När han började skratta så kunde hon inte låta bli att titta förvånat på honom. Inte för att hon inte hört honom skratta förut, men för att det kom så oväntat och dessutom verkade hålla i sig länge nog för att det skulle kännas som om också hon borde skratta tillsammans med honom. I sitt fulla tillstånd förstod hon dock inte vad som var så lust…[Read more]

En stund senare hördes det steg i de ekande korridorerna, och vakterna som stått vid cellen vandrade därifrån för att möta inkräktaren. Därefter följdes diskussion som mest lät som ekande mummel där i korridorerna, omöjliga att förstå eller urskilja där i deras cell. Det avslutades med att de två vakterna gick därifrån och lämnade nykomling…[Read more]

Jezeral hade gjort ett utfall att försöka vända sig och rädda Naera från banditen som tänkte avsluta Naeras liv. Det hade så klart varit lätt för honom att bara låta det ske, men han ville inte att hon skulle få en så enkel utväg för sina brott. Samtidigt var han låst i strid med ledaren och kunde inte nå henne, men han kände sig något lättad då…[Read more]

Ithia mötte pojkens blick, nästan förvånad över att se honom. Med tanke på att han varit där förra gången kanske hon inte hade behövt bli förvånad – men den association och känsla av obehag hon hade kring Ethirion gick inte ihop med pojkens uppsyn. Hon kunde känna runornas glöd som en vibration i kroppen, men hennes kunskap och förmåga var in…[Read more]

Det blev kaos en stund då Hillevis trupper delade sig för att strida mot Asgeirs krigare på två håll.och flera av Asgeirs stridsbrödrar och systrar förlorade livet än han hade velat uppoffra för detta. Men de var tränade för sådana scenarion, och Asgeir röt snabbt order löd över fältet.

‘Dela er!’ ropade han, vilket gjorde att sköldmuren delad…[Read more]

Faegrim skrockade lite åt de två ungdomarnas konstanta grälande fram och tillbaka, och skakade på huvudet lätt. Det skulle bli en lång resa, men åtminstone var det i underhållande sällskap. Och tänk på alla platser han skulle få se! För en ensam resenär kunde det kännas skrämmande, ja nästan överväldigande, men med två kompanjoner blev al…[Read more]

Det fanns ingenting mer med det, Eärmelindo nickade stillsamt och accepterande. Medan han gärna träffat Iseleth och sett världen hans gamla vän talade om var det inte hans plats, eller hans tid, att möta henne eller besöka den delen av verkligheten. Inte än i alla fall, men kanske någon dag? Tills dess fick han bara ha tålamod, så som han alltid…[Read more]

Asgeir lyssnade på hans berättelser, men det var mycket att komma ihåg och han skulle nog inte minnas alla deras traditioner eller vad de olika sakerna stod för. Men han försökte sitt bästa och nickade artigt över vad fursten så gärna delade med honom. Han var glad över åtminstone att han vunnit så mycket respekt och vänskap där att de ville dela…[Read more]

Neaduin nickade bakåt åt helaren som kom efter dem några korta ögonblick senare, och började ta hand om alven de räddat från fångenskap.
‘Strunt i hur bra alla mår.’ sa Neaduin simpelt åt alvernas artigheter, och Taewyn höjde ett litet ögonbryn.
‘Vi har en bataljon av Iserioner på väg hit. Har ni någon plan för vad vi ska göra med dem, hm?’ undrad…[Read more]

Vad än prästinnan hade tänkt svara på i diskussionen som hade uppstått mellan henne och paret J’lothain avbröts då konungen plötsligt hade något att annonsera och trumpeterna fyllde utrymmet med sina små hurtiga läten. Artigt vände sig blickarna i hela salen i hans riktning, för att höra vad han hade att säga – och trots allt var intresset väld…[Read more]

Kathryn himlade med ögonen. “Det är klart det är vilt, Finn, det är hela poängen med att bo i en stad.. för det är inte vilt. Lämna staden, gå in i det vilda.” hon lät kanske arrogant och modig.. eller försökte i alla fall, men hon positionerade sig själv bredvid Finn, så att hennes högra arm låg emot hans vänstra. Hon såg sig omkring.. det var…[Read more]

Ayperos lyssnade på hennes ord och studerade dem kritiskt. Han verkade inte helt nöjd över vad hon berättade, samtidigt som han också var lite imponerad av denna stora general som steg fram och tornade över honom innan han föll på knä.
‘Helt lojala, kära Isra?’ frågade han, tankfullt. Visserligen var deras uppvisning imponerande, och gav åtmins…[Read more]

På andra sidan gatan hade Arand färgat kullerstenarna med innehållet i sin mage till förbipasserarnas förfäran och avsmak. Dels för att han var ett missfoster, dels för att han bekräftat alla deras fördomar mot hans släkte med sitt beteende. Inte för att det var direkt ovanligt beteende i denna del av Hannadon. Men det var alltid extra illa då såd…[Read more]

I det ögonblicket var Jezeral tacksam för riddaren och hennes nästan omänskliga styrka då hon hanterade så många fiender. Hur hon gjorde det visste han inte, men det gav honom dyrbar tid att hantera ledaren. Det var en kall blick Jezeral gav ledaren framför sig. Än en gång en man som slösade energi och tid på onödiga ord. Vad var det som drev fol…[Read more]

Hornet ekade genom hela skogen, och snart stod Asgeirs krigare synliga för Hillevi och hennes krigare, och Asgeir röt ut en order där han beordrade dem att skapa en sköldmur. Inövat intog de sina positioner och formationer med ljudet av trä mot trä för att skydda gruppen från pilar så gått det gick med de stora rundsköldarna. På samma vis som Hill…[Read more]

Hans ord fick henne att skratta, trots sitt tillstånd. Någon hade skjutit till henne ett glas med vatten och hon ögnade det tacksamt innan Arand tog hennes ena hand och kysste den. Det fick hennes leende att bli till ett brett flin och hon satte sig upp lite rakare, trots att det fick hennes huvud att snurra.

”Nå, det ska jag invänta med passan…[Read more]

Hans ord fick hennes leende att bli lite mildare, kanske till och med något skamset, men hon gjorde sitt bästa för att inte låta det synas. Hon ville svara honom att så självklart inte var fallet, att han tilltalade henne på mer än ett plan, men hennes egen genans satte stopp för sådana erkännanden och istället lät hon bara saken bero, särski…[Read more]

Ayperos lät hennes fråga förbli ett mysterium, bara en blinkning med ett öga. Men så var han alltid, en figur som retades samtidigt som han var spontan och och riktade sin uppmärksamhet hit och dit. Men under allt det där fanns ett skarpt kalkylerande sinne, som alltid tänkte framåt, och tänkte på hur han påverkade de i sin omgivning med sitt ag…[Read more]

Arand dolde sin mun med en hand då han rapade till, och han kunde känna hela magen skvalpa då han ställde sig upp från sin sittplats.
‘En kyss på handen och en på läpparna…’ sa han, bara tanken på att kyssa någon nu efter all öl var nästan motbjudande. Men han kunde väl uppoffra sig för vadet och Maeves skull.
‘Jag lovar, på en monsterjägares…[Read more]

Hon kikade upp på honom från bordet där hon placerat sitt huvud, hennes missnöje tydligt både i blicken hon gav honom och den bistra minen som spelade över hennes läppar. Hon var uppenbart inte van vid att förlora och hon fann det lika svårt att hantera en förlust nu som hon gjort när hon bara var en liten skitunge hemma i Kaldrland.…[Read more]