Arand hade himlat lätt med ögonen över dvärgens religiösa prat. Alla dessa religiösa fanatiker, och se så lite nytta det gjorde dem. Tvärtom gjorde det väl bara allting värre. Men om det hjälpte denna dvärg att ta ned monstret som höll på att förstöra denna lilla stad spelade det inte så stor roll, antog han. Självfallet hade han föredragit att ta…[Read more]

Ett, två, tre på det fjärde ska det ske, på det femte gäller det… på det sjätte… smäller det! Efter att ha intalat sig själv det gav sig kvinnan ifrån sig ett vrål medan hon höjde sin yxa och sprang emot den där ödlan som verkade ännu mer ilsk efter trollkarlens försök till att göra något. Hon frustade till lätt. Vilken sida var han egentl…[Read more]

Vad var det som Jonishisanjou Shigeyoshihirauji  Olofsson skådade med sina blåa ögon? Såg han helt enkelt i syne? Det tycktes som om där det för en sekund sedan stod en helt vanlig buske, fanns nu ett groteskt ansikte. Dessa buskar i Nirai var märkliga… Han kunde ha svurit vid Erethils namn att ansiktet inte var där innan. Det var ju förstås…[Read more]

Ett litet andetag undslapp Vesíva och hon reste sig upp för att rätta till sitt läderbälte med handelsgillets märke. Försiktigt lät hon blicken fastna på drottningen. Hennes leende var nästan lockande, likt som hennes mörka mystik. Lite generat såg hon istället på en punkt bakom drottningen, även om det var enbart en millimeter skillnad. För…[Read more]

Mannen med det vita håret studerade besten med en analytisk blick, och hans ögon smalnade något över vad han såg. Men det var inte rädsla som tog över honom, rädsla som fått de flesta andra att fly eller ta några steg bakåt inför ett sådant hot. Snarare verkade han försöka fundera ut vad det var han stod emot. För om någon hade erfarenhet av mo…[Read more]

Frågan från den nyanlände mannen gick helt förbi kvinnan, när blicken var helt fokuserat på bestens gap. Det tog henne inte lång tid att greppa tag i sin yxa. Det robusta träslaget kändes tryggt i hennes händer då hon höjde den högt i ett försvarsläge. Värmen tycktes inte riktigt ha någon effekt för henne och det var som om det nästan var en roa…[Read more]

En man med kritvitt hår hade också varit en av de som suttit i värdshuset. Inte en ålderstigen man som mannen som sett ut som något hämtad ur en sagobeskrivning av en trollkarl. Nej han hade ett ungt ansikte, och klargula ögon som stod i kontrast mot hans ljusa hy och det ljusa håret. Något av en enstöring, klädd i en lädersärk, läderbyxor,…[Read more]

Händelsen var förvirrande. Men Vinga visste en sak, om det var kaos, tänkte hon inte vara fast i ett sånt här skrangligt värdshus. Hastigt reste hon sig upp och följde efter mannen som hon nyss skulle börjat en konversation med.

Ett steg utanför värdshuset och hon kunde känna den stickiga lukten av brandrök. Eldlågorna hade fattat tag i en av…[Read more]

Den unga kvinnan satte sig ner, precis innan den äldre mannen hade hunnit svara på hennes fråga. Om han ville ha henne därifrån var det väl bara att schasa iväg henne. Eller… åtminstone försöka med det. Utan minsta besvär lade hon ena benet på bordskanten och lutade sig tillbaka på stolens två bakersta ben. Gungade lite fram och tillbaka, med…[Read more]

Äntligen, tack och lov… tänkte kvinnan då hon steg in på värdshuset Slöa hammaren. Trots den tidiga morgontimman var värdshuset redan fullt av människor och nästan alla bord var fyllda av hungriga och törstig individer. Hon lät sina bärnstensfärgade ögon fastna på den ensamma personen.

Det långa vita skägget fick henne att tänka på de trol…[Read more]

Neyir blickade mot de andra representanterna för Bläck, och drog en djup suck för att styrka sig själv innan Vesíva gick in i Isras audienssal. Korsade fingrar… Men med största sannolikhet förlorar vi våra huvuden. Det var länge sedan han hade känt sig så nervös, men han tog på sig en rakryggad och självsäkert mask, den där Neyir som inte or…[Read more]

Vilken annan dag som helst skulle Vesíva inte ha något emot att vänta, trots allt hade det varit många långa stunder på Bläck. Skeppet som hon mer eller mindre var uppvuxen på, och handelsgillets skepp. Dock verkade väntan idag vara olidlig. Hon var inte ens säker på hur länge de hade väntat där. Det kändes som flera timmar, nästan en evighet, men…[Read more]