Yazfeins händer kramade hårdare om varandra när han hörde hennes ord, blicken hon gav honom skar djupt men samtidigt förstod han henne. Hade han ens försökt hålla sig lugn om det hade varit tvärtom? Det var en fråga han inte alls kunde svara på och inte heller ville tänka på nu så han sköt den snabbt åt sidan. Hennes röst var inte som han varit va…[Read more]

Arands blick fortsatte söka sig över de i deras närhet, men det var omöjligt att få någon klarhet där bland folkvimlet, skrattet och festandet. Han kunde inte fokusera sina sinnen på någonting, och rycktes bort från sina tankar då Maeve rörde vid hans arm. Ett ögonblick hade han varken hört eller sett något, men nu noterade han den märklige manne…[Read more]

“Sluta ljuga tösen min, jag känner dig allt för väl” sa hon tyst och såg lite oroligt på henne för att skaka på huvudet åt det hela. Förhoppningsvis hade hon rätt och hon klappade henne lätt på axeln för att nicka mot en spegel där i rummet.

“Vad tycker du? Vill du ha lite fler flätor?” frågade hon lite eftertänksamt samtidigt som hon ordnade u…[Read more]

“Inte vad jag vet, men vem vet? Kanske jag är ett spöke?” frågade hon och höll upp sina händer lite skrämmande för att sedan skrocka till och skaka på huvudet. Förstås hade hon blivit orolig när hon hade fått sändebudet. Så pass illa att Audgisil fick hålla fast henne så att hon inte reste för att hämta hem Maeve.

Försiktigt strök hon en hand…[Read more]

“Åh, tre små tottar tog över min tid och tankar då. Och gör fortfarande” sa hon lite retsamt och rufsade om Maeves hår med en blinkning för att sedan borsta bort lite damm som hon inbillade sig hade dykt upp på henne.

Sedan ryckte hon lite lätt på axlarna, som om det hela inte var något mer med det. Fast det var något i hennes blick som sa att…[Read more]

Den smalnade blicken fick Ranghildr att höja ena ögonbrynet lite grann för att sedan stryka Maeves hår milt. Nästan som om hon lugnade en hund, snarare än en dotter.

“Ranheim, ja. Se så, se inte på mig med den blicken.” sa hon med ett litet leende och klappade sin dotter på axeln för att knyta ett band på slutet av hennes hår för att avsluta flät…[Read more]

Lite lätt nickade hon åt Asgeirs antygande. Det fanns en sanning där som han sa och hon skakade nätt på huvudet åt det hela.

“Livet har en tendens att ge både goda och dåliga minnen. Till oss alla, Asgeir. Det förändrar inte vem vi är. Tvärtom, det är det som gör oss till den vi är.” sa hon, simpelt. Som om det inte var något annat i världen…[Read more]

Ranghildr log lite för sig själv när hon hörde hennes ord, hon visste nog vad dottern tänkte på. Att hon minsann skulle dö i strid, en känsla och tanke hon själv var bekant med.

“Det blir ensamt efter ett tag, ditt tankesätt. Tro mig, jag vet.” sa hon med ett snett leende och drog lite hårdare till om hennes hår så att flätan skulle bli smalare o…[Read more]

Det kändes skönt att slippa tänka på allt mörkt som hade skett under de två långa åren och enbart sitta där med Maeve framför sig. Som på gamla dagar, hon strök en hand igenom hennes hår igen, denna gång verkade den inte fastna i någon av hennes gamla fågelbon och hon började fläta.

“Med alla de fågelbon du hade i håret skulle du kunna starta en…[Read more]

Han fångar smidigt nyckeln och kunde lätta avgöra att hon inte riktigt litade på honom, med all rätt så klart men inte riktigt som Ragnhildr trodde. Han skulle inte göra något för att förrråda Ulfhedna. Utan göra vad han kunde för dem, med nyckeln i handen går han fram till dörren och när han sätter nyckeln i låset ser han mot Ragnhildr med ett…[Read more]

Ett ögonblick verkade hon nöjd, som om hon kunde godta hans löfte sedan skakade hon på huvudet åt det hela för att sedan korsa sina armar lite bestämt och ilsket.

