Påståendet fick Tipum att stanna upp i sina rörelser. För ett ögonblick var det som om han funderade över hennes ord. Orolig? Tanken var nästan skrattretande. Ett mörkt, hest skratt kom från demonen och efter en stund fixerade han sina ögon på Isra. Han lade en av sina beniga fingrar, eller snarare klor, på skrivbordet kalla yta och den andra l…[Read more]

Tankfullt studerade Vésiva bordet och alla dess delikatesser som var färgglada och tycktes vara i alla olika skepnader av färger. Nästan som om ingenting var likt den andra. Till slut, efter att inte ha bestämt sig, stängde Vésiva sina ögon och sträckte sig efter en matbit och stoppade den i munnen. Hon sken upp lite av den sötbittra smaken oc…[Read more]

Skrattet fick henne att le lite bredare. Hon nickade lätt, lite eftertänksamt. Hon rättade till kronan som fanns på hennes huvud. Bara åsynen fick de flesta att hastigt skynda undan för de stora och ståtliga hästarna. Egentligen kunde hon inte riktigt dölja sin irritation när hon tänkte hur hastigt folk gjorde saker. Så fort de pusslade ih…[Read more]

För en gångs skull var Sera tyst medan hon funderade väl och länge på Djans förslag. Hon slöt ögonen som om hon kunde se kartan framför dem. De var inte allt för långt ifrån huvudstaden. De kunde ta sig dit på bara någon dag. Harmas öknen var inte omöjligt. Faktum var att hon var medveten om några byar på vägen, inte så att hon visste exakt. Men d…[Read more]

Äntligen, det hade varit en god natts sömn och Sera kände sig inte allt för öm efter gårdagens slagsmål. Hon kände lite omedvetet på läppen, den var fortfarande hel så Djan verkade ha vetat vad han hade gjort. Inte för att hon tvivlade på honom… Han kunde verkligen sina illusioner men. Hon skakade på huvudet och blev lite väckt av att hästen fru…[Read more]

“Du skulle kanske behöva ett bad med.” påpekade hon med ett litet flin och låtsades rynka på sin näsa över hans närvaro innan hon gav till ett skratt och såg på honom lite fundersamt. Skulle han hela hennes läpp? Nog för att hon visste att han kunde illusioner – men lite osäker var hon på vad han hade mer för magiker trick.

Hon drog sin väska när…[Read more]

Ett tacksamt andetag lämnade hennes läppar. Det var skönt att känna hans trygga närhet. Precis som när hon var yngre, var det något lugnande med det hela. Hon slöt ögonen för att finna lite mer energi och kunde inte rå för att skratta högt åt hans dåliga skämt. För att sedan besvara kramen hårt.

“Jag missade ju mina knytslag!” utbrast hon med e…[Read more]

När väl de flesta glasbitar var borta, andades hon ut och släppte hans händer. Hon såg sig omkring och var glad av att inte se någon som hade följt efter dem. Men det verkade fortfarande vara en strid på gång, då de ibland kastades ut både glas och stolar från värdshuset. Hon kunde inte rå för att skratta och satte sig utmattat ner på marken. Bry…[Read more]

Ett hårt tag om hennes egna väska och snart hade de tagit sig en bit bort från värdshuset och hon andades ut. Hon stod med händerna på hennes  lår och försökte lugna sig själv. Däremot tycktes inte adrenalinet lugna sig på länge.

