Han säger inget mer om Asarna eller det hon nämner om völvorna men en lite fundering och tanke har börjat gro. Sen smeker han hennes kind igen och drar med fingrarna över hennes kindben. Inte så att han fäster någon större vikt vid den tanken men den fanns där långt bak i hans huvud iallafall. Han hade sett hur hennes tatuering förstörts…[Read more]

Han möter hennes blick och nickar innan han mjukt kysser hennes läppar mer kärleksfullt och utan begär. “Jag lovar att vara så försiktig jag kan.” Han smekte hennes arm mjukt medan han lutade sig lite mer in mot henne för att få vara så nära han kunde. Hans leende blev lite större och varmar när han hörde hennes sista ord. Han kunde inte säga hu…[Read more]

Så fort som drottningen var på sina fötter igen, hade Vésiva rest sig upp och böjde huvudet i en respekterande gest. Det fanns inte heller någon tid att förlora. Tiden hade en tendens att röra sig allt för fort. Hon skakade nätt på huvudet så att hennes blonda hår slog lite åt alla håll.

“Nej, min drottning. Tack igen för er tid” sa hon och böjd…[Read more]

Förstås var det svårt att sitta kvar där när de två skulle röra sig iväg mot en… kyrkogård? Varför i Athals namn skulle de göra det? Han svalde och svepte stopet som han hade haft framför sig för att lite buttert med korsade armarna medan han gick med arga steg.

Tyst och ilsket vandrade han, lite längre bakom resten av sällskapet med blicken på Cathyrn.

Hans grepp om hennes arm var lite hårdare för varje steg. Hon bet lite i sin läpp, som för att hindra sig själv att säga någonting. Eller för den delen att skrika till. Hon ville inte skrämma honom till att inte fortsätta det som de höll på med. Trots allt var det ettsteg framåt.

“Se där! Det ser bättre ut och du har inte ansiktet tryckt ner mot…[Read more]

Förr eller senare, men hon föredrog så klart förr. För vem visste hur länge man levde och var inte döden en lösning på allt? Hon nickade lite instämmande åt hans gäspning. Sömn hade inte varit så dumt, inte det minsta.

“Sova här, eller i byn?” frågade hon, för henne kvittade det egentligen. Hon hade sovit under den bara himmelen många gånger förr.

Veta mer om henne? Det var väl inte så mycket att berätta. Eller kanske det var faktumet att ingen förut hade riktigt varit intresserad av hennes bakgrund och historia innan. Hon bet sig själv i underläppen medan hon funderade på ett vettigt svar.

“Jag… föddes här i Spillerhamn och sedan dess har jag och min tvillingsyster varit här?” föreslog…[Read more]

“Varför hon är här? Antingen för att Lloth vill ha henne här av någon anledning, för att hon har något att vinna själv på att vara här eller för att hon går emot Lloth…” Han visste inte vad han skulle tro om det Ziyate hade sagt till honom tidigare eller om det ens var sant det hon sagt. Men tydligen så var det ju en tredje mörkeralv här…[Read more]

Han håller en arm om henne när hon glider av honom och låter en belåten suck lämna hans läppar. Hans blick var för en stund riktad upp mot taket. Hans hand flyttar sig från hennes axel och upp för att mjukt smeka hennes hår, njuta av att ha hennes ansikte mot sin hals. Med sin andra hand drog han en filt över dem och vred huvudet mot henne. Han…[Read more]

I hans ögon var hon lika vacker med håret i en sådan röra som när det varit så fint flätat. Mjukt följde hans fingrar de lösa länkar som låg mot hennes hud. Han gjorde inga försök att flytta dem men lät fingrarna fortsätta sin vandring. Hans blick tog in allt, försökte se till att den bilden av henne för alltid skulle förbli i hans minnen. Det t…[Read more]

Ännu en gång snyftade Ranghildr till och torkade bort tårarna från de glansiga kinderna. Hon försökte verkligen att hålla tillbaka sina tårar – speciellt när Kettil bad henne. Ett svagt, prövande leende fanns på hennes läppar och hon nickade sedan lite. Hon verkade inte bry sig om något annat som skedde omkring henne.

Fast en liten lättnad fann…[Read more]

Hans ord hade gett honom ett par saker att tänka på men de tankarna fick vänta till lite senare. Just nu var hans enda tankar på hur underbart det var att se och höra henne förlora sig i extasen. Känna hur hennes kropp spände och hur hennes underliv så skönt kramade hårt runt honom. I den stund han kände hennes kropp spänna sig och hörde de kvi…[Read more]

Eirik låter sig ledas bort av Arand. Att ngåot är fel med Rune står helt klart även för honom och han litar på Maeves starka magkänsla. Mest arg är han för att hans mor och far fick gå igenom det här. Eirik hade han sörjt på sitt vis, gjorde väl fortfarande men kanske inte i samma grad som de andra. Döden för honom var inte skrämmande, alla…[Read more]

Arands ord innan de går in har fått henne att lugna sig en aning, eller i alla fall samla sig så att hon utåt sett ser ut att vara fokuserad. Återigen oerhört tacksam över att Arand valde att följa med henne hit. Hon kände honom knappt men de dagar de spenderat tillsammans hade ändå fått någon form av vänskap att börja gro”Alla har något att vi…[Read more]

Hans händer vilar på hennes höfter, erbjuder lite extra stöd i hennes rörelser medan han försöker låta fingrarna dra över hennes hud så gott de kan. Mjukt möter hans höfter hennes rörelser och trycker sig så djupt in i henne varje gång hon sänker sig ner över honom igen. Hennes blick håller honom låst mot sängen och han hade inte kunnat om han…[Read more]

Hans egen andning blev allt snabbare och ytligare när hon började möta hans höfter med sina. Han lyfte en hand från hennes hud för att i luften rita några mönster, denna gång skapade magin ett litet klot av lila ljus som hängde över dem medan det enda andra ljust som funnits där inne slocknade. Med ett långt stön satte han sig upp och försökte…[Read more]

Mjukt smekte hans händer upp längs hennes armar och över hennes axlar innan han lade armarna mjukt, ömt om henne. Tryckte sig själv mot henne, försökte se till att så mycket av deras kroppar rörde vid varandra. Han kysste längs hennes hals upp till hennes läppar, kysste henne i en lång öm kyss medan hans händer håller om henne hårt. Under fl…[Read more]

När hennes höfter så retfullt rör siv mot honom biter han sig i läppen för att inte låta henne höra det stön som han annars så lidelsefullt gett ifrån sig. Men det var nu en nästan brinnande åtrå i hans blick när hon som färdades genom hela hans kropp som en löpeld. Fingrarna rör sig i invecklade mönster över hennes lår, allt medan det bara är na…[Read more]

Mjukt flyttar han sina händer så de vilar på hennes lår, möter hennes blick med en något dimmig och upphetsad blick. Hans andning var ytlig och han kunde inte låta bli att le nöjt ändå. Men den där tunga känslan av att hon kanske tänkte gå försvann inte även om han hade svårt att tro att hon skulle gå. Långsamt börjar han låta fingrarna mjukt röra…[Read more]

Varje kyss och mjuk beröring mot hans hals fick honom att hastigt dra efter andan. Hans andra hande började mjukt att utforska hennes hud på axlar och rygg så långt ner hans armar kunde nå. Men den andra handen höll kvar sitt mjukt grepp om hennes hår. Just för att han inte ville hon skulle försvinna. Den varma andedräkten som spelade över hans…[Read more]