Ayperos gav ett litet förvånat höjt ögonbryn över att bli kallad “ers nåd”, men han hade inget emot att bli kallad det heller. Speciellt inte från henne med den ton som hon gav honom. Hon mötte honom som en jämlike, vilket var mer än vad han förväntat sig på så kort tid. Hans leende blev lite mer behagligt, och samtidigt lite lurigt, och hans mörk…[Read more]
Faegrim hade svårt att relatera, trots allt hade hans uppväxt i Brinkeland inte haft många bekymmer. Åtminstone inte om man jämförde med vad dessa två stackare verkat varit med om. En stund visste han inte riktigt vad han skulle svara, innan Kathryn till all lycka tog upp ett mer spännande samtalsämne.
‘Ja! Låt mig se…’ hummade han och drog fram…[Read more]
Taewyn gav ifrån sig ett litet klingande skratt över Aeriels konstaterande.
‘Så uppenbart?’ undrade hon roat och skakade på huvudet. Trots allt hade alven inte känt dem mer än en halv dag eller så.
‘Men du har säkert rätt… Det där med Erethil vet jag inte dock.’ erkände hon lite generat. Hon var inte en stor religionsutövare, trots allt, för v…[Read more]
En försiktig knackning hördes på dörren till Davants arbetsrum och efter en liten stund stack en tjänare in sitt huvud. Han böjde sitt huvud så långt ner så enbart hans smutsblonda kalufs syntes när han talade till sin herre. En hand höll fortfarande ett hårt tag om dörren, att stanna var ingenting han hade på tankarna.
“Min herre, Ni har en dam…[Read more]
I tumultet hade så klart prinsessan Tirrin igen glömts bort av sin familj. Arlin hade betraktat händelseförloppet, men hade snabbt tagit bort sin uppmärksamhet för att försöka hitta den lilla prinsessan där i folkhopen som rest sig och ropade sina kommentarer. Vissa i stöd för Kael, vissa i stöd för Vinga, vissa anklagande, och vissa som krävde a…[Read more]
Lansen slog hårt mot Vingas bröstplåt. Hårt nog för henne att tappa balasen och falla till marken. Smärtan bultade i huvudet och kroppen. Ett litet skratt kom ur hennes läppar över smärtan och situationen. Verkligheten kom inte tillbaka förrän hon hörde tumultet omkring sig. Långsamt började hon förstå vad som hänt och hon stelnade till fö…[Read more]
Finn var mer än glad att Corrin drog dem genom andra kvarter än deras gäng brukade hålla till i. Han lufsade bakom Corrin och nickade lite åt Faegrims fråga.
“Som vår familj, vi var båda hemlösa och de tog hand om oss. På det enda sättet de visste om” hummade Finn, det var inte direkt en lögn. Han visste inte riktigt vad han skulle säga mer me…[Read more]
Svaret tyckte behaga Akila och hon satt kvar avslappnat i sin tron med ett varmt leende på läpparna. Blicken var intensiv och det var många som fann blick igenomträngande som om drottnigen visste mer. Hon gjorde en gest mot den unga kvinnan som stod framför henne.
“Och nu är du här.” avslutade Akila hennes berättelse och ett litet skratt f…[Read more]
Såg på mig igår. Orden fick rodnaden att stanna kvar, men varför skulle han låta en människa ta luften ur honom? Uppenbarligen gjorde hon det för att reta honom… eller testa. Vilket som, skulle han inte tillåta att det fortsätte på sammavis. Ett svagt leende fanns på alvens läppar och han ryckte lätt på axlarna där han sprang vid Neaduins sida.…[Read more]
Striden som hade inletts mot den stora riddaren avbröts av hovar som hördes någonstans i bakgrunden längs med landsvägen. Det i sig själv var kanske inget ovanligt, men det som drog uppmärksamhet var mannen som satt på hästen och hans klädsel som alla kunde koppla ihop med den fruktade organisation han representerade – Tredje ögat.