“Vilken start!” utbrast hon och andades ut, för att sedan få syn på de många skärsår som fanns på Djans händer och föt…[Read more]

Ett flertals slag mot mannen, så att han till slut låg avdomnad på marken. Men det var allt för många som ville vara med i slagsmålet och om de ville komma undan utan fler skador skulle de behöva fly. Hon tog en stol och kastade den på mannen som hade börjat reta upp Djan. Sedan ryckte hon snabbt tag i Djans arm för att dra honom undan ett flyga…[Read more]

Ett litet tag sprattlade Sera med sina fötter, som om hon försökte ta sig ner. Sedan fokuserade hon sin intensiva blåa blick mot mannen och tog ett hårt tag om mannens händer för att vrida om dem så att Seras släpptes och landade på sina fötter igen. Hon fortsatte att vrida handen och mannen tycktes gny till och hade först svårt att ta sig ur de…[Read more]

Mannen tog ett par steg närmare Sera som dumt nog inte backade undan. Hennes klarblåa ögon lyste av ilska och vinet verkade inte stoppa hennes dumma tankar. Inte för att hon inte skulle skapa bråk nykter. Det var bara ännu svårare att inte göra något dumt med livets dryck i ådrorna.

Saker och ting omkring dem började skaka stilla, som om de hela…[Read more]

Männen slog i bordet hårt, så att glasen klirrade till. Det var till och med så att ett av vinglasen spilldes ut och gjorde hennes klänning smutsig. Hon rynkade på ögonen över det och slog själv i bordet och stod över bordskanten.

“Vad tar du dig till?” utbrast Sera ilsket och gjorde en gest ner mot klänningen.

“Det här är finaste linnen och d…[Read more]

Från början hade det varit ett skämt, men hon hade inget emot att lura röven av någon. Och de såg inte ut att vara allt för kloka. Ett charmigt leende hade hon, när hon lyckades slå sig ner vid bordet. Lite protesterande hördes men det var något med Seras röst och sätt att röra sig som fick dem att ändra sin åsikt.

“Jag ser… att du har haft ett…[Read more]

Medan Xharinyon beställde in frukost, passade Vesíva på att göra i ordning sig. Tvätta av sig, byta kläder, fortfarande i Bläcks färger men lite renare. Det kändes skönt efter en sådan lång resa. Hennes ljusblonda hår satte hon upp i en fläta som föll nedför hennes högra sida. En svart korp fjäder på slutet inlindad i bandet.

“Åh så go…[Read more]

Utan att tveka slog hon sitt glas mot hans och svepte glaset. För nya äventyr och gammal vänskap! Instämde hon in.

Hon kände på penningpungen igen och gjorde en grimas. Som om plötsligt inte var riktigt säker på det hon sa. Försiktigt drog hon upp en kortlek som var blank på ena sidan och på den andra sidan var det nordiska runor uppmålat. H…[Read more]

Utan att märka det stötte hon till något med sin fot i sitt sökande efter drycken. Även om det egentligen var magen som kurrade till och inte strupen som var torr. Faktum var att hon hade enbart mat i huvudet så hon hörde inte hur något rullade från hennes fot mot en hög av tallrikar av metall och porslin. Ett väldigt oväsen förde det och hon höll…[Read more]

“Det är faktiskt kronprinsessan” påpekade hon skämtsamt och pekade på kronan som fortfarande var närmare Djan än henne själv. Hon sträckte sig fram och tog tag i den för att sedan lägga ner den i sin väska igen. Hon knäppte väskan, lite mer säkert. Hon kunde inte tappa den. Inte igen. Hennes mor hade blivit allt för besviken förra gången. Även om…[Read more]

Det var svårt att inte tro på orden som lämnade Djan. Vad skulle kunna gå fel? En skatt de inte visste att de hade…? Dessutom skulle väl aldrig Djan sätta henne i fara. Precis som han sa.  Det var inte en okänd man som lurade henne i fara. Och hennes gamla vän tycktes behöva henne. Vad gjorde man inte för gamla tiders skull?

“Är du helt säker,…[Read more]

Lite orolig för hans sorgliga uppsyn var hon, trots allt var det få gånger hon hade sett honom ledsen. Hon lade en mild hand på hans, som för att visa att hon fanns där för honom. Sedan kom en rodnad upp på hennes ansikte. Thaldwin? Så länge de inte träffade varken Rheon eller konungen skulle det väl gå… bra?

“Jag… jag vet inte om det är en…[Read more]