Lucas höjde lite på ögonbrynen där han satt, som om han blivit förvånad.
“Är vi i krig?” ett litet och snett leende prydde hans läppar då han drog ena fingret längst käken. “Det närmaste hotet förutom pirater skulle väl då tyckas vara Iselems legioner vid Pärlbukten… och det är ju precis där jag varit.” det roade leendet växte men det höll inte…[Read more]

Lucas skrattade lågt.
“Vilde är ett… finare ord för henne” sanningen var den att Lucas inte alls tyckte det var en bra idé att Linnea for till slottet. Inte än i alla fall med tanke på kungahusets hemlighet. Kungens drag var allt för lätta att förutse och han plockade enkelt hans pjäs ur spel.
“Nära Kaelred? Harvadar är inte särskilt lå…[Read more]

Återigen skrattade Lucas och han skakade på huvudet.
“Hon är allt fräck” ett roat leende höll sig kvar på hans läppar och blicken var fäst på kungen.
“Jag antar det är sjuåringen hon menar. Är det så, så råder jag dig att inte anta henne till slottet. Katarina önskar nog bara bli av med det vilddjuret” Lucas strök fundersamt ena fingret över ett…[Read more]

Lucas skrattade roat åt kungens ord, att hans ena pjäs fälldes verkade han däremot ta med ett lugnt som inte kunde båda gott.
“Såklart hon försöker det…” han skrockade och lutade sig fram, blicken gick över brädet lite betänksamt. Det visade sig att han snarare tänkte på orden han sedan yttrade då han höjde blicken till Tristian.
“……[Read more]

Lucas brast ut i sitt varma och medryckande skratt.
“Skatterna kommer göra adeln till tiggare och borgarna till kungar” skrockade han fram och torkade ögonvrårna med ett djupt andetag. Blicken gick över brädet och han lutade sig återigen fram, handen lite dröjande över pjäserna.
“De fördömer hur jag får in pengar, men tröstar likväl efter guld” f…[Read more]

Lucas följde kungens drag och satt kvar tillbakalutad för ett ögonblick innan han sträckte sig fram och flyttade ytterligare en pjäs.
“Nej det var en överdrift” sa han kort, medveten att han nästan styrt konversationen åt ett håll han inte ville. “Vår kriskassa är välfylld. Vi kan hålla både vinterläger och ge sold till soldaterna för en hel säs…[Read more]

Nilla himlade med ögonen åt sin syster men log snart igen och de båda satte sig intill Arlin och Tirrin. Nilla sken upp i ett glatt, och lite konspiratoriskt, leende och lutade sig en aning mot de båda.
“Okej, så… ” började hon med låg röst och såg mellan dem båda med ett pillemariskt leende “vid tornerspelen då den nya Drakriddaren skulle uts…[Read more]

Nilla försökte le lite uppmuntrande åt den lilla prinsessan men vände blicken till Arlin. Hennes kinder hettade till vid hans fråga och ett nervöst skratt slapp ur henne. Hon visste att hennes mor sagt till henne att aldrig prata om Vinga när hon var vid hovet.
“ehm…” hon harklade sig med ett litet pipande “… hon har sannerligen blivit en iko…[Read more]

Lucas hade blicken på brädet för en stund innan han flyttade fram en av pjäserna. Så lutade han sig tillbaka i fåtöljen igen och suckade.
“Det är inte så mycket nytt. Celeras anlitade oss inför förra säsongen efter att Ormdrottningen snabbt intagit Pärlbukten. De är dock så snåla och velande att de inte valt att ta tillbaka området ännu. S…[Read more]

Lucas såg sig omkring i rummet då de klev in. Han stannade framför fåtöljen och började knäppa upp spännet för svärdsbältet men stannade upp då blicken fastnade på väggen som såg underligt… bekant ut. Blicken gick dock till kungen som suckade.
“Väl är det.” Lucas log en aning och begrundade kungen för ett ögonblick.
“Vad tynger dig?” fråga…[Read more]