“Jag frågade inte dig om det som rådgivare, Yazefin” sa hon och höjde ögonbrynet för att se på honom med en blick som sa att hon inte riktigt litade på mannen framför sig. Hon sucka…[Read more]

Han ser bara förvånat på henne först men nickar sedan med ett roat leende och nickar innan han tar ett djupt andetag som han släpper ut med en suck. “Jag märker ni är väl förberedd ändå på att kräva denna tjänst från mig. Men som ni vill, som rådgivare åt kungen av Karm, svär jag Yazfein Helvith att inte nämna något om vad för plan ni kan tänkas b…[Read more]

“Ge mig ditt fulla namn, och svär vid det.” sa hon allvarligt. För trots allt hade hon hört att det var mäktiga. Något som hon kunde använda som försvar att han skulle hålla tyst om det hela.

“För jag är inte dum nog att tro att du kommer hålla tyst, utan att jag har en hake på dig.” sa hon och det fanns enbart en allvarlig blick. En som visade…[Read more]

Han gnider sina handleder lite och känner hur det blivit lite fuktigt på ett ställe på vänster arm men döljer det fort med att lägga händerna bakom ryggen i en avslappnad rörelse som för att mjuka upp axlar efter hur hon haft honom låst. Han möter hennes blick lite frågande på varför hon hade nämnt just Maeve vid namn. Det var en väldigt övertyg…[Read more]

Hon gav ifrån sig en hastig utandning – som i ett skratt för att trycka honom en sista gång mot väggen och släppa honom sedan. För att sedan sträcka på sig och nickade ner mot korridoren.

“Ingen får veta om det, inte ens Maeve.” sa hon allvarligt och såg på honom med en menande blick. Som även visade hur trött hon var på allt. All död, smärta o…[Read more]

Det var förstås inte svårt att se att Maeve var både orolig och frustrerad över att inte få svar. Men då var de två, trots allt. Hon flinade bara lite lätt åt hennes fråga för att sätta sig bakom henne med korsade ben. På vägen dit hade hon fått tag i en kam gjord av ben.

Försiktigt, kanske oväntat försiktigt för hennes lite kraftigare fingrar,…[Read more]

Yazfein gör inte något motstånd alls utan låter henne kontrollera hans rörelser mot väggen och håller sig där. Men när hon nämner löften så mörknar hans blick igen men samtidigt finns det något sorgset i blicken blandat med ilskan. Han tar ett djupt andetag men nickar sedan kort för att låta ilskan försvinna helt från ögonen. “Löften är inget j…[Read more]

Hatet i hans ögon fick honom att le lite grann, lite mer nöjd över  att det fanns något annat sliskiga rövslickande sida som han visade innan. Lite mer stake än vad han visat innan. Hon tryckte in hans kropp igen med sin för att sätta sitt knä mellan hans ben för att ha honom ännu mer i kontroll.

“Ett löfte ja, men de är lika flyktiga som…[Read more]

I tystnaden som följde efter Maeves ord, hördes enbart Ranghildrs tunga andetag som tydde på att hon inte riktigt var lugn. Utan det fanns en ilska som bubblande där inom henne. En kort stund mötte hon sin dotters blick utan att tveka för att sedan skaka på huvudet.

“Precis som dina hemligheter, har jag mina.” sa hon simpelt och snörade på sina…[Read more]

Milt lade hon en hand på sin dotters hand, men det fanns något distanserat och fundersam blick där. Precis som Maeve fanns en bekymrad rynka emellan sina isblåa ögon. Hon suckade tyst och klappade hennes hand sedan.

“Glöm vad jag sa, Maeve. Det är inte din börda att bära.” sa hon sedan med ett svagt leende och tog hennes och Maeves smutsiga…[Read more]