tyngd släppa från sitt hjärta och han skrattade gott.
“Åh, jag va så orolig! Int’ kan jag tänka mig om nått ont skulle hända dig!” hade han glatt skrockat fram. Men intet anade han att detta skulle bli der…[Read more]
Även om Kheezai hört att Ithia kom in i rummet så ryckte hon ändå till vid beröringen, något hon fortfarande var ovan vid. Hon log svagt mot Ithia och nickade. Förhoppningsvis skulle det bli okej.
De hade gett sig iväg genom kvällen och ut i staden. Om Celeras var folktät och stressig under dagarna så var den i samma proportioner obehaglig o…[Read more]
Torbjörn hade tagit människoskepnad igen och klappade Trond oroligt över ryggen.
“Va’ är de’ för fel på han?” frågade han med sin mörka röst fylld av oro. Kvinnan stanande upp i sitt skratt men flinade brett så de vassa tänderna glimmade i det dunkla ljuset.
“Det är inget fel på honom. Han är full. Det händer när människor dricker för mycket mjöd”…[Read more]