Djan följde mannen med blicken då han och vakten närmade sig. Samma stela rovdjurs flin prydde hans läppar då han drack av vinet, som återigen var slut och han fick hålla ut glaset för att en tjänare skulle fylla på det. Han började bli berusad, vilket var skönt. Det dämpade liksom allt. Han skrattade lite för sig själv åt ingenting särsk…[Read more]

Varken männen eller Afselius gjorde några fler protester till hennes avfärd. Afselius verkade rent av mycket nöjd över att hon gav sig av. Det enda som kanske var uppseende väckande var hur mannen med jaktspjutet stod vid stallets utgång då Ithia lämnade det med sin häst.

Kheezai hade börjat tro att människan övergivit henne och då mörkret börja…[Read more]

Djan fuktade läpparna med ett roat leende och tog ett par steg bakåt. Han drack av vinet samtidigt som han följde vakten med blicken. Nu när han kände efter kunde han känna den äldre herrens närvaro, trots berusningen som han faktiskt hade. Det var en såndär påträngande närvaro. För ett ögonblick påminde det om Sera, men han glömde snart de…[Read more]

Djan kunde inte sluta skratta, men han kunde dämpa det litet granna i alla fall.
“Mhmm… och en arvtagare nu när Sera avsagt sig.” Det var kanske inte en fråga och han höll ut vinglaset som snabbt blev fyllt till bredden av en tjänare. Med samma fula flin drack han av vinet och fuktade läpparna. Han lutade sig in över hennes axel igen.…[Read more]

Djan nickade lite och ryckte på axlarna åt namnet, drog sig till minnes av Iserions adelshus och den före detta vinodlande släkten. Han tog precis en munfull av vinet vid hennes nästa ord och fick spotta tillbaka drycken i glaset då han brast ut i ett högt och hysteriskt skratt. Det riktigt skar in i varje person som var i närheten och fortgic…[Read more]

Djan satte nästan sitt vin i halsen då hon drog tag i honom sådär och fick harkla sig innan hans ansikte brast upp i ett brett flin.
“Jag roade mig bara. Det är ju därför vi är här.” Han skrattade åt sina egna ord och mötte Akilas blick innan han blev distraherad över hurrandet som blev högre när kamelerna gick i mål. Blicken gick automatiskt mo…[Read more]

Myllrande människor, musik, tillrop, vadslagning, tärningsspel och rusdryck. Djan var säker på att han dött och kommit till paradiset. Eller nja, hettan var nästan outhärdlig så han var redan inne på sin andra vinflaska där han med ett slugt leende fuskade sig till både pengar och juveler i tärningsspel. Av någon anledning lyckades han alltid f…[Read more]

AIDA

Ett litet hopp om att det hela var räddat flammade upp inom henne, men kvävdes snabbt då en av människorna pratade om att tända en brasa. Skulle de bränna ned hennes hus? Aida fnös förfärat till. Människor var verkligen ondskefulla varelser. Men så tändes hoppet till igen och hon kikade genom ett av titthålen.
“Ja, eller nej… bara te fakt…[Read more]

Nez gör en trotsig grimas åt hans brors ord. Tröttheten var påtaglig och han orkade knappt hålla sig sansad.
“Jag hade berättat det tidigare, men…” Han  vände ena handflatan åt Iziras generella riktning, utan att släppa armarna som fortfarande var korsade över bröstkorgen. “… så fick du en gäst och jag glömde av mig” Han hade nog hellre vel…[Read more]

Ögonen smalnade av då hon hade blicken fäst vid honom.
“Ranghildr…” Upprepade hon långsamt, r:en rullade riktigt på tungan när hon smakade på namnet och rovdjurständerna blottades. Återigen vädrade hon i luften och slöt sedan ögonen.
“Mmhm…” Det var mer som ett belåtet spinnande. “Visst är du hennes son.” Det fanns något mildare över hennes an…[Read more]

