Belåtet smackade Akila med sina läppar och hon lade en mild, nästan moderlig hand på hennes kind och strök den ner mot hennes haka för att höja hennes huvud mot hennes egna bärnstensfärgade ögon. Det var inte svårt att se att hon var nöjd med resultatet av deras samtal. Ett steg närmare. Även om det var ett litet steg.

“Vad kan du göra för mig?…[Read more]

Rösten till kaptenen skar igenom öronen på Toss och jublet fick det att bulta i hans huvud. Förstås var det alltid tacksamt att vara på land igen. Men efter så många dagar till sjöss gungade staden framför honom. Lite yr i skallen, greppade han tag om en trästolpe på bryggan och väntade på att världen skulle sluta snurra. Ja, det kunde ju inte…[Read more]

En verklig sorg. Ja. Det var det.  Något som de skulle ändra. För det fanns inte riktigt något annat alternativ. De stackars människorna som levde utan ljus, utan hennes vägledning.

“En sorg och ett svek mot de stackars människorna. Jag vill göra någonting åt det. Få Sharahs ljus att nå även de mörkaste delarna av världen” påpekade Akila me…[Read more]

Oroligt lät Finn sin blick vandra mellan de mörker som fanns omkring dem. Vem visste vad som lurades där? Tänk om något skulle hoppa på dem! Vad hade de egentligen för något att kämpa med? Nog var Finn bygd för att kunna ta ner en buse, men han hade inte riktigt hjärtat eller hjärnan för den delen.

“Är det verkligen… vilt?”

En påfrestande dag, det kunde ingen motsäga. Mest av allt ville han spendera kvällen med Ieyna, men om han kände sin familj rätt skulle det bli mer drama efter att han annonserade förlovningen mellan Kael och Nilla. För att finna lite styrka drack han det sista i sitt glas. Även om det inte gav någon effekt, kunde han inte längre skjuta upp det h…[Read more]

Ayperos lyssnade på hennes ord och studerade dem kritiskt. Han verkade inte helt nöjd över vad hon berättade, samtidigt som han också var lite imponerad av denna stora general som steg fram och tornade över honom innan han föll på knä.
‘Helt lojala, kära Isra?’ frågade han, tankfullt. Visserligen var deras uppvisning imponerande, och gav åtmins…[Read more]

På andra sidan gatan hade Arand färgat kullerstenarna med innehållet i sin mage till förbipasserarnas förfäran och avsmak. Dels för att han var ett missfoster, dels för att han bekräftat alla deras fördomar mot hans släkte med sitt beteende. Inte för att det var direkt ovanligt beteende i denna del av Hannadon. Men det var alltid extra illa då såd…[Read more]

I det ögonblicket var Jezeral tacksam för riddaren och hennes nästan omänskliga styrka då hon hanterade så många fiender. Hur hon gjorde det visste han inte, men det gav honom dyrbar tid att hantera ledaren. Det var en kall blick Jezeral gav ledaren framför sig. Än en gång en man som slösade energi och tid på onödiga ord. Vad var det som drev fol…[Read more]

Hornet ekade genom hela skogen, och snart stod Asgeirs krigare synliga för Hillevi och hennes krigare, och Asgeir röt ut en order där han beordrade dem att skapa en sköldmur. Inövat intog de sina positioner och formationer med ljudet av trä mot trä för att skydda gruppen från pilar så gått det gick med de stora rundsköldarna. På samma vis som Hill…[Read more]

Ayperos lät hennes fråga förbli ett mysterium, bara en blinkning med ett öga. Men så var han alltid, en figur som retades samtidigt som han var spontan och och riktade sin uppmärksamhet hit och dit. Men under allt det där fanns ett skarpt kalkylerande sinne, som alltid tänkte framåt, och tänkte på hur han påverkade de i sin omgivning med sitt ag…[Read more]

