Så det var som Lucas misstänkt, hon bidade sin tid. För att inte tappa balansen så vände han istället tyngden ned mot henne och hugga, tyvärr lite väl hårt än vad han kanske velat men hellre det än att hamna i obalans bakåt, svärdet ned över hennes båda armar. I sista stund hann han vrida svärdet till flatsidan, även om eggen var slö så hade det…[Read more]

Kanske hade flickan lärt sig något och bidade sin tid, eller så hade hon ont. Det spelade dock ingen roll, och Sloans ord gjorde inte heller det. Lucas tog ett stadigt tag om svärdet och gjorde sitt anfall, eller vad man kunde kalla det. Han sparkade upp grus och jord mot hennes huvud då han tog stegen in bakom henne istället. Om det var krige…[Read more]

Lucas var mitt i att greppa bastardsvärdet i båda händerna för att utdela det som definitivt varit ett dödande hugg då Sloan gick emellan och han stannade upp och tog ett steg tillbaka från dem. Lite besviken men fick såklart påminna sig om att detta inte var på riktigt. Han lyssnade till Sloans ord han med, för han visste att de var sanna.

Det gjorde hon verkligen, dessutom hade Lucas sett blod som mer än något annat påminde om slagfält och drog igång adrenalinet. Det fanns inte ens en tanke, det var bara en reflex av många års övning och strid som fick honom att dra basardsvärdet hårt i ett svep mot hennes buk då hon lämnade sig så öppen i piruetten. Ett slag som med vässad klinga…[Read more]

Lucas föll inte för hennes skolboksexempel då han parerade hennes slag. Istället för att kliva över hennes fot tacklade henne hårt med både armbåge och svärdskulan då klingan drogs ned längst hennes med et skärande metalliska ljudet. Slaget torde träffa henne i halsen, eller näsan, eftersom hon var så mycket kortare än honom.

Lucas log inte längre, han var bara likgiltig och fokuserad på att inte göra för stor skada. Han förstod vad Sloan ville att han skulle göra, men han fick ändå lägga band på sig. Vinga anföll, rakt på som alltid en sparring började. Hennes räckvidd var ju mycket kortare än hans egna och hon skulle ju bli tvungen att komma nära inpå. Han slog…[Read more]

Lucas skrattade roat och höjde imponerat på ögonbrynen åt hennes språk, ingenting man förväntade sig av unga prinsessor utan det där var sånt man hörde i krigsläger. Hans blick vändes till Sloan då han tilltalade och han gjorde en liten gest för att mena på att han var van.

Lucas lät sig vändas bort av Sloan och nickade, de ljusbruna ögonen…[Read more]

Trots de dramatiska omständigheter han tagit sig ut ur Karm så hade ankomsten hem till Kaelred varit desto mindre dramatisk. Han hade själv infunnit sig hos kung Draegon en knapp vecka efter att han återvänt. Trots allt så hade det varit av vikt för honom att berätta om vad som hänt i Karm och varför han nu var persona non grata i det landet. M…[Read more]

En suck lämnade honom och han lutade sig tillbaka i sin stol igen, greppade vinglaset och drack i ren protest. Hon kanske var riktig då trots allt, så tjurskallig som hon var. Han skrattade till åt sin egna tanke och skakade på huvudet. Blicken gick bortom balkongen igen.
“Jag vet inte hur jag ska förklara det så att du förstår” En dramatis…[Read more]

Djan hade väl hoppats på att få sova lite där, men icke. Vinglig och dan fick han dansa efter drottningens pipa. Hästar var uteslutet för honom numer, de djuren blev alltid oredliga och vildsinta vid hans närvaro, så det var en lite mer beskedlig kamel som han kunde kravla sig upp på. Det fina med kameler var ju att de la sig ned när man skulle be…[Read more]