Djan betraktade roat Omari som bokstavligen hällde i sig maten och kunde inte hålla igen ett lågt skratt mellan sina egna, mer stillsamma, tuggor. Det gick mer och mer upp för honom att denna pojke inte var så världsvan, vilket passade honom perfekt. Vid Omaris frågor så sänkte Djan sin skål och placerade den mellan benen där han satt i skräddarst…[Read more]

Det var med huvudet på sned och med en medhållande nickning Lucas mumlade något ohörbart till svar angående barnen i öst och deras barbariska sätt. Iselem föll honom inte riktigt i smaken, varken med kultur eller klimat. Deras religon var underlig, traditioner och ett samhälle som tycktes bygga på rent slaveri i hans ögon. Sen var det inte många…[Read more]

Afselius tog sig åter för bröstet och lutade tillbaka huvudet vilket gav honom ytterligare några veck till under hakan.
“Du är fräck du Ichia, som påstår att jag skulle vara inblandade med några män som du attackerat” han snörpte på munnen då han protesterade och männen runt omkring nickade, men Ithias ord verkade ändå ha en viss lugnande effekt…[Read more]

Bloddränkt och fylld av glödande rus gjorde stunden närmast andlig, som en gudomlig uppenbarelse. Men det var inte Seras närvaro som fyllde Djans tankar. Saken var den att han faktiskt knappt tog notis om att hon ens var där. Den bittra järnsmaken från blod kittlade på tungan men lockade honom likväl då en törst efter det väcktes.…[Read more]

Afselius la dramatiskt ena handen mot sin bröst vid hennes anklagelser och såg uppriktigt förvånad ut på henne. Männen runt omkring hade inte en tvivel i sina ögon mot faderns ord, det var ju trots allt Ithia som både undvek att svara på frågorna och var utomstående.
“Dessa anklagelser Ichia…” Han skakade sårat på huvudet och männen runt…[Read more]

Lucas svor till men skrattade sedan lite kort åt Gormkäft som nästan verkade vilja strypa honom med den krokiga svansen. Men det var en tacksam gest som gjorde det möjligt för honom att undvika Cateas ord. För det var ord som inte föll honom i smaken. Visserligen skulle han inte veta varför förrän flera år fram i tiden, så nu gav bara ordet fred…[Read more]

Männen utanför värdshuset samlade sig när Ithia kom gående, helt klart att de blockerade dörren, men det var dock ingen som höjde vapnen nämnvärt och situationen var således inte hotfull. Fader Afselius höjde nonchalant på hakan och fnös åt hennes ord.
“Ichia, vad är det för anklagelser du spottar ur dig? Du ser ju hur hela byn är i upplösningstil…[Read more]

Kheezai nickade lite försiktigt åt Ithia’s ord. Kanske hade människan ångrat sig och inte ville hjälpa henne? Hon bet lite på sina naglar och drog upp mantelns luva över huvudet. Det skulle visa sig senare om människan ångrat sig eller inte, just nu hade det ändå varit klokt att vila och återfå styrka. Natten skulle vara bättre att röra sig på.…[Read more]

Vinden som ökade, lösa föremål som rörde sig, ljusens fladdrande och båtens krängande berörde inte Djan. Inte för det ögonblicket, för inom honom var det helt stilla. Det var som om han tagit ett steg ut från avgrundens rand och rakt ned i mörkret. Och i det mörkret kunde han känna hur allt som var brustet inom honom läkte, allting svagt ersattes…[Read more]

Lucas nickade med ett litet intresserat hummande och inspekterade såsen som han erbjöds. En liten tveksam rynka syntes på hans panna vid lukten men det var ju knappast att man åt annat än sega köttspett som de orkiska kockarna gärna bjöd på.
“Påminner om frugan” Sa han med ett lurigt leende. Antingen så menade han på att hans fru var från Celera…[Read more]