• Dörrens distinkta smäll bakom dem fick Finn att hoppa till och vakna lite ur sina tankar. Fast han var fortfarande inte bekväm i det här skådespelet. Hans samvete gnagde allt för mycket åt det hela. Att ljuga var inget som passade honom. Den innersta önskan var att kunna få ett arbete där han kunde tjäna sitt bröd utan att behöva göra någon a…[Read more]

  • Hanlinn replied to the topic I ungdomens dagar in the forum Älvskogen 4 years, 10 months ago

    Vem ville inte fly från vinterns rusk och kyla? Nästan en månad hade Gormkäft tillbringat i de Kaldrland, där dess kyla till och med hade tagit sig in i hans väska. Hans stackars fingrar hade nästan frusit till is! Nog fick vara nog och till slut hade han övertalat sina kompanjoner att överge den kalla norden och bege sig söder ut.

    Lite irriterat…[Read more]

  • Akila hade alltid tyckt om sin längd. Det fick även de flesta män att se upp till henne. Hon nickade nöjt över hans kommentar. Ja, det var en bra idé. Även fast dvärgarna inte var det renaste folket, eller de som hon hade haft en tanke på innan att samarbeta. Kändes det som om idén hade kommit till henne, som en uppebarelse. Hennes finger dro…[Read more]

  • Hon hörde hur paniken hade smygit sig på trollkarlen likaså. Enbart det fick hennes panik att bli ännu större.  Var det lika bra att ge upp? Vésiva slog vilt med sina händer men det var rötter som höll henne fast men av någon anledning lyckades hon få tag i en hand. Förhoppningsvis var det trollkarlen. För visst var det hans röst? En liten lättn…[Read more]

  • Ayperos ord fick henne att sträcka på sig och ett nöjt leende fanns på hennes smala läppar. Artigt och respektfullt böjde hon på huvudet åt drottningens kommentar. Förde Ayperos till henne?  Tanken var roande. Det var inte som om det inte hade funnits en plan, redan innan brevet från Isra hade kommit fram. Leendet var förvånandsvärt varmt och såg…[Read more]

  • Inget svar kom ifrån grottan. Stoet rörde sig oroligt under flickan. Det var en främling, men stoet var vältränat och sprang inte iväg utan frustade lite. Lite som att fråga den nya ryttaren vem hon var och vad hon gjorde. Många minuter passerade tills Ziyaté helt plötsligt steg fram ur skuggorna. Hon hade en varsam blick mot flickan och tog ett m…[Read more]

  • Leendet som fanns på Djans läppar skulle få de flesta att rysa och röra på sig obekvämt. Fast Akila verkade trivas med det och besvarade med ett likadant leende. Två rovdjur som inte hade något medlidande för deras byte. Trots allt var det för en god sak. Världen skulle bli bättre under hennes styre. Karm bestod av svaga människor allt för lät…[Read more]

  • Innan Finn hade fått till orda igen hade Corrins läppar rört hans. En pirrande känsla gick från tårna till huvudet och han kände hur hjärtat slog lite hårdare. Han harklade sig lite nervöst och lät sin hand lite rastlös och stressat röra ena örat. Båda öronen och kinderna var röda som tomater och han hade lite svårt att röra sig. Vad i? Inte ku…[Read more]

  • Utan att tveka mötte Nenya drottningens blick med sina elektriska blå ögon som hade en ilska och rastlöshet som strålade igenom. Fast det fanns en djup lojalitet till Ayperos och hon höll sin tunga i styr. Vare sig hon ville eller inte. Etikett var någonting som hon aldrig riktigt funnit i sitt tycke, men hon hade trots det varit tvungen att pr…[Read more]

  • “Celírion har en ålder som inte våra mänskliga tankar kan förstå. Även tiden är annorlunda för alver… Alver som Celírion har en tendens att tala i gåtor eller på ett sätt som om man redan ska veta svaret” sa Saga, och log lite snett åt att Kvithera påpekade att Celírion var lite galen. Den gamla alven som hade släpat henne hit. Till en början h…[Read more]

