Orden fick henne att se tillbaka ned på flickan där hon stod framför henne, och för en sekund betraktade hon henne bara i tystnad. Viset på vilket hon talade lät inte helt naturligt, men det kunde förstås bara vara inövat… Kanske hade hon kunnat använda den där delen av sitt sinne där hon förvarade Fyfas själ för att se efter, men hon lät bli. Det…[Read more]

Stjärnorna fortsatte att dansa bakom hennes stängda ögonlock och när hon slutligen nådde toppen så var det som att allting annat än just stjärnorna slutade att existera. Det var som om de dansande ljuspunkterna exploderade i vad som enbart kunde liknas med fyrverkerier, och hennes kropp spände sig obönhörligt under hans beröring. Musklerna k…[Read more]

Ett brett leende spred sig över hans läppar när han fick syn på sin vän och han höjde en hand till hjärtat som i hälsning. Han väntade dock med att tala innan han hunnit hela vägen fram till Míndrhas, och då höll han in sin häst och klappade djuret på halsen.

”Míndrhas! Jag är glad att se er”, sade han uppriktigt, och kanske lite för högljutt än…[Read more]

Orden som lämnade kvinnans läppar nådde hennes öron, men hon registrerade knappt vad som sades. Istället satt hon där och begrundade det hela. Hon skulle ju kunna lösa det hela på något vis, kanske säga att det var hon som dödat mannen. Problemet var bara att den att uppdragsgivaren bett om något helt annat. Tanken hade inte varit att han skulle…[Read more]

Hon hade aldrig gillat magi, men just den här var särskilt illa. Mörkret och känslan av att bli själsligt antastad gick inte att komma undan, hur mycket hon än försökte stänga ute det hela. Hon gjorde dock ett bra jobb att inte visa det utåt, utan gick under tystnad bakom honom med blicken fäst vid hans ryggtavla. Hur hade det kunnat gå så lång…[Read more]

Hon var osäker på vad hon hade förväntat sig, men det var nog… Inte det. Det fick henne att flämta till och nu när hans rygg försvunnit från under hennes händer så fann hon inte mer råd än att gripa tag i fällarna som hon låg på, som om det skulle förankra henne på något vis. Sättet på vilket han vidrörde henne fick hennes hjärta att slå så hårt…[Read more]

Ett litet leende spred sig över Moiras läppar och bröt likgiltigheten där, om så bara för ett litet tag. En som inte tar nej till ett svar, minsann, tänkte hon roat.

”Jasså? Ja då låter det ju som att ni kommit rätt”, sade hon lite torrt, innan hon vände blicken upp och ut över rummet igen. Hon hade trots allt fortfarande ett jobb att uträtta…[Read more]

Hennes blick var hård och kall när hon betraktade Rune. Han var några huvuden längre än henne, så hon fick böja på nacken för att kunna möta hans blick, men det gjorde henne inte mindre obehaglig för det. Vreden kokade inom henne och gång på gång bombarderades hon av bilder, bilder av hur hennes bror sett ut när hon funnit honom på golvet i sitt r…[Read more]

Hon var tvungen att sluta ögonen när hans läppar började vandra nedåt, och när de nådde insidan av hennes lår så kunde hon inte låta bli att dra darrande efter andan. Det var som om varje fjäderlätt kyss över hennes hud sände blixtar genom henne och alla tycktes samlas på ett och samma plats, en som hans läppar var farligt nära nu. Det verkade…[Read more]

De små kyssarna som han placerade först över hennes fingertoppar och sen vidare över hennes läppar, hennes hals och vidare ned mot hennes mage fick henne att rysa av behag och hon kunde inte låta bli att flämta när hon kände hans fingrar vid linningen till hennes hosor. Det var underbart, men på samma gång var det också nästan en plåga. Hon v…[Read more]

Den långa ritten från Haedos salar till Alvskogen hade gått utan vidare bekymmer, och trots att han för en vecka sedan tagit tre pilar i ryggen så satt Eomund rakt upp i sadeln när han red så snabbt han kunde förmå sin häst. Han var otålig, medveten om att en hel vecka passerat medan han återhämtat sig, och om det inte varit för Míndrhas sänd…[Read more]

När han lyfte sig själv en aning så var hon snabb med att snöra upp hans byxor och utan vidare ceremoni hjälpa honom av med dem. Hennes hjärta slog hårt i bröstet och hans händer över hennes kropp eggade på hennes växande begär. Han hade varit borta alldeles för länge och tanken på att hon hade kunnat få leva ett liv utan det här, utan att få…[Read more]

Från sin plats på ett intilliggande tak hade hon väntat. Hon hade suttit där i säkert en timme redan när hennes måltavla dök upp där nedanför i gränden och då hade hon tyst glidit ned från sin plats och börjat röra sig efter honom. När en ny person dök upp i gränden, från motsatt håll, så svor hon tyst för sig själv och sjönk tillbaka in i sk…[Read more]

Försjunken i tankar så hade hon lyft sitt vinglas till läpparna för att smutta lite på den röda drycken, men avbröts av åsynen av en liten flicka som närmade sig henne. Hon skulle inte bli överraskad, hon var alldeles för vaksam för det, men hon blev uppenbart fundersam. Flickan närmade sig med en målmedvetenhet som hon var väl bekant med, de…[Read more]

Handen som han lade över hennes borde inte kännas betryggande, men ändå kunde hon inte låta bli att känna ett visst mått av försäkran, och framförallt så tyckte hon om känslan. Hon var fortfarande ung och något oerfaren, men hon visste i vilken riktning hon ville att denna allians skulle gå och Ayperos hand kändes som en bekräftelse på…[Read more]

En liten flämtning lämnade hennes läppar när han kysste den tunna huden över hennes hals och för ett kort ögonblick undrade hon om det de gjorde nu verkligen var rätt. Det var dock ett flyktigt ögonblick och snart var hennes tankar åter fyllda av en enda sak, ett enda begär. Den kyliga luften som mötte hennes bara hud när den blottades fi…[Read more]

Trots allt hade hon ingen lust att bli störd just då, och en liten del av henne var också medveten om att de spelade ett farligt spel med hög risk. Om någon hade kommit in genom dörren vid fel tidpunkt hade det kunnat bli ödesdigert. Med dörren låst hade de i alla fall en ärlig chans att förhindra en smärre katastrof. Att han använde magi för att…[Read more]

En liten del av henne kände dåligt samvete för allt hon försummade för hans skull, men hon kunde helt enkelt inte hjälpa det. Hon drogs till honom liksom en nattfjäril dras till en eld, och precis som elden så var hans beröring het och dödlig. Nå, kanske inte dödlig i ordets rätta bemärkelse, men om man skulle vara poetisk så riskerade hon…[Read more]

Också Maeve hade stelnat till en aning när det knackade på dörren och en nyckel vreds om däri. Lättnaden när det bara var hennes far fick henne att flina lite fånigt, ett flin som blev till ett kort skratt när hennes mor talade.

”Det är nog mest mor som gömmer sig för dig och din fest, jag håller henne bara sällskap”, retades hon, som om det i…[Read more]