Karm verkade fånga mannens intresse särskilt mycket och han höjde på ögonbrynen. Blicken stannade på orchen och han lutade sig in för att säga någonting långt och lågt, vilket fick de andra orcherna att närma sig för att försöka höra, till den nervöse soldatens store förtret. Det tog en stund med lägre ord, inte viskningar, för det var helt omöjli…[Read more]

Hennes ord verkade inte nämnvärt påverka varken mannen eller orchen som mest utbytte några korta ord, ett flin och ett par blickar. Mannen harklade sig efter en längre stund av att ha talat med orchen som ryckte lite på axlarna åt hans ord.
“Har du varit med i fältslag tidigare? Urbefolkningen där sysslar inte riktigt med belägringar och krigsföri…[Read more]

Mannen som satt bredvid orchen rynkade fundersamt ögonbrynen en aning och såg upp på den stora, barbröstade orchen som satt intill. Han sa någonting, det enda urskiljbara var “Linn”,  sprack upp i ett leende. Orchen besvarade det med ett skratt blandat av den mörka stämman likt åska. Han hade stora tänder som stack fram från underläppe…[Read more]

Regnigt, lerigt, illaluktande. Så var det för alla de dryga 18 000 mannar som levde i krigslägret av Belgaras Lejon. Försäsongen innan årets kampanjer sänkte alltid humöret och moralen. Folk var bitska och ointresserade, speciellt för ensamma krigare som ville ta värvning. Förbandet drevs som en regelrätt armé och det gjorde att många helst…[Read more]

Lucas var i färd med att ta ytterligare ett slag mot Vinga men Sloans ord han stoppa honom och det blev istället bara en lätt snudd av svärdet mot hennes sida. Han steg åt sidan och betraktade de båda med ett roat litet leende åt vad Vinga gjorde mot Sloan. Han var glad att han slapp uppfostra sina barn. Han drog ett djupt andetag för att stilla…[Read more]

Lucas var inte så passiv i sin parering som Vinga kanske var van vid efter sin träning som man kanske skulle kalla… hedersam. Utan han tryckte emot henne när han slog undan hennes hugg utan återhållsamhet. Ändå så log han lite, för hon kanske lärt sig vad det hela handlat om tillslut. Hennes slag träffade hans käkben, strax över sitt ensamma…[Read more]

Så det var som Lucas misstänkt, hon bidade sin tid. För att inte tappa balansen så vände han istället tyngden ned mot henne och hugga, tyvärr lite väl hårt än vad han kanske velat men hellre det än att hamna i obalans bakåt, svärdet ned över hennes båda armar. I sista stund hann han vrida svärdet till flatsidan, även om eggen var slö så hade det…[Read more]

Kanske hade flickan lärt sig något och bidade sin tid, eller så hade hon ont. Det spelade dock ingen roll, och Sloans ord gjorde inte heller det. Lucas tog ett stadigt tag om svärdet och gjorde sitt anfall, eller vad man kunde kalla det. Han sparkade upp grus och jord mot hennes huvud då han tog stegen in bakom henne istället. Om det var krige…[Read more]

Lucas var mitt i att greppa bastardsvärdet i båda händerna för att utdela det som definitivt varit ett dödande hugg då Sloan gick emellan och han stannade upp och tog ett steg tillbaka från dem. Lite besviken men fick såklart påminna sig om att detta inte var på riktigt. Han lyssnade till Sloans ord han med, för han visste att de var sanna.

Det gjorde hon verkligen, dessutom hade Lucas sett blod som mer än något annat påminde om slagfält och drog igång adrenalinet. Det fanns inte ens en tanke, det var bara en reflex av många års övning och strid som fick honom att dra basardsvärdet hårt i ett svep mot hennes buk då hon lämnade sig så öppen i piruetten. Ett slag som med vässad klinga…[Read more]

Lucas föll inte för hennes skolboksexempel då han parerade hennes slag. Istället för att kliva över hennes fot tacklade henne hårt med både armbåge och svärdskulan då klingan drogs ned längst hennes med et skärande metalliska ljudet. Slaget torde träffa henne i halsen, eller näsan, eftersom hon var så mycket kortare än honom.

Lucas log inte längre, han var bara likgiltig och fokuserad på att inte göra för stor skada. Han förstod vad Sloan ville att han skulle göra, men han fick ändå lägga band på sig. Vinga anföll, rakt på som alltid en sparring började. Hennes räckvidd var ju mycket kortare än hans egna och hon skulle ju bli tvungen att komma nära inpå. Han slog…[Read more]

Lucas skrattade roat och höjde imponerat på ögonbrynen åt hennes språk, ingenting man förväntade sig av unga prinsessor utan det där var sånt man hörde i krigsläger. Hans blick vändes till Sloan då han tilltalade och han gjorde en liten gest för att mena på att han var van.

Lucas lät sig vändas bort av Sloan och nickade, de ljusbruna ögonen…[Read more]

Trots de dramatiska omständigheter han tagit sig ut ur Karm så hade ankomsten hem till Kaelred varit desto mindre dramatisk. Han hade själv infunnit sig hos kung Draegon en knapp vecka efter att han återvänt. Trots allt så hade det varit av vikt för honom att berätta om vad som hänt i Karm och varför han nu var persona non grata i det landet. M…[Read more]

En suck lämnade honom och han lutade sig tillbaka i sin stol igen, greppade vinglaset och drack i ren protest. Hon kanske var riktig då trots allt, så tjurskallig som hon var. Han skrattade till åt sin egna tanke och skakade på huvudet. Blicken gick bortom balkongen igen.
“Jag vet inte hur jag ska förklara det så att du förstår” En dramatis…[Read more]

Djan hade väl hoppats på att få sova lite där, men icke. Vinglig och dan fick han dansa efter drottningens pipa. Hästar var uteslutet för honom numer, de djuren blev alltid oredliga och vildsinta vid hans närvaro, så det var en lite mer beskedlig kamel som han kunde kravla sig upp på. Det fina med kameler var ju att de la sig ned när man skulle be…[Read more]

Djan betraktade deras händer och slogs lite av tanken hur annorlunda han tyckte sin hand såg ut. Det var inte en obehagligt tanke, utan bara en förvånande insikt som kom över honom. Han sög lite fundersamt på insidan av läppen.
“Sera… Varför räds du mörkret? Ingenting är svart eller vitt..” Han upprepade sina ord, blicken vändes tillbaka til…[Read more]

Djan släppte hennes kinder och och lutade sig tillbaka i sin stol. Hans blick vändes bort, ut från balkongen och över de små hustaken och skeppsmasterna.
“Ja, vad nu..” Upprepade han hennes fråga och lutade både ena armen och hakan mot sitt knä. En del av honom önskade att han kunnat göra sin pakt ogjord, få resa och driva runt igen. Men han vi…[Read more]

Kheezai snavade upp på fötter, försiktigare denna gång för att inte snubbla på sina ärmar. Hon var lite omtöcknad och knäna darrade lätt då hon plockade ihop sina saker. Då och då slängde hon en blick mot Ithia eller jägaren, osäker på om hon gjort rätt val. Men det fanns ingen tid att tvivla nu.

Jägaren stod fortfarande lutad mot spjutet, men h…[Read more]