Asgeir lät sina krigare kämpa i bakgrunden medan han närmade sig Hillevi, trots allt kunde de sin sak och även om kampen var jämn bad han till Oden att de skulle segra utan allt för många förluster.
‘Så låt oss avgöra detta i en tvekamp!’ ropade han åt henne.
‘Du och jag, i sköldringen.’ sa han och nickade åt krigarna bakom sig där hennes och han…[Read more]

Jezeral hummade lite över Kamillas ord, trots allt fanns det inte mycket att kommentera. Karm var i ett riktigt dåligt läge, och det var inte mycket någon av de två kunde göra åt saken. Till sist hade de även hittat hans häst, på vilken de kunde lägga deras fånge. Han nickade åt hennes ord, om hon hade behov av att vädja till alla de mötte var det…[Read more]

Ayperos verkade nästan lite besviken över generalens likgiltighet, men fick annat att tänka på snabbt då generalen gick till attack med förnyad energi och snabbhet. Till en början verkade demonen inte ha några problem med att hänga med Takas rörelser, trots att mannen överraskat honom med sin styrka och snabbhet. Problemet för Ayperos var egentli…[Read more]

Arand skakade på huvudet åt hennes ord, hon hade ju rätt och det var inte direkt en ovanlig behandling då det kom till sådana som han. Eller sådana som dom två, som Maeve beskrev det. De var utbölingar i detta land, och de flesta skulle inte möta dem med vänlighet om de inte var tvungna till det.

Väl framme i hennes kammare såg hans gula ögon o…[Read more]

Ett väldigt oväsen bröt plötsligt ut från platsen där tävlingarna skulle hållas. Det var ett tjugotal röster som skrattade och ropade och tycktes heja på någon, blandat med ilskna rop och chockade flämtningar från människorna som stod kring vad som tycktes vara centret för kalabaliken. Ljudet av stål som träffade marken hördes plötsligt och sek…[Read more]

Det nöjda flinet över hennes läppar var svårt att dölja, och så fort hovmästaren försvunnit utom synhåll så kunde hon inte låta bli att skratta högt innan hon tog Arands ena arm i sin och började gå med honom bort till rummet som blivit tilldelat henne då hon först anlänt till Hannadon.

”Nej, det var bara det att du sade något”, svarade ho…[Read more]

Och Tipum hade förstås modifierat även generalen. Han förlitade sig kanske lite väl mycket på sin styrka, för han var trots allt fortfarande sig själv, men han höll jämna steg med Ayperos, något få dödliga skulle klara av att göra. För sin drottnings skull hade han hållit tillbaka en aning till en början, medveten om att denna gäst inte var ve…[Read more]

Kathryn blev lite ställd, hon hade menat att han kunde göra när de lämnat pinnarna. Men det hjälpte faktiskt.

“Ja… bättre.” hon skrockade och log mot honom. Finns tröga hjärna kunde göra honom irriterande att ha att göra med men hans vilja att direkt vara till hands när han behövdes gick inte att låta bli att uppskatta. I kombination…[Read more]

Ayperos viftade bara bort Isras uppmaning om att inte skada varandra för mycket. Detta var pojkarnas lek och att skada varandra var liksom en del av det. Att vara oförsiktig och vågad var meningen med det hela. Han stod där, avslappnad, ledigt och obekymrat på ett sätt som skulle förarga de flesta krigare. Och liksom Isra skulle lägga sina pengar…[Read more]

Hovmästaren verkade något förnärmad över att bli beordrad på detta vis av en utböling, även om hon var en prinsessa. Men etikett var etikett, och något stelt bugade han sig.
‘Självklart, ers höghet.’ sa han något sammanbitet. ‘Det ska ske omedelbart.’ han vände sig om för att gå, då Arand och Maeve började röra sig mot hennes kammare.
‘Åh, se…[Read more]

Att se en ung kvinna så sårbara var något av en ny situation för Arlin, och i empatin för henne kunde han känna hur det blev tungt att andas – som om hennes känslor var hans egna. I andra fall hade han ju bara varit på sidolinjerna och inte behöft befatta sig med sådant själv, men nu stod han öga mot öga och mötte Nillas sorg och ilska – och j…[Read more]

Asgeir ryckte på axlarna lättsamt åt hans vägledning och instruktioner, det kunde nog inte vara så svårt att hitta trots allt? Och löftet om unga kvinnor var alltid något som passade honom. Så han vandrade i riktningen mot marknaden med Vasilij, log och hälsade till höger och vänster på personer han mötte och studerade något märkligt som v…[Read more]

Ithia nickade lite disträ över alvpojkens svar, och på basen av hans ord var detta något som skett fler än några få gånger innan. Hon kunde inte hjälpa att känna sig orolig och hade således heller ingen matlust. Tyst skakade hon på huvudet åt hans fråga.
‘Nej, jag väntar bara här tills det är över.’ sa hon och såg lite tankfullt på halsbandet i si…[Read more]

Hans resonemang var logiska, men Ithia kunde ändå inte hindra tankarna att dra mot slutsatsen att hon troligen gjort ett avtal med djävulen, som en dag skulle bita henne i arslet. Hans ödesmättade ord lämnade henne med en känsla av obehag och föraning. En stund sjönk hon bara in i de orden, och vad de kunde innebära. Hennes blick blev ofokusera…[Read more]

Ethirions ord lät inte så farliga först, och det framgick rätt snabbt fram att hon ville göra honom till en spion. Tanken att förråda sitt folk på det viset var inte någon tanke hon behagade, snarare var det rätt förnedrande för någon i hennes position. Men hade hon inte redan förrått sitt folk, och sin drottning – Sharahs ställföreträda…[Read more]

Ithia fnös i ett litet skratt, inte road egentligen men det var lite skrattretande att höra någon som Ethirion kalla hennes förflutna för intressant. Men där kom det, den unika situationen, och hon bävade lite över vart diskussionen var på väg.

Bara för att ha något att göra tog hon en till liten klunk av sitt te, medan hon betraktade h…[Read more]

Ithia suckade lite inombords på Ethirions likgiltiga vis som verkade få tiden att gå långsammare. Hur länge skulle denna pina och tortyr av att behöva vara i hans sällskap vara? Kunde de bara inte skynda på lite så Kheezai blev klar med sin behandling snart? Nå, det var själviskt tänkt, men hon hade nästna hellre mött fader Afselius igen än att s…[Read more]

Om hon hade noterat hur han höll andan och mötte hennes blick eller inte var omöjligt att avgöra, särskilt när hon vände sig om och började gå. I varje fall sade hon inget om det utan promenerade bara, lite vingligt, i maklig takt över kullerstensgatorna. Arands idé om att tvinga Sandors tjänstefolk att bereda någon slags mat åt dem under denna s…[Read more]

Arand hade tänkt ge någon sarkastisk kommentar som svar på hennes anmärkning gällande hans pigghet. Men då hennes hand stannade kvar var det som om även han fastnade en stund, frånvarande då han såg henne i ögonen. Han kom på sig själv med att ha hållit andan då hon lät sin hand falla och började gå. Ett ögonblick stod han kvar, stilla i sina egna…[Read more]

Ithias hjärta slog lite långsammare då han sa att det inte var något hon borde vara medveten. Lustigt egentligen hur denna man fick det att krypa under skinnet, och hon intalade sig att hon var löjlig. Men hon kunde inte helt skaka av sig känslan, speciellt inte då han så mystiskt förde konversationen vidare och ledde den vidare på viset han gjord…[Read more]