När han lyfte sig själv en aning så var hon snabb med att snöra upp hans byxor och utan vidare ceremoni hjälpa honom av med dem. Hennes hjärta slog hårt i bröstet och hans händer över hennes kropp eggade på hennes växande begär. Han hade varit borta alldeles för länge och tanken på att hon hade kunnat få leva ett liv utan det här, utan att få…[Read more]

Från sin plats på ett intilliggande tak hade hon väntat. Hon hade suttit där i säkert en timme redan när hennes måltavla dök upp där nedanför i gränden och då hade hon tyst glidit ned från sin plats och börjat röra sig efter honom. När en ny person dök upp i gränden, från motsatt håll, så svor hon tyst för sig själv och sjönk tillbaka in i sk…[Read more]

Försjunken i tankar så hade hon lyft sitt vinglas till läpparna för att smutta lite på den röda drycken, men avbröts av åsynen av en liten flicka som närmade sig henne. Hon skulle inte bli överraskad, hon var alldeles för vaksam för det, men hon blev uppenbart fundersam. Flickan närmade sig med en målmedvetenhet som hon var väl bekant med, de…[Read more]

Handen som han lade över hennes borde inte kännas betryggande, men ändå kunde hon inte låta bli att känna ett visst mått av försäkran, och framförallt så tyckte hon om känslan. Hon var fortfarande ung och något oerfaren, men hon visste i vilken riktning hon ville att denna allians skulle gå och Ayperos hand kändes som en bekräftelse på…[Read more]

En liten flämtning lämnade hennes läppar när han kysste den tunna huden över hennes hals och för ett kort ögonblick undrade hon om det de gjorde nu verkligen var rätt. Det var dock ett flyktigt ögonblick och snart var hennes tankar åter fyllda av en enda sak, ett enda begär. Den kyliga luften som mötte hennes bara hud när den blottades fi…[Read more]

Trots allt hade hon ingen lust att bli störd just då, och en liten del av henne var också medveten om att de spelade ett farligt spel med hög risk. Om någon hade kommit in genom dörren vid fel tidpunkt hade det kunnat bli ödesdigert. Med dörren låst hade de i alla fall en ärlig chans att förhindra en smärre katastrof. Att han använde magi för att…[Read more]

En liten del av henne kände dåligt samvete för allt hon försummade för hans skull, men hon kunde helt enkelt inte hjälpa det. Hon drogs till honom liksom en nattfjäril dras till en eld, och precis som elden så var hans beröring het och dödlig. Nå, kanske inte dödlig i ordets rätta bemärkelse, men om man skulle vara poetisk så riskerade hon…[Read more]

Också Maeve hade stelnat till en aning när det knackade på dörren och en nyckel vreds om däri. Lättnaden när det bara var hennes far fick henne att flina lite fånigt, ett flin som blev till ett kort skratt när hennes mor talade.

”Det är nog mest mor som gömmer sig för dig och din fest, jag håller henne bara sällskap”, retades hon, som om det i…[Read more]

Det var inte det att hon inte litade på sin far, utan snarare att hon inte visste hur Fëani hade tänkt lägga upp det hela. Hon skulle just säga det till Arand när något annat tycktes ske i salen, något som fick håret i hennes nacke att ställa sig på ända och hennes hjärta att sjunka som en sten i magen.

Hon satt still i vad som kändes som e…[Read more]

Hon kunde inte minnas att hon någonsin sett honom så nervös och så blottad. Inte ens när han avslöjat sitt verkliga jag för henne så hade han visat så mycket som han gjorde nu och det skrämde henne, som så mycket annat som hade med mer komplicerade känslor att göra. Hans ord skrämde henne också, trots att de samtidigt värmde hela hennes väsen. D…[Read more]

Känslan av hur han kom närmare henne, rörde vid hennes kropp med sin, och handen som smekte henne över höften och låret… Det var berusande. Hon kunde inte låta bli att notera den saknad och längtan som fanns i hans kyss och hon lät sig själv besvara den. Gudarna visste att hon saknat honom, och ingenting var säkert längre, kanske var det här den e…[Read more]

Att han hade sagt något om att det fanns mer de skulle prata om hade hon helt och hållet glömt bort. Hon borde ha försökte hålla sina känslor i styr, men hans närhet gjorde det så oerhört svårt. Vad var det med honom som gjorde henne så vek, så förutsägbar? Hon hade ställt sig själv den frågan mer än en gång de senaste två åren, men hon kom fo…[Read more]

Hans svar fick ett litet, blekt leende att uppenbaras i hennes ena mungipa, trots att hon försökte hindra det. Kanske var det av lättnad, eller av hur osannolikt det verkade i dagsläget, hon var inte riktigt säker själv. Just då kände hon att det enda hon verkligen kunde vara riktigt säker på var att hans närhet fortfarande väckte samma känsl…[Read more]

Hans hand på hennes knä fick hennes hjärta att slå ett extra slag, innan hon lite trött gnuggade sig över ögonen, som om det på något vis skulle hjälpa henne att fokusera. Sen såg hon tillbaka upp på honom. Hennes blå ögon bar spår av både ilska och sorg men hon tycktes göra sitt bästa för att inte låta någon av känslorna få övertaget.

”Jag önska…[Read more]

Det var med flit som hon höll blicken borta från honom. Hon kunde redan känna hans sorg och uppenbara ånger i luften, hon behövde inte de den också, det skulle göra det så mycket svårare att hålla huvudet kallt.

”Du sade att hon tog dig tillbaka. Då lyder du ännu under henne, trots att du påstår annat?” Frågade hon lite hårt. Om han svarade ja p…[Read more]

När hans blick lämnade hennes så var hon snabb med att se undan, rädd att hon skulle glömma bort varför hon var här annars. Det var så lockande att bara ge efter för längtan och saknaden, men hon ville inte ge honom det just då. Det här var inte första gången han övergivit henne utan ett ord, men det var första gången han varit borta så länge,…[Read more]

Hon hade inte vänt blicken från dörren än, utan dragit igen den och sen stått kvar med ansiktet riktat mot den. När Yazfein talade så tog hon ett skälvande andetag och vände sig sedan om för att se bort mot sängen. Han hade släppt på illusionerna och nu satt han upp i sängen och såg på henne med de där underliga, lila ögonen, ögon som hon mött…[Read more]

Hon var lättad över att Arand gjorde henne sällskap, trots det som skett där ute, och åt hans ord så ryckte hon bara på axlarna och log lite matt. Han hade stått i vägen en gång redan och hon hade ingen lust att tvinga honom att uppleva det igen.

”Inte i staden, men en bit utanför… Jag ska uppsöka henne, om hon fortfarande lever”, sade ho…[Read more]