Djan betraktade deras händer och slogs lite av tanken hur annorlunda han tyckte sin hand såg ut. Det var inte en obehagligt tanke, utan bara en förvånande insikt som kom över honom. Han sög lite fundersamt på insidan av läppen.
“Sera… Varför räds du mörkret? Ingenting är svart eller vitt..” Han upprepade sina ord, blicken vändes tillbaka til…[Read more]

Djan släppte hennes kinder och och lutade sig tillbaka i sin stol. Hans blick vändes bort, ut från balkongen och över de små hustaken och skeppsmasterna.
“Ja, vad nu..” Upprepade han hennes fråga och lutade både ena armen och hakan mot sitt knä. En del av honom önskade att han kunnat göra sin pakt ogjord, få resa och driva runt igen. Men han vi…[Read more]

Kheezai snavade upp på fötter, försiktigare denna gång för att inte snubbla på sina ärmar. Hon var lite omtöcknad och knäna darrade lätt då hon plockade ihop sina saker. Då och då slängde hon en blick mot Ithia eller jägaren, osäker på om hon gjort rätt val. Men det fanns ingen tid att tvivla nu.

Jägaren stod fortfarande lutad mot spjutet, men h…[Read more]

För ett par korta minuter fanns det inga bekymmer eller dystra minnen. Bara det bra, det glada och lustfyllda. För en stund var ångesten borta och den värme han kände långt ner i magen var inte av vinet. Men stunden var snart borta och hennes ord fick honom att vrida lite obekvämt på sig och sänka blicken.

“Om det gör det… så är det för att det…[Read more]

Djan var både förvirrad och misstroende. Klart hon inte var där? Eller? Men han kunde inte fortsätta den tankegången, överrumplad över hennes plötsliga kyss. Han gjorde dock inget motstånd då det skänkte honom en klarhet och lugn. Så han la handen om hennes nacke och besvarade hennes kyss, det var som ett ögonblick av frid för ett plågat sinne.…[Read more]

Djan log för sig själv, sådär stolt igen över att ha lyckats bete sig. Han lutade sig mot stolens armstöd och blickade bort mot kameler och folk, fnittrande som en ungmö.
“Tjaa… Det är du, åh ärade drottning, som bestämmer det -hick-” Fnittret övergick i det där hysteriska skrattet. Djan lutade tillbaka huvudet över armstödet och bokstavligen l…[Read more]

Djan drack av vinet och ställde ifrån sig glaset med ett kort “tsk” åt hennes ord om mord. Det var såklart att hans samvete skulle göra Sera till en åklagare. Blicken dröjde vid glaset, sammanbiten för ett ögonblick.
“Det var nödvändigt…” Rösten var låg, knappt hörbar. Inte så övertygande direkt.

Hennes ord var förvånansvärt smärtsamma för hon…[Read more]

Jägaren bara grymtade åt hennes ord men man kunde ana en lite road glimt i hans ögon då han såg mot sitt spjut och tog sig för sin ömma ljumske.

Kheezai släppte taget om sin näsa då Ithia skulle hela den, hon hade sett henne göra det mot männen i skogen.
“Tack..!” Hennes röst var fortfarande lite tjock men nu slapp hon hålla sig för näsan. He…[Read more]

Djan kramade om hennes nacke och lät sedan fingrarna dra genom hennes svarta lockar då han sträckte sig efter vinglaset.Blicken var fäst i fjärran, sådär dimmig och frånvarande som den brukade. Även om där också fanns ett mörker.
“Nej” Sa han enkelt och drack av vinet. Blicken vändes tillbaka till henne. “Du kastade din krona. Sen försvann du.…[Read more]

Djan fann det svårt att hålla kvar blicken i hennes, det fick den där klumpen i bröstet att bli större. Så hans blick följde istället sina egna fingrar då han drog dessa genom en av hennes lockar. Hennes fråga fick honom att le. Hon visste ju redan, men kanske han behövde säga det högt för att han själv skulle förstå.
“Civil…[Read more]