“Fem? Det var inte dåligt det!” påpekade Vinga glatt med en blinkning med ena ögat för att sträcka på sig. Hon tyckte om att känna solens strålar i sitt ansikte men hon kunde skymta ett par mörka moln i sikte. Inte alls ovanligt. Alltid skulle regnet falla ner.
Vad nu? Hennes lillebror Kael? Han som var så liten… Eller ja, det var han väl inte…[Read more]
Vinga kunde inte rå för att skratta åt hans imitation och hästen rörde sig oroligt under henne. Hon var tvungen att lugna sig och dra lite hårdare i tyglarna för att skaka på huvudet åt hans förslag. Giftermål? Vad skulle hon med det tramset till. Det var inte som om hon hade tid med det hur som helst. Och vilken jävla man skulle acceptera a…[Read more]
Istället för att fokusera på det allvarliga samtalsämnet lämnade hon det och log bara åt hans kommentar. Hon mistänkte att så var fallet, men vem var hon att döma? Det var knappast som om hon hurrade så högt själv för sådana evenemang.
“Gift? Barn? Knappast, det är inte riktigt min… kopp med teblad” sa hon och skrockade lite lätt. Tanken v…[Read more]
Några minuter blev lite fler minuter, men till slut dök drottningen upp. Hon log svagt, inte alls ursäktande och satte sig ner vid andra änden av bordet. Två vinglas dök upp inte långt efter det och snart var bordet överfyllt med frukt, olika sortes mat. Lite lättare som gick att plocka med händerna. Hon log milt och slöt sin hand kring foten av g…[Read more]
Det var som om läpparna var klistrade mot varandra, hur än Sera försökte att sära på dem fick hon inte ut något annat än en litet hummande men det kvävdes av alla andra ljud omkring dem. Ögon spärrades upp av irritation och ilska. Inte lyssnat? Bara döma honom? Det var som om de två ögonen var som ett mörkt stormande hav. Till slut lyckades hon ö…[Read more]
Samtidigt som han lyssnade på Katarina sippade han på vinet. Det smakade väl, även denna gång. Lite mörkt, syltigt och kanske var det lite svarta vinbär i det? Han var inte så bra å det. Han försökte, mest för att det lät softiserat och att han inte ville verka som dum framför alla adelskvinnor och män. Och dels för att hans fru alltid tjatade…[Read more]
“Det roligaste är väl att en halshuggnig är väl snarare en benådning av vad man gjort ibland.” sa hon med ett litet flin och nickade sedan instämmade till Lucas ord. Han hade rätt, så klart. Det var något hon hade insett länge sedan. Hon sträckte på sig och såg ut över skaran som fanns omkring henne. Kanske hon skulle finna ett slags hem här ändå?…[Read more]
Ännu ett namn som ropades upp. Tristian borde känna till alla namn och trots att han var välkänd med de flesta underlättade det alltid att hans rådgivare viskade namnet i hans öra. Dock behövde han inte detta till de som precis stigit in i salen. Han log lätt och på vägen dit tog han för sig av två vinglas. Ett charmigt leende på läpparna och…[Read more]
Hans ord fick henne att skratta till, ett flickaktigt skratt som man kanske inte skulle tro passade till en sådan krigare. Hon bet sig lätt i läppen, som om hon inte var säker på om hon skulle fortsätta prata om sina tankar och suckade till slut.
“Det är just det. Om de skulle få reda på det som jag är rädd. Det ändrar alltid allt.” sa hon med…[Read more]
Jag… Att orden dröjde sig kvar gjorde inte Sera mer hoppfull och hon drog argt en hand över kinderna för att torka bort tårarna över situationen. Det var dåraktigt. Hon tog ett steg bakåt.
“Jag skulle aldrig lyssnat på mitt hjärta. Ibland är inte kärlek nog.” sa hon tyst och sorgset.
