Fler frågor som kändes meningslösa. Tänkte han hjälpa, eller inte? Hon försökte vara tålmodig och påminna sig om de läror hon fått i templet för att lugna ned sitt temperament. Men det var svårt, med hans sätt att vara, tala och se på henne. Det var en ren kraftansträngning av viljestyrka som fick henne att fortsätta tala med samlad ton.
‘En…[Read more]

Aeriel försvann iväg ut i skogens mörker och var borta i några minuter innan hon återvände. När de var klara med att pyssla om den skadade, medvetslösa alven, passade Aeriel på att sköta om sin utrustning. Hon plockade fram varenda pryl hon hade i sin fältväska och lade dem snyggt och prydligt framför sig. Sedan tog hon fram en trasa och började…[Read more]

Taewyn såg efter Camthalion med ett höjt ögonbryn, för att sedan rikta sin uppmärksamhet mot Aeriel och ge henne ett litet tacksamt leende.
‘Du skulle kunna hämta kallt vatten, om du vet var det finns i närheten?’ frågade hon.
‘Jag känner inte skogen väl nog, i kom hit i hast.’ Efter att Aeriel hämtat lite vatten kunde de fortsätta rengöra alv…[Read more]

Aeriel ryckte till lite lätt och fick en allvarligare blick när Camthalion var så rakt på sak. “Det är uppfattat.” Svarade hon lika kort. Därefter nickade hon instämmande on Taewyn. Att hålla vakt skulle inte vara ett problem. Hon hade faktiskt själv tänkt att föreslå samma sak.  Hon hade alldeles för mycket för mycket saker i huvudet gällan…[Read more]

De två kvinnorna nickade bara åt det beslutet, trots allt var det inte mycket de hade att invända om saken. Så Taewyn började med det noggranna arbetet med att tvätta och sy alvens sår, trots allt var ingen av dem magiker. Neaduin som inte var så tålmodig med sådant noggrant fingerarbete satte sig lite vid sidan om för att inte vara i vägen. Tro…[Read more]

Aeriel tog emot sin brödbit och nickade artigt som tack. Hon var hyfsat hungrig efter allt hade hänt, så det tog inte lång tid förrän hon hade mumsat i sig allt. När Neaduin drog den skadade alven närmade elden såg Aeriel på honom med varma, men oroliga ögon. Hon tyckte så oerhört synd om honom. Hon drog två ömma fingrar längst med alvens kind. “E…[Read more]

Neaduin och Taewyn såg lite vaksamt på det alviska brödet, som både luktade annorlunda och såg annorlunda ut än vad de var vana med. Men de visste bättre än att vara oartiga, och tog emot brödbitarna som Camthalion höll fram till dem. Taewyn hade fått igång elden nu som gav ifrån sig ett muntert sprakande och en munter värme.

‘Nå, låt oss se på…[Read more]

Zaal’Ek höjde upp båda båda sina händer i axelhöjd, med hanflatorna vända mot sin före detta mästare. “Oj oj, öm tå..!” Sade han ursäktande medan hans ögonbryn höjdes upp till taket. Han tog kort därefter ner händerna igen, skrattade lite smått och nickade sedan bekräftande mot Ziyaté. Det syntes inte på honom, men vreden spred sig lika snabbt so…[Read more]

Ithia lyssnade på mannens ord, och sättet han talade och såg på henne imponerade henne inte. Det påminde henne allt för mycket om hur hennes familj såg på folk som de ansåg vara lägre och mindre intelligenta än dem själva, och att vara på den andra sidan av den attityden var inte något hon uppskattade. Varför hennes personliga detaljer var s…[Read more]

Ithia som mest sett som Lloth som en mardrömsfigur, något man skrämde sina barn med, hade under sin tid med Kheezai gradvis börjat inse att det fanns mer bakom sagorna än vad hon kunnat föreställa sig. Men det som dessa två män nu förklarade för henne, det som de gjorde för att skydda sig mot Lloth, var något som var svårt att förstå och gr…[Read more]

