Ayperos kunde se att hennes tankar rörde sig i banorna han nämnt, och han kunde nöja sig med en liten nickning om att det fanns ett analytiskt och kritiskt tänkande där. Inte bara ett vackert ansikte, utan också en som såg framåt. Likaså kunde han se det där lilla grynet av osäkerhet, och det var något han kunde arbeta på för att få bort den lilla…[Read more]

Vésiva nickade lätt åt hans ord. Så länge de sedan kunde komma in i skogen och finna de rikedomar de en gång talat om. Om de inte skulle finna dem skulle de åtminstone ha ett äventyr att tala om – även om det inte gjorde henne rik.

“Det är en lång väg ner till värdshuset. Vi skulle kunna göra ett vindskydd av träd och löv?” föreslog hon oc…[Read more]

Lite i sina egna tankar, stannade hon upp och lade ögonen på Wreax. Ett litet tag var hon tyst, som om hon försökte att pussla ihop om hon hade missat något. Var det något ärende som hon hade bett Wreax om? Nej. Ett litet leende fanns på hennes läppar och hon nickade mot mannen för att sedan räta till sig själv så att hon stod där med en rakare…[Read more]

Arand gjorde en gest som viftade bort sina tidigare ord.
‘Ah, så klart, prinsessor ser alltid bra ut även då de luktar spyor och ser ut som om de kravlat ut ur helvetets mynning ett ögonblick innan.’ sa han sarkastiskt, och vände sina gula ögon mot henne. Men hans flin var fortfarande kvar.

‘Men vördnad kan jag väl hålla med om, kanske chockens…[Read more]

Ithia ignorerade Ethirions spända sätt, men nickade åt det han sa. Den slutsatsen hade hon kunnat dra själv, men hon hoppades att det inte skulle bli en smärtsam process för hennes vän. Utan fler frågor följde hon efter Ethirion och satte sig ned, med en underlig känsla över att vara där i samma utrymme igen.

Det hade inte gett henne någon bra k…[Read more]

Lite disträ och omedvetet lade Finn en hand över Kathyrin axlar och började dra den fram och tillbaka för att skapa värme åt sin vän. Trots allt kände han sig rätt varm, i alla fall ännu. En eld lät inte för fel, åtminstone lyste de upp mörkret som skulle omsluta dem helt snart. Han släppte sitt grepp om Corrin för att sedan ta tag i lyktan. Han n…[Read more]

Sällskap. Det var ingenting som hon hade förväntat sig, hon hade varit helt inställd på att vara en lång och ensam resa. Detta gjorde det mycket lättare. Speciellt med två, eller åtminstone en som kunde läsa karta! Det skulle förenkla saker och kanske de skulle få med sig mer mat. För hon hade förstått nu att det var mer väg och natur än städer…[Read more]

En förklaring var inte nödvändigt. Inte nu. Hennes pik fick irritationen att växa inom Tristian. Mestadels för att han aldrig varit helt nöjd med att ha honom som drakriddare. Men å andra sidan höll det hans dåre till bror fri från stridens hetta och blod. Bara tanken på blod fick honom att må illa, men han svalde snart tanken och försökte tän…[Read more]

Lite förvånat, men nyfiket lyssnade Nenya på vad Davant föreslog. Dess direkta och hårda natur behagade henne. Något hon hade saknat och hennes blick glimrande till något och det fanns ett gillande leende på läpparna som nästan var lite otäckt när de talade om sådana mörka ting som brukade få de flesta att bli bekymrade och äcklade istället.

“Ja,…[Read more]

Orden från Dastan fick Sera att stanna upp i sitt domedagstänkande. Det berörde henne, tyckte han verkligen det? Eller var det enbart ett sätt att försöka hålla hennes dystra tankar tydliga. Omedvetet fnös hon till över hans ord. Ge inte upp nu. Varför skulle hon inte göra det? Hon var äntligen fri från kronan, men till vilket pris?

