Hon slog sig ned och följdes snart av Ayperos som satte sig mitt emot, vilket var passande, om han hade satt sig bredvid hade det verkat allt för familjärt. Hon uppskattade hur obekymrad han var kring etikett och seder, men vad annars, han hade trots allt varit där när konceptet hov uppfunnits, om hon skulle tro ryktet.

Med ett litet leen…[Read more]

”Det finns ett fönster, men om det gör er bättre till mods så kan jag lämna min dörr öppen. Jag förstår att det er ert jobb att hålla mig säker, det är trots allt vad jag anställt er för, men mina nätter håller jag gärna för mig själv”, sade hon med ett litet leende innan hon vände sig om för att möta Aifes blick där hon stod nära men likväl på be…[Read more]

När väl Ayperos och Nenya blivit installerade i sina rum och hon åter hälsat dem välkomna till Antrophelia så styrde hon stegen därifrån, bort mot sina egna rum. Hon viskade som hastigast till en tjänare som slutit upp vid hennes sida, en blick byttes dem emellan och han nickade, uppenbarligen redan införstådd i befallningen hon gav och försvann s…[Read more]

Att Aife hade gjort dem sällskap var kanske mer något hon förutsatte snarare än något hon faktiskt noterat, men hennes närvaro var plötsligt där och hon kände sig kanske en aning mer avslappnad. Inte för att hon fruktade något från Ayperos, vilket antagligen var dumt, men mest för att det säkerligen fanns många som skulle se hans ankomst som än…[Read more]

Fällan som var tänkt att decimera Karms styrkor, förstås, men till vilken följd? Hon trodde sig ana att större planer satts i rullning men hon vågade inte vara så krass att hon yttrade sådana tankar högt, och särskilt inte här.

”Givetvis inte, men av allt jag har hört så skulle det ha varit en mycket vacker stad, och framförallt taktiskt belägen…[Read more]

Hon tog det lugnt när de gick längs gatorna upp mot palatset, hennes hand vilandes mot hans ena arm, mer som om han ledde henne än tvärt om, och nog var synen ganska slående. Hon förde sig som en drottning och han, trots hans tillstånd, gick med rak rygg och stolta steg, en imponerande figur. Det var länge sedan hon känt sig så nöjd över ett v…[Read more]

För en kort sekund mötte hon Nenyas blick med sin egen grå, och kanske fanns det något illvilligt däri, som om hon kände till något som Nenya inte gjorde och fann det hela tämligen roande. Men när den andra kvinnan böjde på huvudet för henne så såg hon tillbaka på Ayperos och hennes tidigare vassa leende mjuknade och blev åter lika behagligt som i…[Read more]

Uppriktigheten och sakligheten var en frisk fläkt i hennes hov och hon nickade nöjt som svar på den andra kvinnans ord. Hon verkade inte ha något att säga om hennes metoder, eller hennes inte så diskreta hot om död heller. Det var allt goda egenskaper som hon kunde uppskatta hos en livvakt.

”Nå, dåså. Då har vi en överenskommelse. Jag skall tal…[Read more]

Hon visste att han var på väg, hade hört det via rykten och viskningar först innan slutligen meddelandet officiellt nått henne. Loradon hade fallit, demonen Ayperos hade flytt, skadad men vid liv, och sedan dess hade hon väntat på att få höra något mer, ett meddelande, vad som helst, om att hans ankomst närmade sig. Men det var alltså inte förens…[Read more]

Smicker i all ära, men det var ärligheten som lockade fram ännu ett leende från hennes läppar. Det var en frisk vind i ett annars så försiktigt klimat, visserligen av hennes egen hand skapat sådant, men likväl.

”En opportunist, allt annat vore förstås dumt”, sade hon tyst, nästan för sig själv, men hennes blick var fäst på Aife när hon sade d…[Read more]

Hon snurrade åter på glaset mellan fingrarna innan hon förde det till de fylliga läpparna och smuttade på drycken däri. Vinet var en av de många saker hon hade sitt handelsgille att tacka för, och dess kontakt med ytan. Sedan hon tagit tronen hade hon inte rört sig långt ifrån sitt palats, men det skulle kanske snart bli ändring på det, särskil…[Read more]

Hon stod med ryggen mot legosoldaten en liten stund och begrundade det hon sett under uppvisningen. Om det inte hade varit för att hon själv fått en grundläggande skolning i stridens konster, och det faktum att hon var bekant med mer än en demon, så hade hon antagligen inte noterat det hon noterat där inne i tronsalen. Nu snurrade hon sitt vingla…[Read more]

Förändringen i mönstret var uppenbarligen helt oväntat, för när Aife tog ett steg bakåt och soldaten såg ett tillfälle att resa sig upp så tog han det. Han hade knappt kommit halvvägs upp på fötter igen innan kvinnas svärd svepte över hans oskyddade nacke och separerade hans huvud från resten av hans kropp. Man kunde skymta ett ögonblicks förv…[Read more]

Hon väcktes ur sina tankar av den andra kvinnans röst. Hon hade inte hört det första hon sade, eller så hade hon helt enkelt inte lagt särskilt mycket vikt vid komplimangen, men de sista orden hörde hon.

”Ja tack”, svarade hon med ett leende, kanske lite konstlat men ändå uppriktigt. Hon hade inte för avsikt att vara otrevlig mot de som tjänade h…[Read more]

Soldaten vacklade och föll, men inte helt. Han tog emot sig på ett knä och höjde instinktivt sitt vapen för att parera hugger som han förväntade sig skulle komma direkt efteråt. Han kanske inte såg mycket ut för världen, men han hade en gång varit Me’er och han hade inte förlorat all förmåga för logik och konsekvenstänk bara för att han blivit…[Read more]

Svärdet var imponerande och viset på vilket kvinnan höll i det var likaså. Något inom henne hade väl kanske redan från början förstått att denna kvinna var speciell, annars hade hon inte bjudit in henne till en audiens från första början, men det var ändå tillfredsställande när aningar och misstankar bekräftades.

Mannen framför Aife verk…[Read more]

Det var tydligt att kvinnan som stod nedanför hennes tron fann något slags nöje i utmaningen. Bra. Hon behövde inga tråkiga latmaskar i sin tjänst, särskilt inte när det kom till de som skulle försvara hennes faktiska liv.

Det hela, tillsammans med frågorna som snart lämnade Aifes läppar fick henne att flina lite, och hon gjorde inget försö…[Read more]

En livvakt alltså?

Hon lutade sig åter bakåt i tronen, fortfarande med ett litet leende över läpparna, men nu fanns där också något mer betänksamt i hennes blick. Hon hade trots allt kunnat behöva en sådan, särskilt sedan Ziyaté vänt sig mot henne. Tidigare hade hon bara haft Lloth och sin halvsyster att oroa sig för, och då hade hon ännu haft s…[Read more]

Att kvinnan uppenbarligen var från ytan var inte svårt att se, och att hon dessutom visade sådan självsäkerhet i sättet hon förde sig på och talade var något som Isra kunde uppskatta. Hon hade alltid föredragit att härska över ett lojalt folk, men om lojalitet inte kunde anför skaffas så vad rädsla det näst bästa, och rädsla var vad hon hade fått…[Read more]

Förfrågan om en audiens hade kommit, olämpligt nog, mitt i hennes middagsmål. Vanligen tog hon inte emot besökare så sent under kvällen men något som hennes kammarherre sagt om besökaren hade fångat hennes intresse och därför, enbart därför, valde hon att göra ett undantag. Givetvis skulle gästen få vänta till dess att hon ätit klart, något som f…[Read more]