Han fångar smidigt nyckeln och kunde lätta avgöra att hon inte riktigt litade på honom, med all rätt så klart men inte riktigt som Ragnhildr trodde. Han skulle inte göra något för att förrråda Ulfhedna. Utan göra vad han kunde för dem, med nyckeln i handen går han fram till dörren och när han sätter nyckeln i låset ser han mot Ragnhildr med ett…[Read more]

Ett ögonblick verkade hon nöjd, som om hon kunde godta hans löfte sedan skakade hon på huvudet åt det hela för att sedan korsa sina armar lite bestämt och ilsket.

“Jag frågade inte dig om det som rådgivare, Yazefin” sa hon och höjde ögonbrynet för att se på honom med en blick som sa att hon inte riktigt litade på mannen framför sig. Hon sucka…[Read more]

Han ser bara förvånat på henne först men nickar sedan med ett roat leende och nickar innan han tar ett djupt andetag som han släpper ut med en suck. “Jag märker ni är väl förberedd ändå på att kräva denna tjänst från mig. Men som ni vill, som rådgivare åt kungen av Karm, svär jag Yazfein Helvith att inte nämna något om vad för plan ni kan tänkas b…[Read more]

“Ge mig ditt fulla namn, och svär vid det.” sa hon allvarligt. För trots allt hade hon hört att det var mäktiga. Något som hon kunde använda som försvar att han skulle hålla tyst om det hela.

“För jag är inte dum nog att tro att du kommer hålla tyst, utan att jag har en hake på dig.” sa hon och det fanns enbart en allvarlig blick. En som visade…[Read more]

Han gnider sina handleder lite och känner hur det blivit lite fuktigt på ett ställe på vänster arm men döljer det fort med att lägga händerna bakom ryggen i en avslappnad rörelse som för att mjuka upp axlar efter hur hon haft honom låst. Han möter hennes blick lite frågande på varför hon hade nämnt just Maeve vid namn. Det var en väldigt övertyg…[Read more]

Hon gav ifrån sig en hastig utandning – som i ett skratt för att trycka honom en sista gång mot väggen och släppa honom sedan. För att sedan sträcka på sig och nickade ner mot korridoren.

“Ingen får veta om det, inte ens Maeve.” sa hon allvarligt och såg på honom med en menande blick. Som även visade hur trött hon var på allt. All död, smärta o…[Read more]

Det var förstås inte svårt att se att Maeve var både orolig och frustrerad över att inte få svar. Men då var de två, trots allt. Hon flinade bara lite lätt åt hennes fråga för att sätta sig bakom henne med korsade ben. På vägen dit hade hon fått tag i en kam gjord av ben.

Försiktigt, kanske oväntat försiktigt för hennes lite kraftigare fingrar,…[Read more]

Yazfein gör inte något motstånd alls utan låter henne kontrollera hans rörelser mot väggen och håller sig där. Men när hon nämner löften så mörknar hans blick igen men samtidigt finns det något sorgset i blicken blandat med ilskan. Han tar ett djupt andetag men nickar sedan kort för att låta ilskan försvinna helt från ögonen. “Löften är inget j…[Read more]

Hatet i hans ögon fick honom att le lite grann, lite mer nöjd över  att det fanns något annat sliskiga rövslickande sida som han visade innan. Lite mer stake än vad han visat innan. Hon tryckte in hans kropp igen med sin för att sätta sitt knä mellan hans ben för att ha honom ännu mer i kontroll.

“Ett löfte ja, men de är lika flyktiga som…[Read more]

I tystnaden som följde efter Maeves ord, hördes enbart Ranghildrs tunga andetag som tydde på att hon inte riktigt var lugn. Utan det fanns en ilska som bubblande där inom henne. En kort stund mötte hon sin dotters blick utan att tveka för att sedan skaka på huvudet.

