På något vis fick Selyanas leende tyngden att lätta en aning inuti Faens bröstkorg. Det fick henne att känna sig mindre som en främling och mer som en… gäst. Inte hemma, men välkommen. Långsamt så drog hon in ett andetag medan hon funderade över känslan, och andas sedan ut ett lika långsamt moln genom sina näsa, kände hur röken stack i hennes ög…[Read more]

De som rörde sig runt Spillerhamns lönnkrogar visste att där Eili var så var inte Aeaea långt borta, och detta var sant även nu. Hon var dock mindre iögonfallande än sin syster – kanske då främst för att hon var betydligt mindre än sin syster. Många var de som sagt att de två omöjligt kunde vara släkt, men de kom från samma mor, och enligt henne…[Read more]

Faegrim hade en min som var delvis road och delvis lite halvt äcklad över hennes mumsande och grodbenen som stack ut ur kakorna. Men en Brinkeman var inte ohövlig, och tackade inte nej till gåvot – speciellt inte mat. Lite trevande sträckte han fram en hand för att ta emot en av kakorna, och ögnade den lite tankfullt.
‘Tack, Tussie…!’ sa han oc…[Read more]

Ayperos hade inte förväntat sig att hon skulle böja huvudet i tacksamhet för honom, och dessutom blev han mer nöjd över att hon inte gjorde det. En rakryggad ledare vad han ville ha vid sin sida, inte en som kråmade sig i berömmelse och uppmärksamhet. Han log ett litet vetande leende, som om han visste vad som rört sig i hennes huvud.
‘I vanliga f…[Read more]

Arands gula ögon hade ett nästan självlysande lyster där i dunklet i rummet och eldens sken som reflekterade i ögonen. Han lutade sig fram för att ta en klase vindruvor i handen, och böjde sig fram mot henne så han låg på sidan bredvid henne.
‘Ah, tröstpris säger du?’ frågade han då han talade lågt med sin brummande röst, som hon nästan kunde kä…[Read more]

Om det fanns tid att förvarna. Men de orden fastnade på Vésivas tunga, för vad det egentligen någon idé att skrämma upp honom mer? Nej, det skulle gå fint. Eller?

En stund senare bröt Vésiva vattenytan och hon drog ett djupt andetag, det var som om hon drunknade i vinden som ven ovanpå men snart verkade hon  vant sig och slöt ögonen mot so…[Read more]

Asgeir klappade fursten på axeln.
‘Äh, vi är dumma utlänningar som inte kände till era lagar. Låt mannen leva med förnedring så fortsätter vi festligheterna istället, hm? Som min syster säger, ett litet missförstånd, inget mer?’ frågade han på sitt lättsamma vis, trots allt ville han inte lägga fokus på sådana tråkiga saker som dueller och bråk so…[Read more]

Som det var bekvämt för henne? Det fick Faens egna ögonbryn att höjas ett snäpp, men hon sade inte emot. Kanske var det så att prinsessan tyckte det var inte intressant att prata med pöbeln, så som människorna hade beskrivit någon som Faen. Men berätta om sig själv? Det var alltid något som tog emot för henne. Ännu en nackdel med att inte rikti…[Read more]

Dryaden höjde ett ögonbryn åt hans komplimang, och log lite roat.
‘Du hittar bara på.’ sa hon enkelt med ett skratt, och började sedan röra sig på lätta steg igen bland rötter och träd. Men de närmade sig snart Berelon vilket inte märktes direkt för det ovana ögat. Men såg man uppåt skulle man se dryadernas boningar bland trädkronorna, o…[Read more]

Arlin lät sig falla in i Nillas kram, och ett ögonblick var han nästan chockerad över hennes närhet. Men det la sig snabbt då han la sina armar om henne, för att stöda henne i hennes strid och sorg över vad som inträffat mellan henne och hennes mor. Och inför hela hovet, mellan henne och Kael så klart.

‘Så låt oss ge oss av då, om gudarna är på…[Read more]

Faegrim betraktade Kahtryn lite nyfiket då en inre storm av tankar verkade gå genom hennes huvud. Finn hade uppenbarligen inte förstått hans pik, så han viftade bara bort det hela men hade ett litet bredare leende på läpparna än innan. Snart hade de en munter eld sprakandes framför dem, och Faegrim började göra ihop en soppa åt dem med dittan och…[Read more]

De två kvinnorna nickade och utbytte blickar, att de hade kommit så långt att få dessa alver att lita på dem var en seger.
‘Låt oss återvända då, mina vänner!’ sa Neaduin glatt, och klappade de båda alverna på ryggarna med ett ljudligt dunkande. Taewyn gjorde en grimas, trots allt såg alverna lite mer sköra och bräckliga ut även om det kanske var…[Read more]

Aenyas vrede var så stor att hennes händer skakade, och allt hon såg framför sina ögon var sin tid i Iserions fångenskap. Männen utsedda att skydda delegationen, som knappast hade haft något med henne att göra, bar samma uniformer som de män som torterat och utnyttjat henne under månaderna som känts som en evighet i mörkret. Utnyttjat henne, torte…[Read more]

Arand hade minen av en man som inte alls var road, men han kunde inte heller hålla den allvarsamma uppsynen utan skrattade med henne. De gula ögonen betraktade pigan och hennes leverans flyktigt och han satte sig upp till rätta. Han gjorde en ironisk tacksamhetsgest som kunde vara till gudarna eller Sandor.
‘Så ja…! Eftersom jag vann vårt hede…[Read more]

Ayper0s drog ett djupt andetag som för att samla sig själv, och rätt snabbt hade han återfått sitt lugna själv. Kanske var det Isras röst som verkade lova att hon inte såg honom som svag för hans nederlag. Kanske var det den där armen som hon krokade samman med hans.
‘Mmh?’ hummade han lite nöjt över hennes ord, lite finurligt.
‘Jag ser framemo…[Read more]

Sera. Hennes namn kändes nästan som ett glåpord och hon hade ingen tanke att svara Dastan. Hellre låta tystnaden omsluta dem. För vad fanns det mer att säga? Att de var här var hennes fel och det skulle säkert leda till deras död – om inte ännu fler personers smärta och becksvarta mörker. Hon slöt ögonen och hoppades på att kunna få bort de dys…[Read more]

Camthalion nickade över Neaduins ord, lite disträ när hans öga sökte efter korpen som annars ständigt var på hans sida. Han kunde höra hennes kraxande en bit bort. Han var tyst ett tag, som om han inte hade hört Aeriels ord. För att sedan rätta till sin hållning så att den blev lite rakare och nickade bestämt till hennes ord.

“Du har rätt” påp…[Read more]

“Det är väl.” Bekräftade Faen, denna gång en lögn. Hon tyckte inte om att vara här, det fick henne att tänka för mycket över vem hon var. Allting var så… komplicerat och högtravande bland andra alver. Millennium av traditioner som lade sig på varandra, som alla följde eftersom de alltid hade följts, för att de äldsta bland dem alltid hade gjort…[Read more]