Nezharek kunde ingenting annat än att skratta lågt åt broderns ord om godhet och hjärta. Det var ett hånfullt skrockande som bara skänkte mer bitterhet till det redan dystra rummet. Ett skratt som inte nådde de blåa ögonen. Men han tystnade då han hörde stegens ekande som vittnade om klackar. En kvinna. Såklart, vem annars skulle ta sig frihete…[Read more]

Kheezai rörde sig likt en skugga vid Ithias sida. Det fanns en lätthet i hennes steg och hållningen var mer naturlig nu när hon inte hade illusionen uppe. Trots situationen så bubblade det som inom henne av frihetskänsla. Inga bojor som tyngde! Men snart började det krypa i nacken när frågorna öste över henne.

“Säger jag mitt namn hittar hon…[Read more]

Männen verkade mer än villiga att ge sig av, utan ett ord. Om det var Ithias respektingivande stridskonst eller åsynen av en mardrömsvarelse var svårt att avgöra. Det enda som var säkert var att de snart skulle glappa käft till andra människor.

Kheezai betraktade knappt förloppet som utspelade sig framför hennes hydda. Hon hade förskräckt…[Read more]

Nezharek lutade sig tillbaka i stolen och sträckte fram benen framför sig. Han visste att om han slöt ögonen nu så skulle han somna. Men det fanns ingen tid för det, för även om han kommit undan med livet i behåll så hade han nedgraderats totalt och stod utan beskyddare, som Osiliza trots allt fungerat som. Likaså var nu även hans bror i en knivig…[Read more]

Djan stod kvar i pölen av blod och gjorde ingen ansats att varken möta eller flytta sig från Sera, utan han betraktade henne bara då hon slet sig loss och gick fram till honom. Sera, den där jobbiga snorungen. Alltid till besvär. Det var hon nu med, varför hade han ens tagit med henne? För Djan var det som om de senaste minuter som förflut…[Read more]

Varken Seras skrik eller vinden i hytten berörde Djan som vänt sin uppmärksamhet mot väskan som rörde sig oroligt vid hans fötter. Skuggorna tätnade i rummet och luften blev svårare att andas i den klaustrofobiska känslan som tilltog när han sträckte sig ned för att plocka upp väskan. Han stack ned handen och efter några ögonblicks grävande pep d…[Read more]

Nezharek tränger sig kvickt in genom dörren när den öppnas och vänder inte blicken till sin brors ansikte förrän han är inne i huset. Tröttheten värkte i kroppen och han tillät sig en suck, men inte mycket mer känslor än så.
“Jag tror det är Zelandara som är ute efter mitt huvud nu” Sa han kort och slängde en bitter blick mot dörren, som om h…[Read more]

När Sera vred om hans handled och slängde iväg väskan svor han på ett språk som inte var hans egna. Djan släppte greppen om Sera för att sno runt efter väskan och i rörelsen drog kniven upp ett smalt sår över Seras kind. Så gjorde han någonting rent instinktivt och som han absolut aldrig tidigare lyckats med. Djan gjorde en svepande handrörelse e…[Read more]

Männen var bara som ett virrvarr av arga och smärtsamma rop. Den som fått skölden i ansiktet åmade sig bittert på marken och med handen för näsa och ögon krälade sig baklänges bort. Han som blivit av med handen föll ned på knä med ett förskräckt uttryck och stirrade på den stump där blod pulserade ut.

Scenen fick den tredje mannen att svära…[Read more]

Lucas försökte med en liten grimas att komma undan Gormkäft’s köttbit som han tryckte mot hans mun men fick helt enkelt ge upp och tog tag i köttbiten med en nick och ett kort “Tack”. Blicken var minst sagt tveksam men han tog en tugga trots allt. Inga av deras ord var särskilt betryggande för honom men det skulle väl visa sig förr eller senare o…[Read more]

Männen verkade bara ta ett hårda tag om sina vapen och höja dem framför sig.
“Dina små teatertrick funkar inte här” Skrockade den ena men man kunde se osäkerheten växa i ögonen på den andra. De var ju trots allt tre och blivit lovade en ganska god summa om de störde till det lite för henne.

Men de verkade tveka lite då de närmade sig, ingen to…[Read more]

Djan verkade tillsynes oberörd av hennes ord. Det var inte förrän hon ryckte åt sig väskan som hans blick smalnade av och det växte fram ett ilsket ursinne djupt i de lila ögonen. Han la huvudet på sned och ryckningen i ögonlocket var tillbaka. Långsamt flyttade han fram ena foten, nästan som om han tog sats. Han öppnade munnen för att säga någ…[Read more]

Djan stannade upp när Sera tog tag om honom men blicken var fixerad vid väskan. Andningen var tung och häftig, som om han precis sprungit upp för trappor. Han tog ett till steg men hindrades av Sera som höll allt hårdare om honom.
“Sera… det är okej” Rösten var låg och sprucken, svettpärlor glittrade på hans panna.

Så vände han sig mot Sera, ög…[Read more]

Blicken var fortfarande blank, ögonen tomma och stirriga då han såg sig runt i det dunkla rummet. De lågt brinnande vaxljusen fick skuggorna längst hörn och väggar att dansa och krypa närmare. Nästan som om väggarna långsamt kom närmare och mörkret höll en klaustrofobisk känsla över dem.

“Vart är Sasha?” Upprepade han frågan och snörvlade till. H…[Read more]

En kväll med dryck, tärningsspel och skratt gjorde verkligen själen gott. Även om vinden tilltagit i styrka och fått skeppet att gunga en aning i vågorna så kunde ju livet kännas riktigt bra ändå. Det var ju inte så att havet stormade heller, utan mer hårda vindbyar som drog förbi då och då, det sista av en sandstorm som härjat i öknen som fanns…[Read more]

Djan skrattade lågt och höjde ena ögonbrynet åt Sera.
“Va? Ingenting har hänt Sera. Vad är det med dig?” Han skakade på huvudet med det lilla skrockandet kvar. “Du har nog bara varit nykter för länge” Skrockande gick över i ett skratt igen och han gav Sera åter en blick, denna mer lekfull och retsam. Han stannade till vid trappan som ledde ned…[Read more]

Djan nickade långsamt som för att visa att han uppfattat pojkens ord. Genom sina år på resande fot hade han hört viskningar om ett tempel i bergen, men aldrig trott att det var sant.
“Ah, jag förstår… mina föräldrar övergav mig också som barn” Han log något uppmuntrande, hoppades att den lilla halvsanningen skulle kunna stärka Omari’s fört…[Read more]

Männen skrattade hånfullt och en spottade i marken.
“Hur hindrar vi dig? Vi är här för att bistå dig” De kramade sina vapen i händerna och deras blickar var fästa vid Ithias.
“Varför är du så arg för flicka lilla?” Hånade de vidare och skrockade återigen. Om något så kunde man förstå att de troligtvis inte gav blanka fan i Templet eller Ath…[Read more]

Omari’s skratt smittade av sig på Djan som även han skrattade, om än inte av samma anledning. Vad fruktansvärt naivt att lita på en man man nyss träffat ute i öknen. Det passade Djan perfekt och han kände hu en plan började ta form långt bak i hans tankar.
“Du kommer trivas bra i Thel Shaen. Utsikten är minst sagt… förtrollande” Djan log det där…[Read more]