Arand dolde sin mun med en hand då han rapade till, och han kunde känna hela magen skvalpa då han ställde sig upp från sin sittplats.
‘En kyss på handen och en på läpparna…’ sa han, bara tanken på att kyssa någon nu efter all öl var nästan motbjudande. Men han kunde väl uppoffra sig för vadet och Maeves skull.
‘Jag lovar, på en monsterjägares…[Read more]

Situationen hann eskalera till kaotiska nivåer innan Jezeral hann yttra något svar till Naera. Jezeral var nästan lika förvånad över banditerna som dök upp, och banditledaren som knuffade Naera till marken så som hon själv var. För ett ögonblick blev han så desorienterad att han inte visste vad han skulle göra. Men då han såg hur banditledaren…[Read more]

Asgeir betraktade helgonet Marynas avbild, och berättelsen gav en något mörkare bild av helgonet. Mörkare än vad han föreställt sig, och han nickade lite respektfyllt över vad Vasilij hade att berätta.
‘Vi i Kaldrland är så avlägsna, så vi har kommit undan en stor del av Tredje ögats influens.’ sa han tankfullt, och följde efter Vasilij och ni…[Read more]

Arand var inte i mycket bättre skick än Maeve, men han hade ett triumferande ansiktsuttryck då hon inte klarade av att dricka mer. Demonstrativt höjde han sitt sista stop och drack en klunk, för att säkra sin vinst och med en något skakig dunk slog han ned stopet mot bordet.
‘Haha!’ förkunnade han och knuffade till henne lite lekfullt över ax…[Read more]

‘Åh jag vet inte? Säg att jag är skyldig er en valfri tjänst att utföra ikväll om jag förlorar, och du en tjänst till mig om dina krigare lyckas skråma mig.” sa han lite lurigt och suggestivt, och gick nöjt med henne vid sin sida då hon la sin arm på hans – även om det var hon som rikets drottning som ledde vägen ut till borggården.…[Read more]

Asgeir nervositet och rädsla verkade försvinna gradvis då hans krigare samlade sig kring honom, och även om det var hans första riktiga befäl hade han stridit och övat så mycket med dessa män att han kunde känna sig säker på att ha dem vid sin sida. Turins krigare var här i skogen, inte långt ifrån dem nu. Asgeir gjorde en gest åt de krigare som…[Read more]

Ithia kunde bara rycka på axlarna. Hon visste inte om det var möjligt, men för Kheezais skull hoppades hon på det. Dock kunde hon bara hoppas att Ethirions pris inte var för högt, men det återstod att se. Vid Kheezais påstående nickade hon.
‘Nej… Vi får väl se vad Ethirion kokat ihop denna gång.’ sa hon med en fundersam min. Det hela fyllde henn…[Read more]

Faegrim skrattade lite åt skogstrollets ord, ja åtminstone pratade hon någon dialekt de kunde förstå, så allt för långt ifrån kunde hon ju inte komma?
‘Här är vi nu.’ förklarade han och pekade på Brinkeland.
‘Och här…’ sa han och förde fingret längre sydväst från skogen. ‘Där ligger Älvskogen. Och lite längre väst ligger själva Kaelred.’ påpe…[Read more]

Ett skratt föll ur kvinnans läppar, hon drack en klunk av vinet igen och placerade det nu tomma glaset på bordet framför sig. Hon kunde riktigt se hur hans tankar vandrade iväg åt alla möjliga håll. Tvivel, farscination någon slags irritation… Det var verkligen en blandad kompott. Lite i sina egna tankar drog hon sin tungspets över underläpp…[Read more]

Både de två djuren var ingen hon brukade se allt för mycket av och speciellt inte klura på vem som var snabbast eller smidigast. Lite fundersamt drog hon handen genom håret och hummade åt hans fråga som var så allvarlig.

“Säl, kanske?” sa hon, inte helt säker på sin sak men nickade sedan instämmande åt det hela.

“Ja, säl är nog det som du kom…[Read more]