Vésiva följde trollkarlens blick mot träden och rös till av minnet. Vad fan var det som hade hänt? Träd skulle inte röra sig så. De hade inte ens rört vi dem om mindre skada dem!

“Det får vi väl reda på tids nog.” hummade hon och tog sig för huvudet, inte för att de minskade den bultande huvudvärken överhuvudtaget.

“Vad ska vi göra nu?”

Orden som föll ur Djans munn var ingenting som Sera fann i sitt tycke. Hon visste mycket väl att det var mer till livet än svart och vitt. Men mörk magi… Bara tanken fick henne att rysa. Hon ville slita bort sin hand från hans, men hans närhet var inget hon ville gå miste om. Hon lät sin klarblåa blick fästas i hans.

“Att mörda människor…[Read more]

Igen så var det allt för många frågor, det var nästan för många för att kunna räkna de på fingrarna men Camthalion log bara åt sin syster och strök en lugnande hand genom hennes hår milt.

“Jag blev väl bara trött på ditt kärlekstjafs med Leifi” påpekade Camthalion lite retsamt, samtidigt som det fanns något däri. Ärligt talat så hade han svårt fö…[Read more]

Feonns ord försvinner lite för honom, det var alldelles för många ord för att kunna fokusera och lyssna på. Han log lite för sig själv medan han borrade in sitt huvud i hennes blonda hår och drog in doften av henne. Det lugnade honom och han strök en mild hand över håret för att sedan hyscha henne lite grann. Han vågade inte riktigt säga ett ord…[Read more]

Alver är skogsfolk. Så varför inte ta sig till en skog? En briljant plan om man frågade vem som helst. Åtminstone om denne vem som helst var Camthalion. Alldeles för envis för att kunna erkänna att det kanske inte Harvadars djupaste djungel var den bästa platsen för honom, eller någon för den delen. Det var fuktigt och alla små kryp tycktes särs…[Read more]

“Tack…” sa hon, i en utandning när han stödde henne. För att vara ärlig så var hon nästan osäker på om hon skulle kunna röra på fötterna. Men vad var det för sätt att inte försöka? Hon drog ett djupt andetag till, som för att samla mod innan hon försökte röra sig. Svårt var det, men de kom några meter i alla fall.

“Vad i helvete… är det so…[Read more]

Enbart tanken på att öppna sin mun och säga något var svårt. För det var med nöd och näppe som hon inte yttrade sina innersta tankar. Nenya blängde ilsket på demonen vid hennes axel. Hon var äker på att det var hans äckliga närvaro som hade fått henne att utbrista sina tankar.

Ett svagt leende på hennes läppar fanns när hon slog sig ner vid maten…[Read more]

En rysning gick genom Sera, som hon kunde känna mörkret som fanns i hans själ. Som om blodet, makten och girigheten var något som fyllde hennes mun med en äcklig bränd smak. Hon räckte ut tungan i en avsmak, utan att vara medveten om det.

Disträ och fundersamt tog hon tag i hans hand. Strök sin tumme milt över hans handrygg och betraktad…[Read more]

Drottningen väntade inte en minut mer på att resa sig upp och med en gest fick han alla vakter att reagera. Även fast vakterna var rädda, var de glada över att få något nytt att tänka på. Det dröjde inte många sekunder innan hon hade tyglarna till sitt vita sto i sina händer. Hon svingade sig upp och såg ståtlig ut rakryggad på hästryggen. So…[Read more]

Orden förvirrade henne, samtidigt som det gav henne en mer klarhet likaså. Hon strök en hand genom hans hår milt, ömt för att kyssa hans panna.

“Och vad gör vi nu?” hummade hon och strök sina händer över hans hår och höll honom nära sig. Som om hon var rädd för att han skulle försvinna om hon inte höll fast honom. Fast det fanns en oro att han s…[Read more]

Ithia rynkade på ögonbrynen konfunderat åt det hela. Det måste vara en stor skuld dem två emellan för att han inte skulle rapportera om Kheezai till myndigheterna. Men av hans accent att döma kom han från Celerashållet, och då kanske han hade lite mindre fördomar mot mörkeralver än de flesta.

Ithia själv la upp sitt hår i en knut och började kl…[Read more]

För ett litet tag kändes det som om det bara fanns de två i världen. Som om resten inte existerade. En underbar känsla. Hon andades tyngre och gnuggade sin näsa mot hans, lite lekfullt efter att han besvarat hennes kyss. Orden ringde fortfarande i hennes öron. Du borde inte ha kommit tillbaka. Hon visste att det var sant.

“De skulle hitta mig va…[Read more]

Att han hde dålit samvete och ångest var inte svårt att se eller höra. Snarare drypte han av ångest. Hon strök milt hans hår och tryckte hans huvud mot henne för att ge honom lite värme och trygghet. Sedan kunde hon inte rå för att skratta lite varmt åt hans sista ord och lyfte bort hans huvud för att sätta sina händer omkring hans kinder.

“Men…[Read more]

“Du mördade Sasha… och sedan tvingade du mig att lämna dig.” påpekade Sera och bara tanken fick henne att rysa. Blodet, skrattet… den galna blicken. Allt kändes så fjärran som i en dröm. Hade det bara varit en dröm? Nej… Något var fel med Djan. Allt sedan hon tvingade honom in i sin mors sinne. Det var hennes fel att han blivit som han var.…[Read more]

Ett accepterat erbjudande. Det var alltid en bra början. För trots allt även om värdskap handlade om att ge och bjuda. Kom det självklart till ett pris. Mestadels för att gästen ifråga kände sig tvungen att bjuda tillbaka. Inte för att Akila skulle säga nej till en sådan möjlighet.

“Självfallet, Xarnir. Och som Djan här säger är mitt biblotek oc…[Read more]

Vemodet över hans ord. Civilisationen måste falla. Hon visste vad det innebar. Hennes hals och läppar blev lite torrare och hennes blick var orolig. Hon hade alltid velat skapa en revolution bland folket, att de skulle kunna ta ett eget initativ och leda. Men nu på senare tid hade hon fått en annan tanke.

“Om civilisationen i Iselem ska fall…[Read more]

Asgeir gav sin bror en skeptisk blick. Även om de var tvillingar var de väldigt olika, och just nu gjorde han en grimas över vad hans bror gjorde för antaganden om honom.
‘Tror du jag skulle ha makten att sälja vår syster, även om jag ville?’ frågade han med ett hest skratt.
‘Hon får göra sin bedömning själv då hon anländer. Kanske du, käre bror…[Read more]

Ithias tankar verkade röra sig långsamt som genom tjära, och hon hade svårt att fokusera. Hon hade varit säker på att jägaren var en man som var ute efter död, men nu tyckte hon sig minnas att det hade funnits ett rykte i Vargås om en jägare som spenderat tid med “Kessie”. Var detta mannen? Troligtvis med tanke på att de inte var genomborra…[Read more]

“Tre…? Det låter precis som trä…” sa hon med ett skrockande och det verkade som om hon helt glömt av vad hon hade tänkt göra. Vad pratade de om träd för? Nå… de var ju förvisso omringad av träd som dessutom tycktes röra sig, även utan vindens hjälp.

Ett försök till att ställa sig upp gjorde hon, även om hon vinglade som en full gubbe som t…[Read more]