Medan Zaal stegade iväg med de andra två in i det mindre rummet, var hans tankar kvar i det som just hade hänt honom – Den behagliga känslan som spred sig i kroppen när Lloth hade vidrört honom, hur hennes ord fyllde liksom fyllde hela hans sinne, men framförallt på det hemliga uppdrag han precis fått. Självklart var Lloth för vis för att gå på Zi…[Read more]

Aeriel, som hade burit på deras gisslan den sista biten gick ner på ena knät och lät mannen glida av hennes axlar ner på marken. Lättat sträcke hon bak sina armar så långt bak hon kunde för att sträcka ut kroppen. Människan var inte direkt den lättaste att bära. Hon mjukade upp sina axlar genom att röra dem upp och ner i en cirkelrörelse.…[Read more]

Neaduin betraktade Camthalions enkla växling med korpen fascinerat, och skakade på huvudet.
‘Du är sannerligen välsignad av Oden, om du kan få korparna att följa dig så.’ sa hon, lite fascinerat, kanske till och med fanns det en slags vördnad där över korpen och vad den representerade.

‘Låt oss röra oss då!’ påpekade Taewyn, för hon hade ingen…[Read more]

Taewyns ord flöt runt i Aeriels tankar en stund. Hon att aldrig tänkt på det på det viset förut. Kanske låg det något i det hon sade? Kanske skulle hon själv få chansen att upptäcka det själv, utanför rikets gränser.

De vackra ljusblåa ögonen såg fundersamt ut i skogen. Aeriel placerade sin ena hand på hakan “Hm..” Hördes tyst från hennes mun m…[Read more]

Taewyn viftade bort hennes kommentar.
‘Jag vet att det inte är lätt. Många människor ser inte på er heller som mer än spetsöron, barbarer i skogen som inte är så mycket mer än vilda djur.’ sa hon. ‘Men vissa av oss har lite bredare världsvy.’ förklarade hon, med en blinkning, innan de återgick till vad som pågick där.

‘Vi har en del örter och…[Read more]

Lloth betraktade ordbytet mellan de tre parterna lite uttråkat, trots allt hade hon inte så mycket intresse eller tålamod vad de kände för varandra. De hade ett uppdrag, och hon förväntade sig att de skulle utföra det utan att misslyckas. Då de tre var färdiga med sin ordväxling tog Lloth till orda igen.

‘Ziyaté har blivit informerad om uppdrage…[Read more]

Aeriel började sakta gå mot lägret igen medan hon lyssnade till Taewyns ord. Hon höjde sina händer och gestikulerade smått. “Nej nej, det var inte så jag menade.” Ursäktade hon med en något förtvivlad röst. “Det är bara det att.. Jag aldrig mött en människa förut.” sade hon lågmält. “Och sakerna jag har hört om er är..” hon pausade sig själv.…[Read more]

Taewyn log ett lite förvirrat leende över Aeriels kommentar, och drog av sig hjälmen hon haft på huvudet. Medan hennes blonda vågiga hår hade skymtats lite under hjälmen kom dess vitblonda nyans fram starkare då hon placerade hjälmen under armen.
‘Så du menar att alla alver är lika perfekta som ni ser ut?’ frågade hon med ett höjt ögonbryn, oc…[Read more]

Zaal fick syn på sin före detta mästare. Hans tidigare leende på hans läppar upphörde inte, men blev betydligt mindre. “Ziyaté.” Sade han hälsandes och böjde på sitt huvud lite lätt. Självklart var han väldigt förvånad att se henne igen, även om det inte syntes så tydligt på utsidan.  Framförallt här, av alla tänkbara platser.
Men om någon…[Read more]

Ett behagligt skratt lämnade Lloths läppar, ett förvånansvärt flickaktigt ett, men det fanns ett djup där under skrattet med. Men deras svar och deras bugningar hade behagat henne. Det lilla skrattet fyllde kammaren med glädje, och för en stund verkade ljuset där inne bli något starkare.
‘Res er, res er!’ sa hon med en familjär ton, som om det int…[Read more]