Kael var för fokuserad på sin motståndare för att märka av grälet som uppstod på sidan mellan härolden och vad som uppenbarligen var mannen som borde suttit i sadeln som hans motståndare. Dessutom hade duggregnet ökat en aning och blockerade ut en del av ljuden, som blandades med publikens entusiasm. Den sista avgörande stöten kvar. Hjärtat had…[Read more]
Kaels lans slog harmlöst mot axelplåten, det var inte vad hon hade väntat på. Att ett bråk hade uppstått vid härolden var ingenting som Vinga hade sitt fokus på. Det var tungt nog med rustningen som var alldelles för stor för henne. För att vara ärlig hade hon inte heller alla regler memorerade. Hur var det nu igen?
Faktum var att hon inners…[Read more]
Smällen som träffade Kael fick honom att rycka till på ett onaturligt vis, men med ren viljekraft höll han sig kvar i sadeln. Han gjorde en smärtsam grimas, men vände om och gjorde sig redo för nästa rond. Åtminstone kunde han nöja sig med att han träffat Lucas med, men i sanning var det inte svårt att missa en så stor måltavla. Kaels nervosi…[Read more]
Orden från Dastan gav henne en annan klarhet och hon försökte intala sig själv ett lugn medan hon mötte hans ögon. Samtidigt lät hans löften inte som om de skulle kunna klara sig. Allt var mörkt omkring dem, det fanns inte ett tecken på varken Sharah eller någon utav asagudarna, inte ens Loke. Hon svalde hårt och försökte att fram någon magi, d…[Read more]
Arlin nickade lite till Nillas svar, och lite prövande la han en hand på hennes rygg. Rörelsen kändes lite nervös, ovan, som om det fanns en ny energi mellan hennes kropp och hans. Hennes hår kittlade hans hud lite, och han log lite bekymrat.
‘Jag vet inte. Det bästa tror jag är att jag försöker få henne på andra tankar.’ sa han.
‘Hon menar inget…[Read more]
Ayperos gav henne en lite farlig men samtidigt behaglig glimt i de mörka ögonen. Kanske var den lite vetande, lite mystisk, men det fanns något finurligt där som ändå inte var otäckt.
‘Så klart, Isra. Sov så gott.’ sa han.
‘Jag står även till er tjänst, vad det än kunde vara.’ sa han, nästan likt en spinnande katt då hon försvann bort i korridor…[Read more]
Arands ögon tycktes få en lite farlig glimt vid nämnandet av dryckestävlingen.
‘Vid Hel och alla andra märkliga gudar ni dyrkar i norr, ska jag besegra dig i denna utlovade dryckestävling om det så är det sista jag gör.’ sa han med sin rullande stämma, och steg upp ur badet med ett skvalpande följt av vattnet som droppade av hans kropp. Oprydd str…[Read more]
Fanfaren ljöd och hon tog hans frustrerande suck som ett tecken på att utmaningen var vunnen av henne. Ett litet längre tag var hon nära honom, för det var som hennes hjärta rusade iväg på något märkligt vis. Hon kunde känna hur hennes kinder hettade till och till slut harklade hon sig och reste sig upp.
“Jag vann!” utbrast hon glatt, men hon dr…[Read more]
“Om jag vill?” frågade hon med ett höjt leende och kände en rodnad sprida sig över hennes kinder när hon höll ner hans hand sådär. Lite prövande strök hon milt sin tumrygg över låret, inte som om hon tänkte på att det skulle ge någon reaktion. Hastigt mötte hon hans ögon med ett retsamt leende.
“Är det en utmaning?” frågade hon rakt på sak och lä…[Read more]
Orden om hans fruga fick henne att rodna lite lätt, vart hade han tänkt gå vidare med de orden? Hon tappade tankarna på det när hon hörde och såg hans uppenbarliga smärta. Milt och stödjande höll hon hans hand, tryckte till den en sista gång innan hon hjälpte honom att få av sig rustninen, brynjan och gambeson. Ett litet skrockande kom ur henne…[Read more]