“Precis som dina hemligheter, har jag mina.” sa hon simpelt och snörade på sina…[Read more]

Milt lade hon en hand på sin dotters hand, men det fanns något distanserat och fundersam blick där. Precis som Maeve fanns en bekymrad rynka emellan sina isblåa ögon. Hon suckade tyst och klappade hennes hand sedan.

“Glöm vad jag sa, Maeve. Det är inte din börda att bära.” sa hon sedan med ett svagt leende och tog hennes och Maeves smutsiga…[Read more]

När Maeve nämnde Kettil vände sig Ranghildr om, hon hade spänt sina nävar ilsket som för att hindra tårarna att växa när hon tänkte på den döda sonen. Hon drog ett par djupa andetag innan hon svalde och såg mot Maeve igen.

“Ger du mig ditt löfte, att inte säga åt din far?” frågade hon, med en allvarlig blick i sina ögon. Som visade att det va…[Read more]

“Och hennes liv är värt mer än våra fränders liv?” frågade hon med ett höjt ögonbryn. Förstås ansåg inte hon det, men det var en delikat situation det var hon tvungen att medge. Samt tanken på att skicka en liten tös som henne till sin död… Det påminde henne allt för mycket om Kettil.

Hon suckade och drog av sig sina egna kläder för att…[Read more]

Under tiden som hon funderade över hennes ord betraktade hon Maeve och tog lite vatten i sin kupade hand för att sedan hälla den över hennes huvud och gnugga bort lite tvål som hon hade missat att få bort. Hon suckade lite beklämt och hennes min visade att hon inte var allt för nöjd över tanken.

“Hon kommer dra hit mer fiender” sa hon tyst och…[Read more]

Förstås var det svårt att släppa lite tanken på smycket, inte kunde väl..? Hon släppte tanken, för vad annat än skada skulle den ge både hennes dotter och henne själv? Fast när hon hörde Maeves hesa viskning rynkade hon ännu mer ögonbrynen och såg lite förvånad ut.

“Dottern till den forna drottningen i undervattens riket?” frågade hon lite fö…[Read more]

Leendet Fëani ger Maeve är varmt och genuint. Sömn hade verkligen fått henne att må betydligt bättre än innan. Men leendet svalnar när hon kan känna hur spänd monsterjägaren blick vilket också gör henne på sin vakt” Vad menar du? ” frågar hon honom lågt, låter blicken svepa ut över rummet. Hon kände inte monsterjägaren så väl men hon hade lärt si…[Read more]

Han stannade till tvärt han plötsligt hade Eirik framför sig, hans blick gick från att ha varit nervös och osäker till kall och hård på ett ögonblick när han mötte de gula ögonen. De var fortfarande några meter ifrån bänken mitt emot Maeve och Yazfein mötte Eiriks blick utan att vika undan. “Eirik, falken eller hur? Jag är Yazfein, rådgiva…[Read more]

Asgeir hade gått lite hit och dit och talat med de olika gästerna, social som sin far. Då Ranghildr plötsligt var där log han ett varmt leende mot henne, så lik sin far men kanske snäppet fagrare.
‘Verkligen?’ frågade han, lite förvånat.
‘För att vara helt ärlig mor är jag lite orolig för henne.’ sa han och blickade mot Maeve där hon satt.
‘Hon…[Read more]

Inte ett ögonblick trodde hon på det som hennes dotter sa. Det var något på sättet som hon sa det och Ranghildr torkade bort de vattendropparna som fanns på hennes kind för att sedan le svagt mot henne. Ett leende som visade att hon inte var helt övertygad.

“Det låter märkligt, men om du inte vill säga, så låter vi det gå för nu.” sa Ranghildr,…[Read more]

Ayperos såg lite road ut över hennes sätt.
‘Du talar som en politiker.’ sa han med ett skratt. ‘Försiktig, men ändå djärv. Utan att binda sig, eller avslöja alla sina kort, men ändå redo att spela dem då läget visar sig.’ påpekade han muntert.
‘Frågan är, vad gynnar oss bäst?’ undrade han och vände hennes egen fråga till henne.
‘Jag är in…[Read more]