Joij funderade nog på det som sades, men det var inte som om att hon oroade sig över det hela, för att hon hade lärt sig hålla tillbaka en hel del impulser som kom hennes väg. Hade hon inte gjort det, hade hon redan varit över Eir och utforskat med både händer, tunga och nosande. Nu stod hon lite stolt där intill och lagom knuffat upp porten at…[Read more]

Joij blev nog överraskad av den våldsamma reaktionen, anledningen var väl att doften från Eir förändras.
Smaken på tungan kändes ovan, pirrade och stack lite i den känsliga tungan och att överraska Eir så hade nog inte varit på menyn? -“Eir borde va på menyn.. smakar ljuvligt..”
Det var väl för det fanns en hint av den där magin som då gjorde a…[Read more]

Joij kunde nog inte säga att hon var varken odöd eller demon, men nu hade de ju kommit så långt att de båda visste att den andra inte är en odöd. Nog för att död ändå fanns kring de tu, så var de inte den sorten som man kunde fasa för att den andra va. Hen hade nog rätt om att de på akademin skulle bli rasande om hon käkade någon människa, oavset…[Read more]

Joij hörde ljuden av de andra. Hon smidig som en katta hade landat på marken, hon vädrade i luften där hon gick sina steg som för att utforska omgivningen. Hon hade inget alls emot den som hjälpt dem hit, inte mer än att hon önskade få försöka sätta tänderna i honom.

Hon sträckte på kroppen och ruskade snart på sig så pälsarna som täcker henne…[Read more]

Joij såg nästan lite besviken ut över att inte få äta den, men det var inte som om att människor utan magi var vidare goda heller. Det hade väl hänt, att hon gjort mer än hon fick med en människa en gång och lärt sig från det. De på akademin hade ju borstat det rent utsagt under mattan då det visat sig varit någon som var dömd för mycket.
-“Om…[Read more]

Joij var ingen som verkade ha svårt för närhet. Nej, det var naturligt för det var som om att hon alltid hade någon nära sig som gjorde att hon var oerhört bekväm med det. Hon blickade ner i Eirs ögon, leendet fanns där.

-“Finns den kvar..?” Hon tippade huvudet som för att se om den mannen fanns kvar i livet, för att Kaelred var en plats som h…[Read more]

Joij märkte av att Eir ryckte till men handen vilade kvar på huden där på magen. Orädd att röra vid Eir, varför kunde man fråga sig men det är som så att det fanns en nyfikenhet hos Joij som behövde stillas. Så fingertoppar rita små mönster där på den ljusa magen, det kändes inte som en docka men det kunde ju vara att man blev lurad också. Att…[Read more]

Joij verkade nöjd med att Eir lade sig ner. Gjorde det lättare att se på hen när hon lagt sig. För Joij ville gärna utforska Eir, av anledning att hon inte sett någon liknande innan och det skapade en viss nyfikenhet.
För enligt henne hade man sett en människa, så hade man sett alla för de var samma skrot och korn bara stöpta i olika former och…[Read more]

Joij visste mycket och hon var ju byggd för att jaga ner saker där ute. Att anpassa sig efter situation var hon exemplarisk på men nu var det ett större steg. Att hamna här ute, med någon som hon inte visste vem det var. Att hon arbetade med Tredje Ögat till och från och deras olika informationsgivare var väl liknande det här. Hon fick se på det…[Read more]

Joij hade tagit sig upp på taket, mycket smidigt och pälsarna verkade dölja henne väl. Om det funnits spår av blod innan, så det var som bortblåst som om att det som slukats av kläderna eller något annat. Skuggan här ute tycks vara en som följer hennes form.
Hon blickade ut över taken, fascinerad fast så kom hon av sig när hon såg hur Eir tog av…[Read more]

Joij verkade som undra hur de borde göra, det skulle nog bli tal om det här i staden? Eller skulle de dölja alla spår av att det hade hänt som kom att hända ibland för att inte förlora sina kunder. Hon sträckte litet på sin kropp och såg tillbaka på högen där på golvet som var en gång en människa. Kunde tagit med sig kroppen om hon givits lite…[Read more]

Joij va inte den som var just den, hon verkade som sagt tampas med sig själv. Och om andra såg det eller ej verkade hon inte bry sig om! Hon var inte människa, om än mänsklig till stora delar av sitt utseende. Men långt ifrån allt och hon lät blicken vandra från kvinnan på golvet upp till Eir. Orden som kom hennes väg får henne att tippa huvud…[Read more]

Hon försökte att hålla borta det som gömde sig i skuggan, viljestyrka krävdes för att den inte skulle visa sig för att den önskade nog få kommendera rummet och göra vad den önskade. Hon gav ifrån sig en morrning, låg och hotfull som för att visa hennes missnöje. Inte till Eir, eller kvinna på golvet utan mer det i skuggan. En fnysning!

Fick…[Read more]

Namnet registreras, Eir. Det kunde hon försöka komma ihåg, men det var nog aldrig något hon skulle komma att lova. Det hela behövde knytas med något intressant hos en individ för att hon skulle lyckas med det. Det här var en god början.

Joij sätter sig ner på huk där den andra går ner på knä, lättare kommer upp från en position som den här om n…[Read more]

Joij kunde se oskyldig ut, nog för hon kunde göra något värre än det som den som redan stank ner rummet blivit utsatt för. Inte för att hon verkade finna något nöje i det. Men något fick henne att le mot främlingen som knutit sina nävar efter den flugit upp från sin plats.

Hon skakade litet på huvudet, leendet kunde nog ha antydan till…[Read more]

Joij kunde känna magi genom hela staden, den var genomsyrad av magi likt resten av världen. Det var som om att det gick att känna det genom luften, i marken och var varelse som hon passerade tycks ha som någon form av energi som påminner om magi.
Den generella massan slank rakt förbi henne som om de inte stack ut tillräckligt för att engager…[Read more]

Hon visade alla bestar ömhet, för att de hade inte valt vad de skulle födas till. Nog var det att de alla hade sin roll och hon hade likaså sin. Hon tänkte inte låta den där gå miste om ömhet trots att hon fann den vara en styggelse utan dess like!
-“Om jag önskar dem, kan jag bara sträcka ut handen och be om dem?” Hon ser på honom med en undran.…[Read more]

Joij var någon som höll med Llwyd om att man inte skulle slöa tid, fanns ju saker där ute som man behövde upptäcka och framförallt sätta tänderna i, nu var det att man fick ta omväger, ofta. Speciellt när man hade med Zeverupin att göra.
Hon själv hade ju en tendens att hamna på märkliga platser för hon sällan är specifik, tur att hon hade förm…[Read more]

Hon gav ju den en indirekt kyss, men det handlade om att man skulle visa respekt och hon var inte rädd för den på det viset.
Nej, hon fann situationen som den försats i ohygglig för att ingen förtjänade det där ödet. Hon hade sett sin beskärda del av saker som hon bara trodde fanns i sagor och historier.

Hennes ögon blev ju glansiga av situatione…[Read more]