Arand höjde ett ögonbryn förvånat då hon inte drog sig undan. Trots allt var han ju bara en enkel monsterjägare, medan hon var en prinsessa. Men hon betedde sig inte direkt som de prinsessor han mött, och till hans försvar så hade han faktiskt träffat åtminstone två under sin livstid. Hennes ord fick honom att le bredare igen.

‘Under detta hårda…[Read more]

Asgeir tyckte inte riktigt om vart detta var på väg, och undrade stillsamt varför Vasilij inte bara lät det gå utan pressade saken vidare. Men de var i Märehn, och var väl tvungna att följa Märehns seder. Likväl visste han bättre än att argumentera emot sin syster då hon beslutat sig för något, men han såg rätt sammanbiten ut och gav sin tvilling…[Read more]

Dryaden tycktes inte märka av Axels inre monolog, förutom att hon gav honom ett litet frågande leende innan han vände sig upp för att se på vad hon visat åt honom. Ett gladare och nöjt leende över hans reaktion fick henne att sedan skratta. Nu då han var medveten om deras hem kunde han även se små älvor fladdra omkring, och se att många av trä…[Read more]

Neaduin ryckte obekymrat på axlarna över deras ord.
‘Visst, visst, så vad ni säger är att jag ska vara tyst.’ sa hon och gav dem varsin lite skarp men lurig blick, som om hon utmanade dem att försöka stoppa henne från att säga och göra precis vad hon tyckte. Taweyn la sina armar i kors, men log lite över Aeriels uppmuntrande ord och det behagliga…[Read more]

Arand var egentligen inte speciellt sugen på vin efter deras dryckestävling, men det handlade mer om princip och kanske själva tanken om att sitta med en vinbägare och bli matad som en kejsare. Med ett förvånansvärt nöjt leende höjde han glaset i en lite sarkastisk skålning, trots allt var det en omväxling att bli omhändertagen av någon.
‘Ers…[Read more]

Jezeral hummade simpelt över hennes ord, med blicken riktad framåt då äntligen kommit ut på vägarna igen där detta galna äventyr börjat. Nu skulle resan han behövde göra ta betydligt längre, men för att överlämna Naera var det värt det så klart.
‘Då har du lärt dig en hård sanning, krigare.’ sa han.
‘Och du har så klart rätt, allt kan vara farligt…[Read more]

Faegrim betraktade ordväxlingen mellan Finn och Cathryn lite tankfullt, men ryckte på axlarna sedan bekymmerslöst.
‘Det ordnar sig nog.’ sa han med ett uppmuntrande leende, men dolde faktumet att hade de inte insisterat på att hon var en man skulle han inte trott det. Trots allt käbblade de två som ett par.
‘Vi hittar nog någon som kan hjälpa…[Read more]

Faegrim gav de två kompanjonerna ett tankfullt leende, lite road över Herries beslutsamhet om att ta sig vidare. Likväl verkade trollet väldigt avslappnad med tanken att gå in i skogen.

‘Det sägs att skogen  är magisk, och att den Gröna draken sover här, vaknades över Brinkeland…’ sa han, och talade lite lägre som om det var en plats av vö…[Read more]

Kael hade fått nog av kvinnans sätt att bemöta honom, oavsett vem hon var så brydde han sig inte speciellt mycket. Hon var en gäst, och kom in i vad som ändå var hans hem, och behandlade honom som om han var ett litet barn. Han fnös bara lätt åt situationen, och klappade sin bror på axeln. Och hon hade mage att påstå att hon visste allt om hono…[Read more]

Även om Aenya kände stor avsmak för dessa diplomater som till synes var på människornas sida hade hon aldrig valt att skada en. Att plötsligt se pilarna vina utan att hon beordrat om det fyllde henne med ilska, och hon skrek för att få stopp på det, men för sent. Striden var i full gång och hon såg några alver falla under iserionska svärd. Deras…[Read more]

