Ayperos mötte hennes blick, studerade henne lite analytiskt då han stegvis verkade komma tillbaka till ljuset och platsen där de satt. Han nickade, och log ett nöjt leende. Trots allt var det inte många som ens skulle kunna möta tanken på att försöka stå emot Lloth utan att vilja fly. Åtminstone här såg han beslutsamhet, en vilja att stå upp för…[Read more]

Sättet på vilket han berättade för henne om sitt förflutna gjorde henne något förvånad, men hon fann att hon uppskattade hans uppriktighet. Det var något hon inte kände till, och om han inte valt att berätta det för henne så hade hon nog aldrig fått reda på det heller. Det gav henne lite mer insikt i vem han var, vilka hans motivationer v…[Read more]

Hon nickade bara som svar på Eiriks ord, ovillig att ta blicken från mörkeralven som stod framför dem. Även hon kände visst obehag inför hennes röda blick, men hon såg inte undan när den mötte hennes. Det var först när hon nämnde att det skulle finnas en mörkeralv i Frostheim som hon ryckte till en aning och lät blicken falla till den blodstänkta…[Read more]

Asgeir kände sig något spänd över frågan som Maeve ställde, som han uppenbart borde ha behövt ställa. Han vände blicken till Maeve då hon talade, och tillbaka till mörkeralven. Hur hade allt blivit så fruktansvärt komplicerat på en gång? Allt han ville var att de skulle ta sig hem till Frostheim så snabbt och säkert som möjligt, och de hade redan…[Read more]

Cathryn villa slå sig själv i pannan. Såklart Finn inte skulle lyckas med konstycket att helt enkelt stå still och vara tyst. Det var en jämrans puss, han hade själv klämt på hennes bröst två gånger inom loppet av minuter efter förvandlingen!

Och det var faktiskt lite taskigt att reagera negativt på en puss, vad är det för fel på pussar? Nej! Ca…[Read more]

Ayperos såg lite tankfull ut, och ett ögonblick verkade gamla minnen spela sig framför hans ögon då han blickade ut mot ingenting. Han verkade befinna sig långt borta, omedveten om vad som fanns omkring honom just då – kanske ett vittne om hur gammal han var. Att han kunde förlora sig i den väldiga mängd information och minnen som fanns där i han…[Read more]

Arathiel stirrade med eld i blicken på hästfursten, men log förnöjt när Saskia svimmade i hans armar. “Din leksak behöver vård, hästgosse, om du inte vill ha med dig ett kadaver härifrån. Både blodsförlusten och giftet på min klinga är mycket dödliga men båda kan jag råda bot på om du släpper henne och ditt vapen och går härifrån.”

Alverna…[Read more]

Hon mötte hans bruna blick med sin egen grå och log. Hon gillade när han tilltalade henne på det där viset och trots att hand nyheter hade förstört hennes goda humör till en början så kände hon sig kanske bättre till mods nu än innan. Nu visste hon vad Wreax höll på med, i alla fall till viss del, och att Fëani befann sig i Kaldrland och f…[Read more]

Hans skratt fick hennes leende att bli lite bredare och hon kände sig, för första gången på länge, tillfreds med livet. Visst, det var inte som att alla hennes problem var ur världen, men det var skönt att ha någon att prata med, någon att öppet kunna planera inför framtiden med, som inte ryggade undan för hennes åsikter och metoder. Hon kände, oc…[Read more]

Ayperos verkade avväga hennes påstående, innan han ryckte på axlarna och skrattade lätt.
‘Jag antar du har rätt där. Och varför vara konventionell, då man kan ordna en fest alla kommer att komma ihåg?’ undrade han lite slugt, medan hans mörka ögon mötte hennes.
‘Men oroa dig inte, jag är säker på att vi kan övertyga åtminstone en del av dina beryk…[Read more]

För ett litet ögonblick tyckte hon nästan synd om Vesvía som så uppenbart led under pressen från både sin drottning och från Wreax som hade hennes make i sitt våld. Kanske hade hon kunnat skicka med några av sina män och så hade de kunnat göra slut på Wreax en gång för alla… Men hon kunde fortfarande ha nytta av honom. Nej, Vesvía var kapabe…[Read more]

Hade det inte varit för flickan i deras sällskap och den nu främmande kvinnan med svärden så hade hon antagligen flinat och himlat med ögonen åt Arands ord, men nu drog hon bara på munnen i ett något ursäktande leende innan hon såg tillbaka mot kvinnan som kallade sig Ziy… Det var helt ärligt inte särskilt lätt att uttala det heller, och pre…[Read more]

Audgisil nickade bara lätt över konversationen som de hade. Sedan blev det dags att skåla och han höjde sitt glas för att skåla i Odens namn innan han tog drycken till sina läppar och suckade lätt.
‘Det var gott!’ förkunnade han.
‘Men vänta tills du får smaka på Frostheims bästa!’ sa han med ett skratt.
‘Det har en verklig tyngd i sig, ska du…[Read more]

Aenya kunde se tumultet framför henne, och på lätta och snabba steg var hon snart där med sitt svärd i hand, men gestikulerade åt de alver som följt henne att hålla avstånd. Detta var inte hur denna situation skulle gå, varför hade Mahadwens krigare behövt blanda sig? Tanken var frustrerande, vid Erethil! De hade varit så nära att fånga Saskia,…[Read more]

På Asgeirs läppar var inte direkt Ziy lätt att uttala heller, och han undrade lite stillsamt hur komplicerat och svårt hennes riktiga namn var om detta var vad hon gav honom. Men med tanke på att hon dök upp ur intet och var lika vag som en skugga kände han inget behov av att gå in i detalj heller. Asgeir gav Eirik en blick, lite frågand…[Read more]

Hans ord om att han skulle överväga Fëanis erbjudande för en resonlig summa pengar fick henne att se på honom med spelad förfäran, innan hon brast ut i ett kort, klingande skratt. Den dagen hennes syster hade ansamlat tillräckligt mycket guld för att rivalisera hela Me’erisias skattkammare var samma dag som hon frivilligt skulle kliva ned från t…[Read more]

Hans ord fick henne underligt nog att må lite bättre, och hon fnyste till av ett kort skratt när han talade om hennes syster så. Det förvånade henne dessutom att han faktiskt verkade bry sig om hur hon kände inför dessa nyheter, men det kanske bara var hon som inbillade sig. Han hade alltid gjort väldigt tydligt att pengar var hans främsta…[Read more]

De sista av Hrafns män flydde med svansen mellan benen när de insåg att de förlorat, och Maeve spottade på marken i ogillande över deras feghet. Det var ingen mening att jaga efter dem nu, skogen kryllade säkert av dem, men hon skulle se till att be Eirik flyga några extra varv över dem innan mörkret helt föll på.

Med en låg svordom anvä…[Read more]

Salim såg lite beklämd ut. Han var ju en godhjärtad person, och ville gärna hjälpa, men samtidigt var han under hård press från mästarna i Caras Idhrenin. Han hann dock inte protestera innan Cathryn drog med honom, något generad över beröringen, för att sedan blygt se från paret till brinkemannen.
‘Eh… väl mött.’ sa han, obekväm med att bli dra…[Read more]

Arand hade gjort slut på mannen som sprang åt deras håll i snabba men precisa hugg, som snabbt krossat mannens försvar och sedan tagit huvudet av honom som föll med en dov duns i vegetationen en bit bort, medan kroppen sakta föll ned framför honom. Hans gula ögon såg sig alert omkring efter fler fiender, men då inga fler verkade dyka upp utan fien…[Read more]