Vinga hade varit helt inne i sina egna tankar och minnen, nästan som om hon ryckte till när hon blev tilltalad. Hon log lite ursäktande och klappade till hästens hals. Hennes leende blev större och hon nickade till en hälsning.
“Jag sov bra… Och vad med dig?” frågade hon, fortfarande lite disträ och strök undan ett par hårstrån som hade kommi…[Read more]
Resan till palatset var inte allt för lång, men tillräckligt lång och solen stod högt i skyn. Drottningen längtade till sina salar som svalkade henne och ett stort glas kallt vatten. Hon svingade av sig hästen snabbt och kastade nonchalant tyglarna till en tjänare. Knäppte med fingrarna för att få en vakt att försiktigt peka på Djan för att få ho…[Read more]
Vad i Hels namn var det han babblande om? Bara sättet han andades på, yttrade varje ord fick henne att bita ihop sina tänder. Hon om något hade försökt få ett rebellisk uppror. Men sättet han höll på med nu skulle vara hennes undergång med. Hon reste sig hastigt upp och drog till sig sin väska och sin hand. Det fanns tårar som rann ner för henn…[Read more]
När väl de började luta sig mot att de skulle röra sig och hon såg vart hon skulle ta vgen. Svingade hon sig upp på hästen och hade ett stabilt tag om tyglarna. Det var länge sedan hon hade ridit. Var det… tre år sedan nu? Hästen rörde sig oroligt under henne, men hon drog lite hårdare om tyglarna och hästen verkade lugna sig till slut. Hon kl…[Read more]
Vinga hade fått någon sömn och putsat upp sig själv. Håret var en del uppsatt i en liten tofs som gjorde att hon såg lite mer ren och frisk ut. Hon hade satt på sig sin rustning, hon satt ner och putsade slipade sin yxa med ett litet leende. Hon kisade mot solen som hade bemödat sig att titta fram bakom de mörka molnen. Kanske det till och med…[Read more]
“Tvåhandad yxa, kastknivar eller nävar” sa hon simpelt med ett litet leende och sedan ryckte hon lätt på axlarna.
“Det utesluter inte de andra, men de är de som jag använde mest de sista åren” fortsatte hon, hon var trots allt tränad i de flesta stridsarter men hon hade fastnat med yxan till slut.
Att hon skulle börja på botten var ingenting…[Read more]
En enkel, men bestämd nick svarade hon för välkomnandet. Kanske var det inte den bästa idén hon hade haft. Men vem vet? Kanske det här skulle leda till något bättre. Faktum var att tanken att återvända till Kaelred gjorde henne nervös och hon såg bort mot horisonten när hon följde efter Lucas.
“Tack…” sa hon lite disträ och hade svårt att slut…[Read more]
Det glimmade till lite i Vingas ögon och hon tappade inte leendet fast den allvarliga tonen i Lucas sätt. Hon sträckte på sig och slog ihop sina ben för att visa sin respekt. Irritationen var inom henne, varför skulle hon avslöjat vem hon var? Nå, hur illa kunde det gå? Om hon inte behövde visa vem hon var så skulle allt ordna sig.
“Ja,…[Read more]
Eldens dag. Hon hade helt glömt av den dagen. Faktum var att hon inte hade spenderat eller firat den på snart åtta och hon skakade nätt på huvuet åt det hela. Att hon skulle vara en idol för någon gick helt förbi henne.
“Det låter inte som den värsta plikterna.” sa hon med ett litet leende och sedan såg hon hans skratt och spärrade upp ögonen.…[Read more]
Skrattet fick henne lite förbryllad och hon drog ett djupt andetag när hon insåg att det inte hade varit det smartaste draget att avslöja sin mästare. Fast, det var väl andra än kungens familj som använde Sloan… Hon suckade och log lite snett. Granskade mannen framför sig lite mer noggrannt och kunde inte rå för att skratta lite lätt själv. Ett…[Read more]