Asgeirs blå ögon var fokuserade på hans motståndare, och även om han kände sig pressad kände han ett märkligt lugn nu. Även om de var på olika sidor kände han att han kunde lita på hennes ord som Kaldrländare. Sanningen var ändå att även om han respekterade Hillevi, så som han respekterade vilken motståndare som helst, hade han tränat sedan barn…[Read more]

Ayperos nickade med ett lätt hummande som visade att han ville gå vidare med hennes erbjudande. Hans ögon glimmade lätt då han betraktade malströmmen och den makt den representerade. Kontrollerat kaos, lite som han själv, en mäktig naturkraft som var både skrämmande men skön att se på. Han kistade med ögonen lätt då de kom upp till ytan och färda…[Read more]

Arlin mötte hennes blick allvarligt, för att nicka åt hennes förslag om att gå till rummet och ligga lågt en stund.
‘Jag ska se vad jag kan göra med mina kontakter, för att säkra transport åt oss imorgon kväll.’ sa han och lite vågat i stundne bjde han sig fram för att pressa sina läppar mot hennes. Han var inte direkt en van kyssare, så k…[Read more]

Maeves flin efter att hon så lätt vidrört hans fingrar med sina läppar fick ett leende att växa fram på hans läppar också. Ett litet skratt lämnade hans läppar, ett lättsamt och avslappnat ett som tycktes ligga mer i bröstet än i halsen. Hans gula ögon studerade hennes ansikte fortsättningsvis, och liksom i badhuset fann han henne behaglig vilke…[Read more]

‘Honungskakor låter gott!’ sa Faegrim muntert och log ett varmt och uppmuntrande leende i riktning mot trollet. Sedan hummade han lätt över sin väns kommentar.
‘Ja vi kanske lyckas ta oss till Brinkeskogen?’ funderade han högt.
‘Efter det har vi inte långt att gå innan vi är bortom Brinkes gränser.’  sa han lite med blandade känslor av vemod och…[Read more]

Då diplomaten steg fram stannade Aenya upp något. Hon hade trots allt inte förväntat sig en av deras egna stiga ut ur vagnen där hennes mål fanns. Nej, snarare hade hon hoppats på att i vagnen skulle sitta någon ur Belsantefamiljen. Ilskan bubblade inom henne över att hennes förhoppningar kanske skulle gå isär, och med en aggressiv gest höjde…[Read more]

Han såg sig lite nervöst om men allt han kunde se var lite sly och en död gammal gran och sten.
“Jag tror inte det min vän, här verkar det lugnt.”

Xharin log lite blekt och kunde inte låta bli att se sig om lite extra men som han sagt här verkade det inte finnas samma atmosfär ens.
“Man ska då vara med om allt; mordiska träd?” Trollkarl…[Read more]

Faegrim hade en min som var delvis road och delvis lite halvt äcklad över hennes mumsande och grodbenen som stack ut ur kakorna. Men en Brinkeman var inte ohövlig, och tackade inte nej till gåvot – speciellt inte mat. Lite trevande sträckte han fram en hand för att ta emot en av kakorna, och ögnade den lite tankfullt.
‘Tack, Tussie…!’ sa han oc…[Read more]

Ayperos hade inte förväntat sig att hon skulle böja huvudet i tacksamhet för honom, och dessutom blev han mer nöjd över att hon inte gjorde det. En rakryggad ledare vad han ville ha vid sin sida, inte en som kråmade sig i berömmelse och uppmärksamhet. Han log ett litet vetande leende, som om han visste vad som rört sig i hennes huvud.
‘I vanliga f…[Read more]

Arands gula ögon hade ett nästan självlysande lyster där i dunklet i rummet och eldens sken som reflekterade i ögonen. Han lutade sig fram för att ta en klase vindruvor i handen, och böjde sig fram mot henne så han låg på sidan bredvid henne.
‘Ah, tröstpris säger du?’ frågade han då han talade lågt med sin brummande röst, som hon nästan kunde kä…[Read more]