Stolt var kvinnan som landade vid Ayperos sida. De röda lädervingarna var skyddande kring Ayperos ett tag, tills hennes blick uppfattade att vakterna inte var ett hot. Hon skapade en liten vind när hon fällde ihop sina vingar. Vad gjorde de här? Tanken hade vandrat genom hennes huvud ett flertals gånger. Fastän hur många gånger hon frågat s…[Read more]

Kvithera nickade och hummade lätt åt det som sades. Strid påverkade alla olika, själv hade hon hittat någon slags inre best i gatustriderna hon hamnat i då hon bodde i Celeras. Något rått som endast gick på instinkt, något man antingen hade eller inte. Men det var inte något hon tänkte dela med de andra.
‘Man behöver inte vara i stridens het…[Read more]

“Men, Corrin, så är det inte alls!” utbrast Finn, att ljuga var inte en av hans främsta egenskaper. Det var alltid som en orolig känsla i magen och dessutom var det svårt att hålla minen. Dessutom gjorde inte det där fåniga flinet eller leendet bättre. Fast Corrin fortsatte att prata och det var en lång historia. Han hade inte ens lyssnat t…[Read more]

Klart det inte enbart skulle vara den obekväma tystnaden. Nej. Vad skulle en resa till en skog som detta vara utan att något sådant hemskt skulle ske. Vad om dimman var giftig? Bara tanken fick henne att stänga sin mun och försöka hålla andan. Inte för att det tog lång tid innan hon andades ut och in djupt för att få luft igen.

“Beror ju lite på…[Read more]

Evina höjde först ett ögonbryn när Finn började pladdra, även om det följdes av ett litet leende, för hon var van att han gjorde det, men sedan höjdes ett till ögonbryn då flickan hakade på. Nej, hon såg inte direkt det lustiga i situationen som hon förklarade, men sen hade väl Finn aldrig varit den bästa på att uttrycka sig heller. Men den…[Read more]

“Ah, men om det är en port i Järn, så är det nog inte främst av oss de har stulit från, inte sant? Och är dessa portar inte långt äldre än vår nuvarande konflikt med dem? Och om det är så att ni har fel om det första, måste ni inte måhända tänka genom även det andra som ni sagt, angående dess konstruktion, unga Sinya?” Som var sig brukligt för Ae…[Read more]

Eiirë

”Det är trots allt en imponerande byggnad, för att vara människor som byggt den. ” Säger hon, stämman melodisk och lugn med en mjuk klang som kunde bli kall som stål, det visste dem som kände henne, när det behövdes. Blicken vilar vid porten, människorna som stirrar har hon inte ägnat en tanke eller blick ens förrän nu då blicken sänks. De…[Read more]

Kommer! Rösten fick det ett lugn att spridas inom Finn. För även om det fanns en väg in, var det betydligt enklare med en öppen dörr och ett trevligt välkomnande. Han stannade sin knyta näve i luften och istället vinkade han glatt mot den välkända kvinnan som stod i dörrkarmen.

Innan Evina skulle hinna drämma igen dörren stack han foten innanfö…[Read more]

Det var en frän doft i gränden där verkstaden låg – som för den delen låg en aning avsides, utan någon anknyta till huvudgatan. Då ‘pojkarna’ knackade så hördes en kvinnlig röst inifrån:

“Kommer!” Ljöd den, följt av några högljudda klickande och väsande, omistageligt av metalliskt slag. Sedan hördes tillslut några steg, och dörren öppnades.…[Read more]

Finn behövde inte se på Corrin. Vad det än var, så var det hela temporärt, även vad den där trollkarlen sa. En sjukdom. För om Corrin var kvinna… hur skulle han då samtala med honom?

Han ville inte ens tänka tanken. Fast vad var det han gjorde nu? Han skakade på huvudet åt det hela och fortsatte att röra sig framåt. Hade helt glömt av att…[Read more]

Vinglaset fylldes på nytt, men det var som om Akila inte ens lade märke till det. Det tycktes alltid vara påfyllt, beredd på att dränka hennes bekymmer och oro. Hennes bärnstensfärgade ögon gnistrade som en liten flicka som nyss hört en spännande berättelse och hon höll nästan andan medan hon följde den vackra ormen som slingrade sig över öknen. H…[Read more]

Sällskapets yngsta medlem Sinya var en ung alv, även för alviska mått. Knappt mer än en ung tonåring. Den officiella förklaringen var att hon var diplomatens assistent, men i sanning var hon där för att hålla ögonen och öronen öppna för allt som kunde vara värdefullt för alverna. Och allt som kunde vara värdefullt för gruppen. Hon hade mycket a…[Read more]

Smärtan pulserade hårt i Gharfs arm, men han ignorerade det och gav hastigt en blick på Feylin och hennes oväntade komplimang. Inte för att han behövde den, men han nickade lätt till henne och hade en allvarlig och bestämd uppsyn. Så de pressade vidare, och då portarna och facklorna äntligen kom i åsyn kände han en strimla hopp. Det var kaos, oc…[Read more]

Leva tänker hon.. vad fanns det för mening att leva nu? Hon var ju helt ensam. Hon nickar ändå, tänker att det kanske skulle göra kvinnan nöjd men tvekar när hon får kniven i sin iskalla hand vars fingrar knappt klarar av att slutas kring skaftet. Ser skräckslaget på kvinnan vid hennes ord men nickar knappt märkbart. Hon skakar tänder av köld när…[Read more]