Lucas hade verkligen inte tänkt att det skulle ske omedelbart, han ville helst göra lite fler barn. Men det fanns ingenting att säga mot utan han knäppte händerna bakom ryggen och följde med kungen. Han gav sin fru en kort och ursäktande blick. På vägen mot sällskapsrummet var de flera som hälsade på honom då de passerade och han hälsade arti…[Read more]

Lucas skrattade åt kungens påstående och såg mot Vinga med en axelryckning.
“Jag försökte, men hon var som eld och lågor att träffa sina bröder så det fanns ingen tid” Lucas log åter mot kungen och kliae lite fundersamt på de ärr som gick över käkbenet.
“Jag hoppas jag inte förargat någon, men jag kunde inte låta henne stanna kvar i ett lerigt…[Read more]

Lucas svarade på sin dotters ivriga frågor men blicken följde lite halv de tre kungligheterna och ett annat typ av leende prydde hans läppar. För han visste vad de dolde. Tillslut var han dock tvungen att avbryta sin dotter.
“Så, så… jag måste byta några ord med kungen” försökte han ursäkta sig men blev kvarhållen ett ögonblick till.
“Nu? Me…[Read more]

Trots den scen som utspelade sig i salen så hade de en egen liten stund då de omfamnade varandra med glada leenden och kommentarer till varandra i flera minuter. Tillslut vände de sig mot de tre kungligheterna och applåderade åt Tristians ord. Lucas satte fingrarna till läpparna och busvisslade högt till Katarinas stora förtret och hon slog ho…[Read more]

“Lucas… vad, hur…? Säg inte att du gjort något dumt nu” viskade Katarina lågt till honom när han släppte omfamningen. Lucas skrattade bara lågt och höll kvar sin fru med ena armen om henne så hennes huvud lutades mot hans bröst.
“Ordnade en familjeträff bara…” de båda vände sig i sin omfamning mot Kael och Vinga, Lucas med ett roat leende…[Read more]

Efter måltiden hade ett lågmält men festligt sorl lagt sig över salen. Efter en lång dag i friska luften vid spelfälten och så en god festmåltid med vin på det gjorde nog de flesta lite mysiga. Damerna gick runt och minglade, några män diskuterade och rökte birkentobak över kortspel medan de yngre roade sig med sång och skvaller. En behaglig stäm…[Read more]

Resan gick vidare, Lucas märkte att Vinga kanske inte var den mest pratsamma resekamraten och fick då underhålla sig själv med att sjunga lite, även om han saknade muntra soldater som kunde sjunga med. Solen hade börjat sjunka mot himlen då staden tornade upp sig i fjärran och man kunde höra festligheterna från det färggranna tältläger…[Read more]

Lucas hummade bara lite lågt och hälsade på den unga mannen som kom ut ur vakthuset. Han kunde inte varit mer än fjorton år och hans uniform var två storlekar för stora. Lucas stannade hästen intill honom och log då han gav tullavgiften för att få passera bron. Pojken gav dem båda en lite undrande blick, man kunde ju se på både Lucas och Vinga att…[Read more]

Lucas skrockade lågt med en belåten min. Han valde att släppa ämnet, hennes arrogans gick nästan att ta på och han hade tagit reda på tillräckligt. För tillfället. De närmade sig den väldiga stenbro som skulle ta dem över till andra sidan floden. Några mindre vakthus stod kantade intill de höga pelare som bar upp varsin staty föreställandes…[Read more]

Både Nilla och Alma såg nyfiket på prinsessan som satt och tryckte inne i buskarna.
“Hej prinsessan… vill du inte komma ut och säga hej?” frågade Nilla mjukt med ett vänligt leende. Med fyra yngre systrar var hon van vid barns trotsighet.
“Vår lillasyster Linnea är ungefär lika stor som du, hon ääälskar historier. Vill du komma ut så du kan h…[Read more]