  • Sorlet i staden var högt. Fulla soldater och sjömän som staplade förbi i nattens timmar, allt i ett försök att glömma sin sorgsna vardag. Andetagen från mörkeralven var stabila och lugna. En van jägares andetag. Hennes fötter var lätta när hon sprang över taken, steg för steg. Ingen skulle kunna tro att kvinnan var över tusen år. Men vem räknade…[Read more]

  • Kapa vägarna väster ut. Hennes pekfinger drog hon längst kartan och hennes nagel rispade i målarfärgen. Ett litet kryss syntes vid den västra landsvägen precis vid Loradon, där var de som svagast nu. När handelsvägen skulle spärras från dem skulle det vara svårare för dem att få proviant, förflytta… Det var ett bra val. Nej fel. En bra början.[Read more]

  • Stolt var kvinnan som landade vid Ayperos sida. De röda lädervingarna var skyddande kring Ayperos ett tag, tills hennes blick uppfattade att vakterna inte var ett hot. Hon skapade en liten vind när hon fällde ihop sina vingar. Vad gjorde de här? Tanken hade vandrat genom hennes huvud ett flertals gånger. Fastän hur många gånger hon frågat s…[Read more]

  • “Men, Corrin, så är det inte alls!” utbrast Finn, att ljuga var inte en av hans främsta egenskaper. Det var alltid som en orolig känsla i magen och dessutom var det svårt att hålla minen. Dessutom gjorde inte det där fåniga flinet eller leendet bättre. Fast Corrin fortsatte att prata och det var en lång historia. Han hade inte ens lyssnat t…[Read more]

  • Klart det inte enbart skulle vara den obekväma tystnaden. Nej. Vad skulle en resa till en skog som detta vara utan att något sådant hemskt skulle ske. Vad om dimman var giftig? Bara tanken fick henne att stänga sin mun och försöka hålla andan. Inte för att det tog lång tid innan hon andades ut och in djupt för att få luft igen.

    “Beror ju lite på…[Read more]

  • Kommer! Rösten fick det ett lugn att spridas inom Finn. För även om det fanns en väg in, var det betydligt enklare med en öppen dörr och ett trevligt välkomnande. Han stannade sin knyta näve i luften och istället vinkade han glatt mot den välkända kvinnan som stod i dörrkarmen.

    Innan Evina skulle hinna drämma igen dörren stack han foten innanfö…[Read more]

  • Finn behövde inte se på Corrin. Vad det än var, så var det hela temporärt, även vad den där trollkarlen sa. En sjukdom. För om Corrin var kvinna… hur skulle han då samtala med honom?

    Han ville inte ens tänka tanken. Fast vad var det han gjorde nu? Han skakade på huvudet åt det hela och fortsatte att röra sig framåt. Hade helt glömt av att…[Read more]

  • Vinglaset fylldes på nytt, men det var som om Akila inte ens lade märke till det. Det tycktes alltid vara påfyllt, beredd på att dränka hennes bekymmer och oro. Hennes bärnstensfärgade ögon gnistrade som en liten flicka som nyss hört en spännande berättelse och hon höll nästan andan medan hon följde den vackra ormen som slingrade sig över öknen. H…[Read more]

  • Det måste vara en dröm detta. Tanken slog honom. Klart det var. De skulle lägga sig och sova, i samma stund skulle han vakna och de skulle prata om det hela. Vilken sjuk dröm det hade varit. Han nickade lite disträ av tanken och verkade inte alls ha lyssnat på vad Corrin sagt.

    “Sömn. Om vi sover, kommer vi vakna upp som om inget har hänt.”…[Read more]

  • Kladrländaren lät sin intensiva klarblåa blick vandra mellan personerna när de talade om sig själva, instämde med ett litet hummandes och några få “ja” här och där. Hon tog en klunk ifrån ölen innan hon satt ner den igen för att sedan flina lite åt Kvithera.

    “Jag antar att det är bäst att jag håller ett hårdare tag om min öl, eller vad säger ni…[Read more]

  • Load More

© Talanrien

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.