Resan mot Karm hade varit lång, men på något sätt kändes det som att dagarna inte räckte till för att upptäcka den värld som Omari aldrig tidigare haft möjligheten att beskåda. Trots att han fått se pappersark, kartor, som innehöll illustrationer av alla riken, floder och naturliga fenomen så är det onekligen något drömlikt att få se det med bl…[Read more]

Med ett rynkat ögonbryn nickade han i sitt lyssnade. Inom ett kort ögonblick ställde han sig upp plötsligt och slog ut med armarna. “Låter ju fantastiskt, hur och när ska jag ta mig dit?”. Efter alla dessa år i ett tråkig tempel hade han inte längre tid för tålmodighet, han måste ta alla möjligheter att uppleva, med betoning på leva, världens alla…[Read more]

Omari såg på henne förundrat när han tilldelades uppdraget. Det fanns så många frågor men han visste inte hur lämpligt det skulle vara att ifrågasätta. Dock är det ju viktigt att han har den bakgrund som krävs för att kunna utföra det.

“Berätta gärna för mig om Karm och vem denne är”, bad han med ett lismande leende samtidigt som han satte sig…[Read more]

Omari satt tyst och stoisk när Akila ögnade hans amulett. Det var något med hennes närvaro som kändes väldigt nervkittlande för honom, särskilt när hon var nära. Till slut när hon ryggade tillbaka så lade han sitt ena ben graciöst över det andra och smekte sin hårlösa haka. “Jag har levt det enda livet jag vetat om“, menade han och såg sig omkring…[Read more]

Med en dumdristig nyfikenhet observerade han hur hon granskade hans karaktäristiska drag och lät henne vrida och vända hans anlete. Han förstod inte riktigt poängen med vad som egentligen var så märkvärdigt med honom.

När Akila hänvisade honom till stolen så sade han sig ned avslappnad, hans händer smekte armstödens robusta och välsmidda yt…[Read more]

Hans lika bärnstensfärgade ögon glimmade till vid varje klenod och dyrbart föremål han iakttog i salarna medan han eskorterades mot tronsalen. Något liknande hade han aldrig skådat utanför sagorna som berättades i det isolerade templet i bergen.

Givetvis hade han fått en ny och prydlig utstyrsel än samma typ av paltor som munkarna alltid had…[Read more]

“Jag kan inte vänta tills vi kommer dit!”, svarade Omari förnöjt och fyllde återigen sin skål ogenerat till bredden.

Sandstormen klöste deras hud när de vandrade längs handelsleden som mer och mer blev tydligare vilket påvisade att de kommit närmre till Thel Shaen, deras mål. Omari förlitade sig helt på att hans följe visste vart de skulle, efter…[Read more]

Trots att Omari förstod att det vara bara var en illusion blev han ändå lika trollbunden. Han försökte vidröra vid tygerna, vid byggnaderna, till synes opåverkad av att det bara var tälten han kände på sina fingertoppar.

När de kom fram till elden så högg han i maten han fick likt en hemlös hund även om han redan fått i sig något att äta något ög…[Read more]

Omari ställde sig upp som Djan och vred på överkroppen ordentligt. “Föräldrar? Jag känner inte till dem. Jag har bott med en grupp lärda i ett tempel hela mitt liv”, förklarade han och drog en hand genom sitt hår, vilket eventuellt ledde till att han var tvungen att lösa upp knuten helt och låta håret falla över axlarna.

“Men kan du berätta mer…[Read more]

Under tiden som Djan läkte hans händer så observerade han honom. Det väcktes inga misstankar kring om huruvida han hade andra motiv eller inte, utan han var mest fascinerad över situationen. Han väste till lågt när han kände hur det kändes som eld smekte hans handflator men han gjorde sitt bästa för att verka så opåverkad som möjligt. Plöt…[Read more]

Utan vidare skepsis eller misstanke lade Omari sina händer i Djans och spände blicken i honom. “Jag kan ju inte leva här ute, jag måste ta mig in till staden”, sade han menande och ett litet flin dök upp på hans läppar. Att påstå att Omari hade ett ärende eller ett mål med sin resa var verkligen en överdrift. Den här planen han har är inte geno…[Read more]

Så fort maten kommit inom räckhåll så började han glupskt äta av dadlarna, helt frångående den blygsamma tacksamheten som man formellt sett borde påvisa. När mannen påpekade hans halsband så stannade han upp i sitt frosseri och kände in stämningen innan han svarade mannen: “Halsbandet har varit i min ägo så länge jag vetat. De sa att de hittade m…[Read more]

Omari kunde räkna i handen hur många gånger han presenterat sig själv inför någon, och de flesta var pågrund av hans etikett-träning han fått i templet. Han fingrade på sitt halsband föreställande Iselems symbol innan han tittade på baksidan där O M A R I var inristat. Självklart visste han ju vad han hette, men det låg något fint i att hans namn…[Read more]

Utan att tveka så trädde Omari fram mot elden och mannen som satt där. Eldens lågor kastade ljus mot honom som dramatiskt avslöjade hans närvaro medan han med långdragna steg tills slut var framme vid elden. Hans långa hår som var hastigt uppsatt i en knut hade börjat frigöra sig själv efter den långa resan och han såg ut onekligen utmattad ut e…[Read more]

Den aggressiva ormens kropp imploderade framför Omari. Med en belåten blick knöt han näven innan han ställde sig upp från sin hukade position och började återigen sin färd ned för berget. Han märkte hur det bergsbrisen hade börjat kyla ned honom och virade därför sin tunna linnesjal ytterligare ett varv runt sina axlar. Det var egentligen ty…[Read more]

Det var inte vidare svårt att uppmärksamma Mäster Indils inställning till situationen, och det var ändå något som gjorde Sael illa till mods eftersom Indil alltid brukade den mest sansade och artiga bland de äldre i akademin.

Vad Sael kan tänkas vilja? Det var en mycket bra fråga, och han vet ännu inte svaret på den. Sylmir hade dock en väldig…[Read more]

Det kändes sannerligen som att kvinnan försökte provocera och bryta ned honom, men hon skulle inte vinna det spel som han var mästare över. Sael slog sig ner på stenen tväröver kvinnan och sträckte en av sina händer mot henne.

“Du har ett roande sinne, och jag vill inte missta dig för en simpel tjuv. För det är väl inte vad du är?” Sade Sael…[Read more]

Det var med vördsamma steg som Sael rörde sig ut mot hallen, och hans grimaser hade illa kvickt skiftat över till det karaktäristiska gemytliga leendet han oftast bar på sina läppar. Med varje kliv så gungade de stora klockformade ärmarna tillhörande den långa blekröda rocken som klädde hans gestalt.

På grund av alla rykten och löst prat han hört…[Read more]

        ❂ Omari Abayomi Tenir ❂
    (UNDER KONSTRUKTION)

Kön: Man
Ålder: Omkring 18 år.
Längd: Omari är några tummar längre än genomsnittets Iselem-invånare.
Tyngd: På grund av träningen Omari genomgått under sin uppväxt så har han utvecklat en smidig och välskulpterad kropp, däremot så har han inte någon överdriven muskulatur.
Ögonfärg:[Read more]