“Ahh…” Sade Ati, då situationen genast blev mer lugn. Ingen hade slagit henne, så hon behövde inte gå och berätta för sina vänner att någon behövde lära sig en läxa. Den här situationen var något helt annat! Hon blinkade några gånger då hon var tvungen att styra in sina tankar på ett nytt spår, samtidigt som hon såg över revan i Neeanas klä…[Read more]

Hans klagomål fick det att rycka lite i Drosais mungipor, även om hennes ansikte snabbt blev neutralt igen. Hon hade aldrig varit mycket för att uttrycka känslor, men hon var road. Råttor var dåligt kött, men det fick ned om man var tvungen, och Jaspers klagande på det var nästintill komiskt, då han inte kunde fokusera på det positiva. De skulle…[Read more]

Aife tog ett snabbt steg tillbaka då huvudet föll till golvet, och för den som var ovanligt uppmärksam så hade de kanske märkt att i samma rörelse så stängde ormen på hennes svärd sitt öga. Det var inte en droppe blod på svärdet då hon plockade upp dess slida från golvet och lät den glida tillbaka hem, varefter hon tog och började spänna f…[Read more]

Allt hade hänt på en gång. Ett ögonblick så hade det varit en endast en mörk, frusen natt. Den kallaste på länge, men man hade kunnat behålla viss värme inomhus. Ingen hade tänkt att det var någon fara o färde, inte egentligen. Kaara hade då definitivt inte tänkt sig att så var fallet. Hon hade lojt kopplat av i en liten stuga, tätt inpackad b…[Read more]

Aife hade inte längre något fokus på varesig drottningen eller hennes leende, utan dedikerade sitt fulla fokus på soldaten framför sig – det hade han förtjänat, för han hade slagits väl, även om hon var tämligen säker på att hon hade honom nu. Hon hade då absolut inga planer på att låta honom resa sig igen!

Korta väsanden följde slag efter slag d…[Read more]

Ati hade lite språng i stegen då hon kom tillbaka till gränden, vilket tog ett litet tag, eftersom hon ville vara säker på att ingen förföljde henne och tänkte till att stjäla deras välförtjänta mat.

Sedan fick hon syn på Neena, och frös till. Hon grät igen? Förfärat så skyndade Ati fram och släppte säcken bredvid dem.

“Ah, har något hänt? Slo…[Read more]

Då Neeana stegade iväg så gav Ati henne ett stöttande leende, innan hon skyndade iväg bland folkmassan för att röra sig mot köpmannens stånd från andra hållet. Det tog henne inte länge att komma i position bland några lådor, där hon både var lite dold och kunde se ut som att hon väntade på någon, om nu någon hade kollat in henne och undrat va…[Read more]

“Ah, hur som helst?” Det var inte hjälpsamt, Ati. Hur skulle Neeana veta vad hur som helst var? “Ah, jag menar…” Hon gestikulerade lite trevandes. “Skäll ut honom? Påstå att någon en gata bort säljer samma sak för halva priset? Säg att hans varor är ruttna? Är du snabb kan du alltid ta något och hoppas han springer efter! Eh, men kanske int…[Read more]

Enligt Ati såg kvinnan ut att må mycket bättre med en gång – förmodligen skulle hon själv bli en skaplig, kanske till och med kapabel, tjuv tillslut, om hon fick några månader på sig. Märkligare saker hade hänt!

“Ah, vi tar oss till marknaden, och sen, sen…” Hon viftade lite lätt på ett finger. “Ah, så distraherar du någon köpman på någo…[Read more]

Ati var inte så van vid längre beröringar, men hon kunde inte gärna slita handen till sig då Neeana var just så förståeligt nedstämdt. Istället så gav hon hennes hand några tröstande kläm. Vad annat kunde hon göra?

Dock så var det en sak hon visste om att vara ledsen, och det var att man bara blev ännu ledsnare av att grotta ned sig i det! Så ka…[Read more]

Atis ögon spärrades momentärt upp då kvinnan började tala om sin far, och en uppoffring. Det var inte svårt att fylla i orden som Neena inte låtit spilla ut. Någon form av buse hade överfallit dem, och hennes far hade stannat för att uppehålla dem medan han hade låtit Neeana springa iväg. Hon hade sett liknande historier många gånger… och…[Read more]

Ati hade förvisso ingen aning om vad kvinnan hade trott, men eftersom hon inte fortsatt att förklara så satte hon det snabbt från sina tankar. Det hade varit förargeligt att haka upp sig på gamla ting hur som haver, och kvinnan fortsatte prata om annat.

“Hm… Neeeee-ana.” Ati drog prövandes ut på namnet. “Neeana. Neeana. Lite långt, men fint!” H…[Read more]

Att Jasper inte ödslade massa tid med att argumentera fram och tillbaka om huruvida det var bättre att bara sitta på sina händer eller att faktiskt göra något ansåg Drosai talade till hans fördel. Han var faktiskt kapabel till att ta beslut och göra vad som krävdes, vilket betydde att det kanske inte skulle vara en total pina att vara instängd…[Read more]

Ati strök tillbaka sitt kaotiska hår för att binda fast det i nacken med en bit snöre hon haft kring handleden, och ryckte samtidigt på en av sina axlar. Hon gav den gråtande kvinnan ett snett leende.

“Eh, varför inte? Du verkar inte ha varit här, på gatan det vill säga, allt för länge, hm? Du är för ren. Är väl bara rätt och riktigt att någo…[Read more]

Skräcken stod som skriven i ansiktet på mannen, och var Drosai helt ärlig med sig själv så fanns det väl aspekt av det hela som gjorde även henne illa till mods. Det var trots allt ruiner, och hon var i tillräckligt samstånd med andevärlden för att känna att det fanns rörelser på det planet på denna gamla plats. Det kunde vara positivt, förv…[Read more]

Ati lutade sig halvt över bordet för att fortsätta kunna se den andra kvinnan, och höjde ett förbryllat ögonbryn. Tillslut så klättrade hon över möbeln, för att sätta sig bredvid henne – eller, på lite mer än en meters avstånd. Vad visste Ati, trots allt? Kanske var kvinnan galen och skulle flyga på henne. Det var bäst att vara säker.

“Ah, du…[Read more]

Kvinnan framför henne verkade helt klart inte helt med, det kom Ati fram till utan vidare svårigheter. Nej, men då var det inte helt enkelt att ha fötterna på backen då man hade blivit jagad heller, det var hon också alltför medveten om – även om hon var så kapabel på det hon gjorde vid det här laget att hon oftast kunde hålla huvudet kallt, men h…[Read more]