“Till m…[Read more]

En stund senare hördes det steg i de ekande korridorerna, och vakterna som stått vid cellen vandrade därifrån för att möta inkräktaren. Därefter följdes diskussion som mest lät som ekande mummel där i korridorerna, omöjliga att förstå eller urskilja där i deras cell. Det avslutades med att de två vakterna gick därifrån och lämnade nykomling…[Read more]

Jezeral hade gjort ett utfall att försöka vända sig och rädda Naera från banditen som tänkte avsluta Naeras liv. Det hade så klart varit lätt för honom att bara låta det ske, men han ville inte att hon skulle få en så enkel utväg för sina brott. Samtidigt var han låst i strid med ledaren och kunde inte nå henne, men han kände sig något lättad då…[Read more]

Ithia mötte pojkens blick, nästan förvånad över att se honom. Med tanke på att han varit där förra gången kanske hon inte hade behövt bli förvånad – men den association och känsla av obehag hon hade kring Ethirion gick inte ihop med pojkens uppsyn. Hon kunde känna runornas glöd som en vibration i kroppen, men hennes kunskap och förmåga var in…[Read more]

Det blev kaos en stund då Hillevis trupper delade sig för att strida mot Asgeirs krigare på två håll.och flera av Asgeirs stridsbrödrar och systrar förlorade livet än han hade velat uppoffra för detta. Men de var tränade för sådana scenarion, och Asgeir röt snabbt order löd över fältet.

‘Dela er!’ ropade han, vilket gjorde att sköldmuren delad…[Read more]

Faegrim skrockade lite åt de två ungdomarnas konstanta grälande fram och tillbaka, och skakade på huvudet lätt. Det skulle bli en lång resa, men åtminstone var det i underhållande sällskap. Och tänk på alla platser han skulle få se! För en ensam resenär kunde det kännas skrämmande, ja nästan överväldigande, men med två kompanjoner blev al…[Read more]

Det fanns ingenting mer med det, Eärmelindo nickade stillsamt och accepterande. Medan han gärna träffat Iseleth och sett världen hans gamla vän talade om var det inte hans plats, eller hans tid, att möta henne eller besöka den delen av verkligheten. Inte än i alla fall, men kanske någon dag? Tills dess fick han bara ha tålamod, så som han alltid…[Read more]

Asgeir lyssnade på hans berättelser, men det var mycket att komma ihåg och han skulle nog inte minnas alla deras traditioner eller vad de olika sakerna stod för. Men han försökte sitt bästa och nickade artigt över vad fursten så gärna delade med honom. Han var glad över åtminstone att han vunnit så mycket respekt och vänskap där att de ville dela…[Read more]

Neaduin nickade bakåt åt helaren som kom efter dem några korta ögonblick senare, och började ta hand om alven de räddat från fångenskap.
‘Strunt i hur bra alla mår.’ sa Neaduin simpelt åt alvernas artigheter, och Taewyn höjde ett litet ögonbryn.
‘Vi har en bataljon av Iserioner på väg hit. Har ni någon plan för vad vi ska göra med dem, hm?’ undrad…[Read more]

Det var löjligt att springa ikapp på det här sättet. Men åtminstone så kom de snabbare fram, trots människans klumpiga framfart var hon inte allt för långsam. Och för att vara ärlig mot sig själv, så hade han funnit det rätt roande. Både sällskapet och deras springkamp. Han nickade leendes som en hälsning mot Aeriel för att låta sin blick vandra m…[Read more]

Vad än prästinnan hade tänkt svara på i diskussionen som hade uppstått mellan henne och paret J’lothain avbröts då konungen plötsligt hade något att annonsera och trumpeterna fyllde utrymmet med sina små hurtiga läten. Artigt vände sig blickarna i hela salen i hans riktning, för att höra vad han hade att säga – och trots allt var intresset väld…[Read more]